NATIONELLA DAGAR FÖR ELEV- OCH STUDERANDEVÅRD

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
[ ] Information om den gemensamma ansökan och om andra stadiets utbildningar Kim Johansson 2012.
Advertisements

Välkomna.
Skolan i rörelse
Pedagogisk verksamhetsidé
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
EDU-vuxen Vuxenutbildningsservice på svenska Behov av fortbildning i framtidens vuxenutbildningsorganisationer Korsholm Iselin Krogerus-Therman.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
1.Tar ansvar för skolans inredning och material så vi får en trivsam skola utan klotter, skadegörelse och nedskräpning. 2.Använder inte snus, tobak eller.
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
8 700 invånare 900 km2 Centralort: Charlottenberg
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Exempel utifrån ett antal målområden
Plan mot kränkande behandling
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Ansökan -Skickas in av den sändande skolan - Senast 1 december (poststämpel gäller) Comenius Elevmobilitet Ansökan.
Wilma-anvisningar för lärarna
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Samverkan kring förebyggande barn- och ungdomsarbete Dokumentation
Kursplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Skola 2011, K-dag 28 mars.
Dokumentera och utvärdera IKT-resurser Céline Rocher-Hahlin.
Mål och betygskriterier
Modeller.
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Hej och välkomna!.
Nya utvecklingssamtal
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
IKT i nöd och lust! Hur får man eleverna att ta eget ansvar? Hur får man dem att samarbeta? Och hur får man lärare att vilja jobba ämnesövergripande?
Modell för dyslexiutredning Arbetet startade i april 2010 Arbetsgruppen är geografiskt och kompetensmässigt tillsatt. - Vad är bäst för barnet? -Minsta.
Sundsbroskolans IUP Individuell utvecklingsplan
Pedagogiska året Hanvikens förskola
VÄLKOMNA! ELEVLEDDA UTVECKLINGSSAMTAL S:ta Gertruds skola, Sigtuna.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Föräldramöte Ht
Den individuella utvecklingsplanen
7.Nordiske Kongres for synspaedagogik
Försäkringskassans roll i samverkan
Klubbar som stöd i undervisningen – ett skolledarperspektiv Vasa och Helsingfors
Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Incitament för att ta hänsyn till barn och unga Nationella ungdomspolitiska mål Nationella ungdomspolitiska.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
TIDSSCHEMA PROCESSER OCH ÅTGÄRDER UTVECKLANDE AV LÄRMILJÖER  I lärande utnyttjar man systematiskt autentiska miljöer och resurser – Det omkringliggande.
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
Tidiga insatser för barn i förskolan
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Skolutveckling via digitala medier
Överenskommelse om samordning kring barn
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Välkomna till Edboskolan
Helen Ekelöf Kartan visar vägen till arkivets skattgömma.
Rökfria skolgårdar – ett gemensamt uppdrag
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå BORGÅ UTBILDNINGSTJÄNSTER UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
1 Genevadsskolan Antal svar elever: 45 - svarsfrekvens 96% Antal svar vårdnadshavare: 5 - svarsfrekvens 11% April 2015 Laholms kommun Skolundersökning.
Lite tankar för Nynäshamn i det systematiska kvalitetsarbetet 1. Utveckla kvalitetsdialoger: -Förskolechef samt representanter från verksamheten, representanter.
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Laholms kommun Skolundersökning 2015 Vårdnadshavare/Föräldrar
Huvudstadsregion Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Huvudstadsregion Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Toppkompetens/ Gruppmentorskap för rektorer
Presentationens avskrift:

NATIONELLA DAGAR FÖR ELEV- OCH STUDERANDEVÅRD 3-4.11.2010 MODELLER FÖR YRKESÖVERGRIPANDE ELEV- OCH STUDERANDEVÅRD I BORGÅ SPECIALPLANERARE MINNA ÖHMAN

