Rådgivarnas kompetens

En presentation över ämnet: "Rådgivarnas kompetens"— Presentationens avskrift:

1 Rådgivarnas kompetens

2 Rådgivningsbrevet - nytta

3 Vilka delar var mest nyttiga?

4 Lett till åtgärder?

5 Åtgärder inom vilka områden?

6 Skötselkrav och djurregistrering påverkar mest
Fråga: Vilket eller vilka tvärvillkor har påverkat hur du agerat i ditt företag sedan tvärvillkoren infördes? Mest påverkan för boende i Gsk, minst för de som inte har djur. Igenväxning av beten har påverkat mest i Gsk och minst i Gns/Ss Djurregistrering har påverkat mest för de med över 50 ha åker och mindre djurhållare (-25 ke) Inget av nedanstående tvärvillkor har påverkat Skötselkrav om igenväxning av betesmarker Verksamhetskrav om djurregistrering Skötselkrav om igenväxning av åker Skötselkrav om krav på bevuxen mark, grön mark Verksamhetskrav om hantering av gödsel, slam, nitrat Skötselkrav om skyddande av landskapselement Verksamhetskrav om hantering av växtskyddsmedel Verksamhetskrav om naturvård, vilda fåglar, Natura 2000-områden 6 %

7 Tvärvillkoren innebär extra arbete
… för den halva av lantbruksföretagen som anger att de påverkats Bas: Nämnda tvärvillkor påverkat 222 st Fråga: Hur många timmars tidsåtgång per åt har tvärvillkoren inneburit för ditt företag sedan tvärvillkoren infördes? Mest extraarbete för: Över 50 ha åker Boende i Gss/Gmb De över 55 år Större djurhållare Landja har tagit ett rakt medeltal när de säger att det blir 38 timmars extra arbete. Vid ett vägt medel (och borttag av uteliggare) blir det cirka 30 timmars extra arbete för de brukare (75 % av 222 stycken) som svarat att tvärvillkoren medfört extraarbete. /Torben S % 7

8 Tvärvillkoren gör var tredje negativ till att driva lantbruk Var tionde har blivit mer positiv och drygt hälften har inte påverkats Fråga: Olika lantbrukare har olika uppfattning om tvärvillkoren. Vad anser du? Mest negativa har de med +50 ha åker och de i Gss/Gmb blivit %

9 Sammanfattning och slutsatser
september 2006 Sammanfattning och slutsatser Skötselkrav betesmarker samt djurregistrering är de tvärvillkor som inverkat mest på företagen, men drygt hälften har inte upplevt någon inverkan alls från tvärvillkoren. För de som påverkats innebär tvärvillkoren i genomsnitt 30 timmar extra arbete per år. Tvärvillkoren har gjort en tredjedel av lantbrukarna mer negativa till att driva jordbruk, medan var tionde har blivit mer positiv. 9 9

10 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark
Växtnäring Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark

11 Flera nya tvärvillkor -detta gäller 2011
Detta gäller inom nitratkänsliga områden Beräkning och dokumentation av lagringsvolym Högst 170 kg kväve via stallgödsel per hektar och år Högst 60 kg lättillgängligt kväve till höstoljeväxter och högst 40 kg inför annan höstsådd gröda Behovsanpassad gödsling och dokumentation av planerad gödsling Längre period stängd för gödselspridning Nya spridningsbestämmelser för hösten Observera, inga undantag för ”små företag” Det har kommit till flera nya tvärvillkor 2010 och Dessa gäller i de nitratkänsliga områdena. - Lantbrukaren ska kunna visa hur lagringsvolymerna beräknats. - Högst 170 kg kväve får tillföras genom stallgödsel. 170 kg-regeln gäller för totalkväve. Förluster i stall och vid lagring får räknas bort från det ursprungliga kväveinnehållet. - Inför höstsådd av oljeväxter får högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras. Högst 40 kg får tillföras andra höstsådda grödor. De mängder som tillförs ska vara anpassade till den höstsådda grödans behov. - Krav på behovsanpassad gödsling och att hänsyn tas till exempelvis förfrukt och långtidseffekt av tillförd stallgödsel. Som tvärvillkor gäller att det ska finnas en plan för hur gödslingen ska ske. - Från och med 2011 är det inte tillåtet med gödselspridning 1 nov till 28 feb inom känsliga områden. Under oktober får bara fasta gödselslag (utom fjäderfägödsel) spridas. - Nya spridningsbestämmelser innebär att i Skåne, Halland och Blekinge får gödsling på hösten endast ske i växande gröda eller inför sådd av höstoljeväxter. På lerjordar får dock gödsling ske även inför sådd av annan gröda än oljeväxter. I övriga känsliga områden får gödsling på hösten endast ske i växande gröda eller inför höstsådd. Det finns inga undantag för ”små företag” eller deltidsjordbruk att inte omfattas av bestämmelserna eller tvärvillkoren.

12 Forts. nya tvärvillkor Gäller inom nitratkänsliga områden
Krav på att lämna 2 meters skyddsavstånd till vatten vid gödselspridning Förbud att sprida stallgödsel el. mineralgödsel på lutande mark Gäller i hela Sverige Inte längre krav på stallgödselavtal Förbud att sprida gödselmedel på lutande mark. Det är lantbrukaren som ska visa på att marken lutar mindre än 10 % om det är så att han vill använda den för spridning. Syftet med bestämmelsen är att minimera risken för att gödseln hamnar i vattnet. Kravet på stallgödselavtal är borttaget. Fortfarande finns dock anteckningsskyldighet när man för bort eller tar emot gödsel.