Engagera markägare -Varför och hur? Lisa Germundsson och Sven Götesson, LRF

Aktiv medverkan i vattenvården Tröga, komplexa, biologiska system Diffusa utsläpp av växtnäring och bekämpningsmedel, påverkan på fysisk miljö jordbrukare, > skogsägare Stor variation mellan lantbruksföretag: naturliga förutsättningar, årsmån, produktion, storlek, kunskap och motivation => Oändligt antal enskilda beslut och situationer som påverkar miljön både positivt och negativt

Aktiv medverkan ger mer kostnadseffektiva lösningar, d v s mer miljö för pengarna. Stelbenthet och ovanifrånperspektiv kan i bästa fall ha avskräckande verkan på berörda, i värsta fall skapa motkrafter. Vattenanvändarna måste bli en del av lösningen, inte lämnas utanför som en del av problemet.

Steg i processen Bakgrund och analys Målformulering Åtgärdsprogram Skäl för att arbeta med aktiv medverkan Skapar intresse och fungerar inbjudande Ger berörda upplevelse av rättvis och giltig process, vilket ökar acceptansen Det blir ”våra” mål Orealistiska mål sporrar inte till engagemang Undviker tvister och förseningar Utnyttjar utförarnas samlade kreativitet Bygger på kunskap, insikt och egen vilja till handling, känsla av ansvar Undviker att skapa tvister och motkrafter Aktiv medverkan i vattenvården

Steg i processen Bakgrund, analys Målformulering Åtgärdsprogram Hur kan det gå till? Berörda aktörer centralt och regionalt engageras i första årets rapportering; ref gr, möten, remiss Vattenmyndigheten/Lst/kn inbjuder till diskussion kring former för aktiv medverkan Vattenmyndigheten/Lst/kn inbjuder till referensgrupp och arbetsgrupper Vattenmyndigheten/Lst/kn har en ansvarig för aktiv medverkan Aktiviteter genomförs på lokal nivå Lås inte målen för tidigt. Arbeta parallellt med mål, åtgärder och konsekvensanalyser Arbeta med referensgrupper, arbetsgrupper och lokala aktivteter Målen bör vara rimliga att nå, undvik uppgivenhet Arbeta parallellt med målformulering, åtgärder och konsekvensanalyser Låt mål, åtgärdsplaner och konsekvensanalyser ingå i samrådsförfarandet för förvaltningsplanen Möjliggör initiativ från berörda till eget målstyrt arbete Aktiv medverkan i vattenvården

Kommunicera och arbeta parallellt med bakgrund/analys, målformulering, åtgärder och konsekvensanalyser Utförliga utställningar inför samråd Muntliga samråd, inte bara skriftliga Ordna eftermiddags- och kvällsmöten i kommunhus, bygdegårdar och församlingshem, där arbetet presenteras och synpunkter efterfrågas Seminarier och workshops där deltagarna kan vara mer aktiva Studiecirklar Aktiv vattenportal med möjlighet till lokal anknytning (ungdomar, skola) Delregionala/lokala samverkansgrupper kan utgöra kärnor för förmedling av information Lokala aktiviteter

Samverkansgrupper på delregional nivå Alla berörda ska kunna delta på lika villkor. Viktigt skapa rättvis process som upplevs vara giltig Kan utgöra kärnor för skapandet av lokalt engagemang Kan förmedla lokal kunskap uppåt, samt förslag kring mål, åtgärder Finansiering? Inte oproblematiskt att bygga på befintliga vattenvårdsförbund/kommittéer etc Aktiv medverkan i vattenvården

LRFs roll i vattenarbetet Genom centralt och regionalt samarbete med myndigheterna kan vi bära och driva frågorna ute hos våra medlemmar 19 länsförbund, 290 kommungrupper, 1265 lokalavdelningar Exempel; arbetet med miljömålet Ingen övergödning genom Greppa Näringen Aktiv medverkan i vattenvården

Slutsatser Utmaning att inleda ett nytt arbetssätt Centrala myndigheter måste stödja: - att arbete med bakgrund/analys, mål, ÅP, konsekvensanalys sker parallellt och med stor öppenhet - en vital process med aktiv medverkan från bakgrund/analys och fram till färdig ÅP/FP Mer arbete inledningsvis, men lönsamt på sikt! Aktiv medverkan i vattenvården

Samverkan i Näsum sen 1995 Samverkan ger bättre kontakt med myndigheter och allmänhet Det ska göras på fälten! Årsmånen viktig, ex för potatis Miljöhänsyn ger pengar i plånboken Dilemma med långsam respons i vattendragen Arbeta med översvämningsdrabbade marker