Styrelsemöte Sambruk BOSSANOVA Anna Öhrwall Rönnbäck Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI) Linköpings universitet

Syfte och mål: praktiskt utveckla stöd för användning av öppen programvara i svensk offentlig sektor teoretiskt att undersöka affärsmodeller för öppen programvara i offentlig sektor ur både kund– och leverantörsperspektiv bidra till förbättrad marknadssituation och affärsmöjligheter för leverantörer ökad konkurrens och ökad beställarkompetens inom öppen programvaruområdet BOSSANOVA - forskningsprojekt Affärsmodeller för öppen programvara i offentlig sektor: Nya möjligheter för kunder och leverantörer Business models for Open Source Software in the public sector: New opportunities for customers and suppliers Projekttid: , finansierat av VINNOVA och parterna

Projektdeltagare Projektgrupp LiU – Göran Goldkuhl Professor Informatik – Owen Eriksson Docent Informatik – Thomas Rosén Doktorand Industriell marknadsföring – Anna Öhrwall Rönnbäck Tekn dr Industriell ekonomi Sambruk – Claes-Olof Olsson Verkställande tjänsteman Sambruk – Gunilla Hallqvist Projektsamordnare Sambruk SKL-enbart under 2008 – Anders Nordh IT-strateg Sveriges Kommuner och Landsting – Mats Östling IT-strateg Sveriges Kommuner och Landsting Sthlm Stad IT fr 2009 Övriga – på olika nivåer IT-leverantörer IT-leverantörer kommun och myndigheter: Microsoft OSS-leverantörer: Redpill-Linpro, Jaybis, Knowit, Jayway, Definitivus Kommuner & myndigheter Sambruk – Sambruks styrelse SambrukGemensamt Material (SGM) – Sambruksprojekt BITA (Gunilla Hallqvist, Jonas Sjöström, pilot Kumla kommun) SAMSKOP-Ekonomiskt bistånd (Claes-Olof Olssson, Owen Ericsson) EPOS (Janne Dicander) Innoveta (Madeleine) ÖTP (Janne Dicander) (Kluster E) (Öppet verksamhetssystem – Peter Dacke) Enskilda kommuner – Urval enkät 2008 Myndigheter – Urval enkät 2008 Open Sweden-relaterade projekt (Värmland, Sundsvall) Internationell utblick – EU: OSOR-kontakter (nov 2008) – EU: OSEPA (fr 2010) – Norden, Open Kvarken?

Aktiviteter Status  Projektmöten  2009: mars, maj, 2008: juni, aug, sep, dec (samv m Open Kvarken)  : SGM-möte med Sambruks projektledare  Ansökan OSEPA 2009 – EU-projekt beviljat för start 2010  Ekonomiskt bistånd (m SAMSKOP)  Upphandlings/ÖTP-workshop januari 2009  Open Sweden, Kista, Stockholm januari 2009  Presentation av enkätresultat, nätverk med andra forskare  BITA  Projektplan, Kravdokumentation (SAMSKOP), Leverantörskontakter  SGM – SambrukGemensamt Material (fd SGP Sambrukgemensam programvara) – ramverk levererat till Sambruks styrelse  Historik: idéskrift till styrelsen april 2007, utkast nov 2008 (diskussion styrelsemöte Sandviken), beslutsunderlag feb 2009 (SGP)  Förslag till beslut mars 2009 (SGM), beslutat juni 2009 och fastställt med modifieringar 25 sept 2009, för pilot-implementeringar I aktuella projekt  Framtid; uppföljning SGP, hur ser det ut I andra Sambruks-projekt, andra IT-investeringar?  OSOR (Open Source Observatory and Repository) 14 nov 2008  Sambruk Dygnsmöte 8-9 nov 2009, nov 2008, styrelsemöte 13 nov 2008  Enkät (aug) okt-nov (dec) 2008 Offentlig sektor  E-challenges Stockholm okt 2008 Work Breakdown Structure Enkätstudie offentlig sektor Fallstudier kommuner (i retrospekt och prospekt) Utveckling av stöd för Sambruks- gemensam programvara Leverantörsstudier Studier av öppna standarder Internationell utblick (främst Norden och EU)

Utmaningar  Hur kan en affärsmodell fungera för samverkande ”köpare”? Sambrukgemensam programvara – SGM – i praktiken  Vad är affärsmodell i detta sammanhang?  Hur kan övergången från säljardriven till kunddriven IT-utveckling hanteras?  Ansvar för köparsidan: kunskap, tid - Sambruk  Hur skapas incitament för ”säljare”?  Hur påverkar ny affärsmodell köpar-säljarrelationer? (etablerade, nya)

6 Regelverk för Sambrukgemensamt material (Regelverket SGM)  Fastställt av Sambruks styrelse 11 juni och 25 sept 2009  Innehåller 6 delar:  Introduktion (SGM1)  Regelverket (SGM2)  Avtalsmallar (SGM3-6) gällande Utveckling, Gåva, Användning, Medverkan  Ska användas i pilotprojekt under  Utvärdering under denna period

