Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade genom ett top-down- beslut 2009 om att en modell för IK-undervisning skulle införas vid Högskolan i Borås efter fem år utvärderades den. Ansvariga vid biblioteket och utbildningarna intervjuades, liksom representanter för tre andra lärosätesbiblioteks IK-undervisning. Totalt 30 personer. Dokumentstudier ingick , liksom relaterad forskning.

Slutsatser och resultat Flertalet anser att beslutet om införandet av Boråsmodellen har stärkt och tydliggjort betydelsen av IK-kompetens vid HB Behovet av IK-undervisning varierar liksom kunskap om, synen på och betydelsen av den Undervisningen har anpassats/skräddarsytts i högre grad utifrån utbildningarnas olika behov Modellen används i olika grad och på olika vis Kommunikationen och samarbetet har stärkts mellan bibliotek och utbildningarna, samt ambitionsnivån har höjts För bibliotekets del har modellen inneburit tydligare struktur och en högre grad av legitimitet

Boråsmodellens svårigheter/svagheter Studenter och lärares har varierande förkunskaper och intresse av IK-undervisning Alltför stora studentgrupper och samläsning innebär problem Vissa oklarheter finns angående ansvarsfördelning för olika delar av IK-undervisningen och för vad som händer mellan momenten, vem har ansvar för vad, samt att det är för långt mellan IK-undervisningstillfällena Otydliga kurs- och examensmål samt brister i studenters sökarbetsuppgifter, egna litteratursökningar, källkritik, samt forskningsanknytning Svårigheter att säkerställa progression i IK-momenten

Utvecklingsmöjligheter Förstärka ämnesanknytningen och professionsanknytningen ytterligare Förstärka kunskapen om och betydelsen av IK-/MIK-undervisning hos lärare och studenter Förbättra kontinuiteten och systematisera utvärderingarna av IK-undervisning. Modernisera undervisningen och dess pedagogik, stärk anknytningen till forskningen. Stärk progressionen Förtydliga ansvarsfördelningen av moment och mellan kurstillfällena. Likaså betygskriterierna Utöka Borås-modellen till att omfatta även avancerad nivå och forskarutbildning

Jämförelse med andra lärosäten Unikt med HB:s top-down beslut (andra lärosäten har beslut om undervisningsnivåer/tillfällen, riktlinjer och organisatorisk tillhörighet, samrådsformer/råd) Alla undervisningsnivåer ingår vid de undersökta lärosätena Akademiskt skrivande är kopplat till IK-undervisning organisatoriskt Intressant koppling gymnasium – högskola vid två av de tre undersökta lärosäten Svårigheter att säkerställa progression vid samtliga lärosäten Verktyg och metoder har vidareutvecklats liksom kurs- och examensmål liksomutvärdering av dem

Synen på IK och forskning IK: generisk ACRL -normerande standarder om hur studenter utvecklar förmågor och färdigheter IK: en rad förmågor att söka,, välja, finna, granska och sammanställa information IK: nära samspel mellan lärare och bibliotekarier i sitt sammanhang där den formas och är giltig IK: synen på olika professioners samarbete där yrkenas olikheter särarbete betonas och ses som hinder eller samarbete som gränsöverskridande utvecklande lärande fördjupande samspel

Frågor att diskutera vidare Ska modellen fortgå i nuvarande utformning? Hur ska kunskapen om och betydelse av IK förstärkas? Ska modellen utökas till att omfatta alla undervisningsnivåer? Hur ska det gå till? Ska akademiskt skrivande ingå i Borås-modellen? Hur? Vad innebär den nya organisationen med akademier för modellen? Ökad samläsning? Fördjupning? Kvalitet? Ökad forskningsanknytning? Samarbetet och ansvarfördelning mellan olika berörda i framtiden? Kan en vidareutveckling av modellen bidra till att stärka HB:s profil och lärosätets professionsmål?