BORGÅ 47,000 förskoleundervisning: finskspråkiga utbildningsväsendet 392 och svenskspråkiga utbildningsväsendet 188, totalt 580 elever grundundervisning: finskspråkiga utbildningsväsendet 3683 och svenskspråkiga utbildningsväsendet 1800, totalt 5483 elever Förevisarens namn dag.månad.år

”sektornivå” - finsk- och svenskspråkiga utbildningsväsendet SAMARBETSNIVÅER ”sektornivå” - finsk- och svenskspråkiga utbildningsväsendet - multiprofessionellt samarbete - utvecklingsverksamhet Organisationsnivå Individuell nivå Förevisarens namn dag.månad.år

SEKTORNIVÅ: HYVIS Baserar sig på Stakes projekt för rapporten om välmående bland barn och unga Målet var att producera uppföljningsmaterial som samlas ihop till en rapport  materialet fungerar som grund för samhällsdiskussionen HYVIS består av ledande tjänstemän från socialväsendet, ungdoms-väsendet, social- och hälsovårdssektorn, sjukhuset, polisen, församlingarna och utbildningsväsendet Sammankommer med några månaders mellanrum Är långt ett diskussionsforum som ändå producerar material och kommer med åtgärdsförslag Förevisarens namn dag.månad.år

SAMARBETE med olika sektorer Med socialväsendet: kvittering av barnskyddsanmälningar och pararbete med kuratorn, illa behandling Med barnpsykiatriska polikliniken: - processbeskrivning Utbildning: hur ska man förstå och stöda barnet under en vårdperiod? Familjerådgivningen deltar då man träffar barnpsykiatrin Ungdomspsykiatriska polikliniken: nu i november Skolhälsovård: bättre kunskap om verksamhetsplaneringen kollektiv styrka Förevisarens namn dag.månad.år

SKOLA OCH BARNSKYDD PROCESSBESKRIVNING FÖR HUR MAN GÖR EN BARNSKYDDSANMÄLAN KVITTERING KURATORN SOM ARBETSPAR MATERIALBANK FÖR LÄRARE GEMENSAMMA UTBILDNINGSTILLFÄLLEN UTARBETANDE AV PROCESSER HITTA ETT GEMENSAMT SPRÅK - FRÅGA OCH SVARA! SEMINARIUM OM ILLA BEHANDLING 23.9.2010 Förevisarens namn dag.månad.år

ILLA BEHANDLING Gemensamt seminarium i september 2010 Deltagarna bekantar sig med Tammerforsmodellen via de egna sektorerna Deltagarna funderar på saken utgående från praktiska exempel och sin egen synvinkel, samtidigt som man lyssnar på andras åsikter Arbetsgrupp som börjar utarbeta en handbok för Borgå

SKOLA OCH BARNPSYKIATRISK POLIKLINIK PROCESSBESKRIVNINGAR GEMENSAMMA TRÄFFAR MED ELEVVÅRDSPERSONALEN KONSULTATIONSMÖJLIGHETER Allmänna träffar 2 gånger per år Konsultativa träffar (case) Elevvårdsgruppens träffar i skolan Överrenskomna träffar för enskilda barn FAMILJERÅDGIVNINGEN ÄR MED Förevisarens namn dag.månad.år

VAR HAR MAN BÖRJAT? Hur börjar man… Behov man kunnat bevisa? Beröringspunkter man funnit? Plats och målsättning för träffen Vem kallas till träffen och hur bygger man upp programmet? Förmedla information och väck diskussion Trevlig plats och servering De "viktiga personernas" roller Tillfället avslutas alltid med att man gemensamt kommer överens om fortsättningen

ORGANISATIONSNIVÅ: TEAM Hulenpito ja hyvinvointi Bedömning - gemensam Opetussuunnitelma Kansainvälisyys (inklusive kulturell mångfald) IT JOHTONINVEL: Övergångsanpassning (förskole- och grundundervisning) KELPO-projektet Specialundervisning Läroplan Förevisarens namn dag.månad.år

