Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Advertisements

Richard Nilsson Sekreterare
Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
Landsbygdsprogrammet
Sammanställning länsstyrelserna
Skyddsjakt på älg som skadar skog
Statligt ädellövstöd Stödet täcker 60 – 80% av den kostnad som Skogsstyrelsen har godkänt för åtgärden Stödet gäller åtgärder i befintlig ädellövskog Foto.
Avloppsinventering Haverö Strömmar
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
LANDSBYGDSPROGRAMMET Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar.
Tillägg till översiktsplanen •Tillägg kan göras för t.ex. en planeringsfråga som tidigare inte har tagits upp i översiktsplanen. •Genom tillägget görs.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
BUDGETDIALOG 24 APRIL 2013 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 2013 ADM/LEDNINGMILJÖKART/MÄT/GISBYGGLOV 2012 ADM/LEDNINGMILJÖPLANBYGGLOV PLAN MBF.
Växt- och miljöavdelningen
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
Kulturmiljöfrågor i PBL
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Biologisk mångfald.
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Visioner, vattenråd och god status Jonas Johansson Limnolog Vattenstrategiska enheten Länsstyrelsen i Skåne län.
Skötselkrav betesmark/slåtteräng
Diskussionspunkter Allmänt Viktigt att se vad som finns i landskapet runt IS-biotoperna, och vilken historia/kontinuitet själva IS-biotopen och omgivande.
Strandskydd och miljöpolitik
Åtgärder i jord- och skogsbruk för att minimera utsläpp/slambildning i Vattnet Ralf Johansson, LRF och Lena Peribert, Södra
Vi har en hög vargtillväxt och nu skall en ny vargförvaltning beslutas av riksdagen.
Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan
Många möjliga mål Morgan Johansson Skara kommun. Kommunen har ett brett ansvar Dagvatten Dricksvatten Avloppsvatten Vattendrag Sjöar Vattendirektivet.
Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.
1. Begränsad klimatpåverkan
Ny strandskyddslagstiftning
effekter på marin miljö
Ringsjön lider av påverkan från övergödning. Denna påverkan yttrar sig bl.a. i algblomningar, dåligt siktdjup och tidvis syrefritt bottenvatten i delar.
Vatten- och våtmarksnytt HUT Skånes grupp för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård Fulltofta Naturcentrum Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen.
Styrelsens presentation Beslut om stöd 2. Möjligheter att framskrida fortare 3. Prioritering av vem som får stöd 4. Vad händer nu.
Försurning.
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
Miljömålen och förorenade områden
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Miljömål: Levande sjöar och vattendrag
Kompensationsåtgärder för natur och rekreation
Strandskydd PROP. 2008/09: 119.
Leader Dalsland och Årjäng
Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist.
Hälsa.
LOVA och vattendrags- restaurering Seminarium på Jordberga gods HUT Skåne, Länsstyrelsen och Tullstorpsån ekon. förening Gösta Regnéll Våtmarksstrateg.
Från projektidé till genomförande - Hur söker man projektstöd?
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Myllrande Våtmarker.
EUs jordbrukspolitik CAP
Nya Landsbygdsprogrammet
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Friluftsliv - isvett Var aldrig ensam på isen
Översyn av naturreservatens föreskrifter. Naturvårdsverket: ”Varje naturreservat är unikt och har därför egna föreskrifter för att bevara naturvärdena.”
Växter – liten fördjupning
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
– levnadsmiljöer försvinner
Generellt biotopskydd Britta Johansson
Programändringen hösten 15
ERSÄTTNING FÖR MARKINTRÅNG I SKOGEN. Ekonomi & Skatt Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling lrfkonsult.se KONSTITUTIONELLA FÖRUTSÄTTINGAR ₋ Regeringsformen.
Vattenverksamhet Miljöbalken, 11 kap. Evgenia Pavlovskaia Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet
Grön infrastruktur och modern metod för biotopkartering* med exempel på ekosystemtjänster Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen Stockholm * vegetationskarta.
Strategi för skötsel av skyddade områden i Uppsala län
Inrätta tätortsnära, kommunala naturreservat!
Rådgivarnas kompetens
Miljöersättningar och ekologisk produktion
Projekttyper i lokalt ledd utveckling
Presentationens avskrift:

Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker HUT Skåne 2008-11-18 Lukas Österling

Anläggning och restaurering av våtmarker Landbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 Miljöinvestering för anläggning och restaureringar av våtmarker Tidigare: ”projektstöd”

Mycket är sig likt… Syfte: Minska näringsbelastningen från jordbruket Gynna den biologiska mångfalden i odlingslandskapet Förutsättningar: Max 200 000 kr per ha (stödberättigat område) Max 90% av faktiska kostnader Länsstyrelsen skall prioritera de projekt med störst nytta enligt syften ovan