SGM1 – Introduktion  Fokus på användardriven och kommungemensam utveckling  Tillgängligt för alla i Sambruk  ÖTP och öppna standarder  Förhindra inlåsning och att behöva betala flera gånger  Upphovsrätten stannar hos Sambruk  Förvaltningsråd med ansvar – och stor frihet

8 SGM2 – Regelverket  Anskaffning, användning och förvaltning av gemensamt material  Upphandlingsunderlag  Utredningar  Specifikationer  Programkod  mm

9 SGM3-6 (7) – Avtalsmallar  SGM3 – Utveckling  Kravställande utvecklingspart(er) (t ex kommun) & Sambruk  SGM4 – Gåva  Givare & Sambruk  SGM5 – Användning  Användare (t ex kommun) & Sambruk  SGM6 – Medverkan  Utvecklingsleverantör & Kravställare & Sambruk  Identifierat behov av SGM7 – Forskarmedverkan  Gemensam utveckling mellan forskare och Sambruk med krav på akademisk publicering och hänsyn taget till lärarundantaget (att lärare äger upphovsrätt till sina egna resultat)

10 Pilotfall StreamFlow – System för kundtjänst – Jayway huvudansvarig utvecklingsleverantör – Ver 1.0 lev dec-09 EPOS – E-tjänst (web) för rekrytering – KnowIT huvudansvarig utvecklingsleverantör – Ver 1.0 lev våren-09 BITA – System för tidrapporteriig för Personliga Assistenter (vård & omsorg) – Två FoU-resurser som ansvariga för systemutveckling – Ver 1.0 lev dec-09 Multifråga – System för elektronisk (online) informationsutbyte mellan kommun (soc.tjänst) och statliga myndigheter – Två resurser (IT-ark + FoU) som ansvariga för systemutveckling – Ver 1.0 lev nov-09 Tillkommande e-tjänster & vidareutveckling – Ärendehantering – Skola – Elektronisk långtidslagring

Utmaningar  Hur kan en affärsmodell fungera för samverkande ”köpare”? Sambrukgemensam programvara – SGM – i praktiken  Vad är affärsmodell i detta sammanhang?  Hur kan övergången från säljardriven till kunddriven IT-utveckling hanteras?  Ansvar för köparsidan: kunskap, tid - Sambruk  Hur skapas incitament för ”säljare”?  Hur påverkar ny affärsmodell köpar-säljarrelationer? (etablerade, nya)

12 ”Affärsmodeller” – modeller som definierar fördelning av kostnader och intäkter, under nyutveckling och förvaltning/vidareutveckling, för både leverantör(-er) och beställare, såväl i den initiala fasen som i fortsättningen, då användarbasen breddas

13 Affärsmodeller - grundkrav En ”bra” affärsmodell för Sambruk:  Den skall stödja Sambruks ändamål vilket anges i föreningens stadgar (§4) samt utgå från och förfina föreningens policy  Den hanterar LOU på ett smidigt sätt  Den är skapad så att den innehåller incitament för kommuner (OCH leverantörer) att delta i Sambruk-projekt  Den innehåller ett rimligt mått av incitament för kommuner att vara med och etablera nya projekt.  Den kan hantera ”tillkommande kommuner” för projekt, dvs den är till sin karaktär öppen för nya projektdeltagare, liksom att innehålla incitament för dessa, inklusive ett visst mått av rättvisa gentemot ursprungsdeltagarna

14 Tänkbara modeller – i axplock  Traditionell modell  Utvecklingsprojektet och dess deltagare betalar hela initiala investeringen  Tillkommande användare är med och delar på löpande förvaltningskostnader  Sambruk säljer nyttjanderätt = återbetalning av initial investering  Förutsätter separat finansieringsmodell OCH -partner  Återbetalningsmodell  Utvecklingsprojektet och dess deltagare betalar hela initiala investeringen  Tillkommande användare är med och delar på löpande förvaltnings-kostnader, men även (del-)återbetalning till ursprungsdeltagarna  Genom extra engångsinsats ELLER  Förhöjd förvaltningsavgift (=> rabatt till ursprungsdeltagarna)

Utmaningar  Hur kan en affärsmodell fungera för samverkande ”köpare”? Sambrukgemensam programvara – SGM – i praktiken  Vad är affärsmodell i detta sammanhang?  Hur kan övergången från säljardriven till kunddriven IT-utveckling hanteras?  Ansvar för köparsidan: kunskap, tid - Sambruk  Hur skapas incitament för ”säljare”?  Hur påverkar ny affärsmodell köpar-säljarrelationer? (etablerade, nya)

Vad kommer härnäst i BOSSANOVA?  Leverantörsintervjuer  Flerfallanalys - enkät (Thomas R)  Intervjuer OSS-leverantörer (Anna o Thomas)  SGM-regelverket testas och vidareutvecklas  Fokus på att förbereda Förvaltningsråd tidigare i utvecklingsprojekt  SGM7 – Forskarmedverkan  ”SGM-stämpling” av programvara och andra resultat  Tydligare kommunikation om SGM på  Internationell utblick  OSEPA! (Sambruk medverkar i EU-projekt)  OSOR – kontaktöverlämning från Mats Östling  Vetenskaplig produktion – konferens