NYCKELTEAM Som multiprofessionell handlednings- och uppföljningsgrupp fungerar nyckelteamen inom respektive språkgrupp Gruppens uppgifter och mål: hjälpa elever och blivande elever minska risken att avbryta skolgången hitta dem som redan avbrutit skolgången hjälpa dem som blivit utan studieplats följa upp hur "utvalda" elever klarar sig hur uppnås målsättningen? informationsspridning i god gemensamhetsanda tre träffar årligen med samma sammansättning (maj, augusti innan skolan börjar och i slutet av september) direkta kontakter utveckla blanketten för information till hemmet samarbete mellan ungdomsväsendet och skolorna skolorna kan kontakta den lärare som utsetts till verksamhetskoordinator, som sedan hjälper skolan att gå vidare nytt VINGEN-projekt Förevisarens namn dag.månad.år

VINGEN -SIIPI Inom ungdomsväsendet startade Vingen-projektet för uppsökande ungdomsarbete i augusti 2008.   Huvudmål: Söka upp och stöda unga personer som befinner sig i ett övergångsskede i sin utbildning och som stannat utanför utbildning på andra stadiet eller som har avbrutit sina redan påbörjade studier.   Målgrupp: 16-åringar och äldre ungdomar, förebyggande arbete utförs även bland högstadieelever.    Arbetsformer: Samarbete med andra aktörer som jobbar bland unga, givande av individuellt stöd, servicestyrning, smågruppsverksamhet samt "gatuarbete" bland unga     Förevisarens namn dag.månad.år

UNGDOMSVÄSENDET i skolor Förstärker elevernas delaktighet Deltar i elevkårsverksamheten Specialungdomsarbetet deltar i specialklassernas verksamhet i högstadieskolorna

ELEVVÅRDSARBETE INOM FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Testningen av skolmognaden byggs upp på nytt Kartläggning av färdigheter Matematiska färdigheter - Mavalka Språkliga färdigheter - Trulle Sociala färdigheter - Stegvis Multiprofessionell fostringsgemenskap

Fostringsgemenskap EN BRA FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLSTART 9.8.2010 F.L Fostringsgemenskap KARTLÄGGNING AV DE MATEMATISKA FÄRDIGHETERNA (Mavalka) Augusti - september KARTLÄGGNING AV DE SPRÅKLIGA FÄRDGIHETERNA (Trulle) Augusti - september Planering av förskoleverksamheten och de individuella stödåtgärderna Ambun är med Barnets förskoleplan görs upp Familjen och daghemmet Vid behov även övriga samarbetspartners DE ÖVERENSKOMNA STÖDÅTGÄRDERNA RÄCKER Gruppvis konsultation (btl / ambun) Veckorna 47-48 Ambun överför informationen De enskilda stödåtgärderna utvärderas och fortsätter i förskolan under våren Tal- och/eller ergotera-peutens bedömning (december) FÖRSKOLEBARNENS HABILITERINGSGRUPP (december) ambuna - skolpsykologerna - tal-, ergoterapeuten - hälsovårdenspsykolog familjerådgivningens psykolog - barnpsykiatriska - hälsovårdare poliklliniken Ambuna framför behovet av assistenter till skolornas rektorer (i början av mars) Psykolog bedömning (december - mars) ÖVERFÖRING AV INFORMATION TILL ELEVVÅRDSTEAMET Btl, ambu, elevvårdsteamet (slutet av mars – början av maj) VIA DISKUSSION TILL SKOLAN - Diskussion januari - mars familjen, btl, ambun, övriga samarbetspartners

ELEVVÅRDSARBETE I SKOLOR Elevvårdsgrupper Ord. Rektor/skolföreståndare Skolkurator och skolspykologer i utbildningsväsendet Speciallärare Skolhälsovårdare Elevhandledare Lärare Hur är det här mögligt? Koordinerar helheten elev elev elev