…men lite är nytt Behöver inte anlägga på jordbruksmark Stöd även för restaurering Stöd för allmänhetens rekreation Friare kring medfinansiering

Prioritering i Skåne 90 % stödnivå eller Anläggningens/restaureringens förutsättningar att kostnadseffektivt rena tillrinnande vatten från näringsämnen skall vara mycket goda eller Anläggningen/restaureringen skall med stor säkerhet gynna hotade arter knutna till våtmarker i odlingslandskapet Grodvatten, stora våtmarker, hotade våtmarksbiotoper 50 % stödnivå Uppenbart medföra nytta för såväl näringsrening som biologisk mångfald men kriterier för maximal ersättning kan inte helt anses uppfyllda. Uppenbart att medföra nytta för näringsrening eller biologisk mångfald samt uppenbar och stor nytta för något annat allmänt intresse, som exempelvis rekreation, vattenhushållande förmåga, kulturmiljövärden, övrig vattenrening …Eller ett takbelopp där det är lämpligare Större vattensalamander. Lövgroda har nyligen strukits från rödlistan men i lämpliga lägen bör medfinansiering till reducerad stödnivå kunna beviljas för åtgärder som gynnar denna art.

Exempel på villkor Anläggningen ska ske enligt fastställd projekteringsplan Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall hållas borta Ingen spridning av gödsel och bekämpningsmedel Våtmarken ska förbli våtmark under minst 20 år Brunnar, dammvallar etc. skall underhållas så funktionen består Restriktioner kring tömning/nivåreglering Förbud mot att inplantera fisk, kräftor, fågel eller andra djur Restriktioner mot utfodring eller annan aktiv tillförsel av näring

Förutsättningar för restaurering -Samma prioriteringsgrunder -Inte finansiera sådant som markägaren är skyldig att göra (villkor, avtal, lagstiftning). Exempel på åtgärder: Nya inlopp och ev. utlopp Bortgrävning av sediment Rensning av vegetation Stängsling Ingå åtagande om skötsel Relativt få ansökningar All anläggning av våtmarker och småvatten skall med ett föregående samråd med länsstyrelsen. Lämna intresseanmälan till vattensektionen, Lukas Österling och Jens Morin. 1 Innan arbetet börjar skall ett samråd med länsstyrelsen till. Detta innebär en prövning enligt miljöbalken. 2 Ansökan om miljöinvestering. 3 Ansökan om skötselåtagande. Dessa tre måste göras innan anläggning får påbörjas. Moment 2 och 3 kan uteslutas om man inte är intresserad av investerings- och/eller skötselstöd. Eget arbete och material ersätts inte ekonomiskt men kan ligger som underlag i kalkylen. De 10% kan alltså vara eget arbete och material.

Utnyttja för bevattning Ok, under förutsättning att: Utformningen anpassas Inte kolliderar med syftet Inte töms/avsänks för tidigt Släppa lågvattenföring Villkor Positiva effekter: bättre vattenutnyttjande, tömning, återför närsalter Villkor om avsänkning och konstant avbördning

I skog? - Ja, men det ska finnas en koppling till odlingslandskapet och våtmarken ska uppfylla prioriteringar

Skötsel av våtmarker Anlagda/restaurerade i miljöförbättrande syfte Ersättning På åker – 3000 kr/ha På betesmark/övrig mark – 1500 kr/ha Extra vid höga markvärden på åker – 1000 kr/ha (markklass 6-10 utan åtgärdsbehov) och stor miljönytta Kan kombineras med bete/slåtter samt gårdsstöd på ytor som kan skötas Nytt är att skötselersättning kan ges även för övrig mark. Extra ersättning ges för objekt som anläggs på marker där det alternativa jordbruksvärdet är högt. Vilka områden eller villkor är inte bestämt ännu. NYHET. Areal utanför permanent vattenspegel kan kombineras med gårdsstöd och skötsel av betesmarker/slåtterängar. Innan projektet påbörjas skall länsstyrelsen ha skickat ut ett beslut som innefattar vilken areal som är ersättningsberättigad samt vilka villkor som är kopplade till beslutet. Åker och betesmark är alltid ersättningsberättigat. Övrig mark kan vara ersättningsberättigat, länsstyrelsen fastställer om och vilken areal. Villkor som kan kopplas till ersättningen kan vara: Förbud att plantera fisk och kräftor. Förbud att utfodra fisk, kräftor, änder m.m. Krav om möjlighet att tömma anläggningen. Reglering av plantering av träd och buskar. På åker 3 000 :-/ha På betesmark/övrig mark 1 500 :-/ha Extra vid höga markvärden 1 000 :-/ha