OMSORGSPROGRAM i en skola OMSORG I KESKUSKOULU (lågstadieklasser + specialklasser) I detta dokument har man samlat ihop ärenden ur Keskuskoulus omsorgsprogram som en handbok för läraren i fråga om att förebygga mobbning och olika ärenden som berör elevernas välmående. I Keskuskoulu har man omsorg om MÄNNISKOR, vilket betyder att man: uppför sig väl beaktar andra och är tolerant (bl.a. fadderverksamhet) har tillräckliga sociala färdigheter för olika situationer hör elevernas åsikter (delaktighet, elevkårsverksamhet) ingriper i problemsituationer ingriper i mobbning (förebyggande verksamhet, årsklocka, reder ut problemfall) övervakar på skolgården (band), är närvarande handledning I Keskuskoulu har man dessutom omsorg om SKOLBYGGNADEN OCH INLÄRNINGSMILJÖN NATUREN OCH MILJÖN (bl.a. återvinning) Förevisarens namn dag.månad.år

OMSORGSPROGRAM Elevvårdspersonalens årsklocka – förebyggande verksamhet Varje lärares ansvar: Augusti: Satsning på varje elevs skolstart på hösten. genast på hösten betonas följande ärenden, vilka bedöms under första utvärderingen: utveckling av sociala färdigheter uppförande - eget ansvar och respektera andra bekantskap - acceptera olikhet, lyssna på andra göra tillsammans - samarbetsfärdigheter uppgifter som lämpar sig för åldersgruppen (funktionalitet/diskussion...) klassens egna spelregler undertecknas och hängs upp på väggen i klassrummet September: Enkät om omsorg (enkät om mobbning) Oktober: Utvärderingsdiskussion; elev, vårdnadshavare och lärare Förevisarens namn dag.månad.år

GEMENSAM UTBILDNING Elevvårdsutbildning 4 gånger INLÄRNINGSSTIGEN I BORGÅ - utbildningsdagar under läsåret 2010-2011 Mål för utbildningen: Utbildningen ger konkret handledning om hur skolornas verksamhetskultur för samhörighet och delaktighet utvecklas så att elevvårdsarbetet är en del av hela skolans verksamhetssätt. I utbildningen varvas informationsinslag och praktiska exempel med diskussioner och planering av den egna verksamheten. Utbildningsgruppen leds enligt principen för kollektiv verksamhet, vilket gör det möjligt för deltagarna att lära sig av modellen.

SÄKERHET OCH KRISARBETE Bildningssektorns arbetsgrupp Utbildningsväsendets säkerhetsgrupp  mappar till skolorna Existerande dokument bifogas och anvisningarna bearbetas enligt den nya läroplanen Utomstående konsultation eller en inköpt modell Skolornas egen utbildning Rektorernas egen utbildning

Individuell nivå Vad är det?

Lärarens roll som stödgivare förstärks Läraren bär det primära ansvaret för allmänt och intensifierat stöd Vardaglig skolgång: Fortgående och naturlig kontakt med vårdnadshavare Handledning i inlärning och skolgång Olika former av differentiering Kompanjonundervisning Stöd för självbedömning Tidigt ingripande - elevvårdsarbete Ta oron till tals … Förevisarens namn dag.månad.år

Bemöta eleven i varje situation Förebyggande – vardagligt stöd för inlärning och skolgång – tidigt ingripande – program för arbetshälsa, pedagogiskt välmående – förebygga mobbning, KiVa-skola Speciallärarens testningar/kartläggningar Elevernas delaktighet - klass och skolråd Bemöta eleven i varje situation Vardagssamarbete – regelbundet och naturligt samarbete med hemmet - stöda föräldraskapet – föräldrakvarter/utvecklingssamtal - blankett/gemensam praxis – stöd för självbedömning (plan för elevens lärande, IP) – regelbundna träffar med elevvårdsgruppen angående klassens ärenden ORON

TACK!