Rådet för kommunal redovisning Aktualitetsdag 2007

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Att flytta till Frankrike – vad ska jag tänka på?
ÖrebroVind Ekonomisk kooperativ förening
Välkommen!.
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot
EKONOMISKA NYCKELTAL 2012 Koncern Moderbolag
Nyheter för företag 2012 Skepparholmen 29 maj 2012.
Utredningen om revisorer och revision EU har initiativet De små företagens kostnader för administration skall minskas med 25% till år 2012.
Nordiska kommunala chefsrevisorskonferensen Helsingfors 18 – 21 augusti STADSREVISIONEN SIDAN 1.
Stockholmsbörsens regler och svensk kod för bolagsstyrning
1 Tillämpning av Koden Innehåll •Undersökningens metod och uppläggning, inkl. bolagsurval •Sammanfattning •Genomgång av svar på fokusfrågor.
Sektorn för administrativt stöd Copyright © Härryda kommun Omsätter miljoner.
Årsredovisning och bokföring. Räkenskapsanalys
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Sambandet mellan Resultat- och Balansräkningen
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot
Tjänstemän Arbetsbrist Trygghetsrådet TRR Trygghetsrådet.
Är du lönsam,lille vän ? Jaaa. Miljarder kan sparas Ett arbetsmarknadsprojekt av Thomas Stjernquist.
Andra föreläsningen redovisning & finansiering
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
Arnes kurs 2009 Rolf Rundfelt.
Skatteregler för Bredband Vindkraftverk Presentation i Växjö 12/
Immateriella anläggningstillgångar
Bokslutsdispositioner Obeskattade reserver
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Bokslutsprocessen Högskolan
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Grundläggande redovisning
Bokslutsenkät 2007 Aktualitetsdagen Enkät avseende 2006 års bokslut och årsredovisning.
Nytt inom skatteområdet
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot
Företagsnyheter Intressanta inkomstnivåer 2.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
© BJÖRN LUNDÉN INFORMATION AB 1 Nyheter för företag 2010 Rådgivar-/Ordförande-konferens 26–27 maj 2010 BJÖRN LUNDÉN INFORMATION AB.
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
Vägledning om bokföring
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Lönebildningsteorier
Affärshändelser och verifikationer
1 Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. 2 MÅL 2 3 Begrepp Aktör: en användare som interagerar med webbplatsen. I diagrammet till höger finns två aktörer:
Enkätresultat för Fritidshem Elever 2014 Skola:Fritidselever, Gillberga skola.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Grundskola Föräldrar 2013 Grundskoleenkät - Föräldrar Enhet:Gillberga skola.
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
Ekonomisk information och extern redovisning
Enskild firma eller aktiebolag
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Redovisningens kretslopp
Ansvarsutrednings- workshop del II
Redovisningens syften
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
1 4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad Gunvor Pautsch.
Sandhamn 6 oktober  När bör även mindre bolag gå in i K3? Skillnader K2 och K3.  Effekter av att gå in i K3.  Effekter på årsredovisningen. Rådek.
En ändamålsenlig kommunal redovisning (KomRed) Gunvor Pautsch.
En ändamålsenlig kommunal redovisning KomRed SOU 2016:24 Gunvor Pautsch.
Rättvisande bild och vägledningen Bokföring
”En ändamålsenlig kommunal bokföring och redovisning” Övergripande sammanställning av ny redovisningslag samt Att tänka på vid övergång till ny lag!
Riksdagsbeslut – ”En ändamålsenlig kommunal bokföring och redovisning” Förändringar jämfört med lag om kommunal redovisning (1997:614) Lag om kommunal.
Nyheter i RKR:s rekommendationer from 1 jan 2019
Presentationens avskrift:

Rådet för kommunal redovisning Aktualitetsdag 2007 Gunvor Pautsch Bokföringsnämnden

Ordförande och 9 ledamöter Organisation BFN Ordförande och 9 ledamöter Organisationer: Svenskt Näringsliv, FAR SRS, SRF, etc. Finansdepartementet, Skatteverket Kansliet (7 anställda)

Bokföringsnämnden Utveckla God redovisningssed Allmänna råd med Vägledningar med Uttalanden Informationsmaterial Att föra bok Broschyr K1 Enskilda näringsidkare Statens expertorgan på redovisningsområdet biträder regeringskansliet i redovisningsfrågor deltar i utredningar inom kommittéväsendet yttrar sig över författningsförslag avger yttranden till domstolar om vad god redovisningssed innebär i olika avseenden.

Årsredovisningslagen 2007-01-01 Mindre företag Antal anställda < 50 Balansomslutning < 25 milj. SEK Omsättning < 50 milj. SEK Mindre koncerner Koncernen som uppfyller villkoren för mindre företag Större företag Antal anställda > 50 Balansomslutning > 25 milj. SEK Omsättning > 50 milj. SEK Större koncerner Koncernen som uppfyller villkoren för större företag

Bokföringslagen 2007-01-01 Förenklat årsbokslut Årsbokslut (omsättning < 3 milj. SEK) Enskilda näringsidkare Handelsbolag med fysiska ägare Ideella föreningar m.fl. Årsbokslut (omsättning > 3 milj. SEK) Årsredovisning Aktiebolag Ekonomiska föreningar Handelsbolag med juridisk ägare Övriga företag som är större

2004 beslöt BFN om Paradigmskifte i normgivningen Nu Sedan Intäkter Avsätt-ningar Varu- lager Pen-sioner Inkomst-skatter Större onoterade företag Mindre onoterade företag Mikro- företag

BFNs kategori av regelverk för onoterade företag Norm K1 K2-ÅB K2-ÅR K3 Kan användas av: Företag som får upprätta förenklat årsbokslut Företag som ska upprätta årsbokslut eller förenklat årsbokslut Mindre företag som ska upprätta årsredovisning Företag som ska upprätta årsredovisning

Hur avslutas räkenskapsåret? BFN:s kategori av regelverk Koncernredov. IAS/IFRS (7 kap. 33 § ÅRL) K4 - IFRS 3) K3 Årsredovisning (6 kap. 1 §) - ÅRL 2) Bokförings- lagen - Förenkling mot K3 K2-ÅR Årsbokslut (6 kap. 3 § första st.) K2-ÅB 1) K1 Förenklat årsbokslut (6 kap. 3 § andra st.) Frivilligt val för: Enskilda näringsidkare, HB med fysiska ägare och ideella föreningar med en omsättning < 3 miljoner kronor Mindre företag (se 1 kap. 3 § ÅRL) Koncerner

Pågående utredningar som kommer att påverka K-paketen En pågående utredning ser över sambandet mellan redovisning och beskattning. Slutbetänkande i mitten av 2008. En ny utredning ska föreslå ytterligare förenklingar i redovisningsreglerna, m.m. Delbetänkande i mitten av 2008 och slutbetänkande i mitten av 2009.

Hur framskrider projektet? K3 och K2-ÅR K2 + K3 = frivilligt val BFN upphäver gamla normer K2 beslutas och träder i kraft K3 beslutas och träder i kraft Anpassning av K2 + K3 K2 + K3 skarpt läge = aktivt val Statliga utredningar kommer med slutbetänkande Ändringar i skatte- respektive redovisningslagstiftningen beslutas av Riksdagen Lagändringar träder i kraft

Hur skrivs normerna? K1 och K2 är regelbaserat (mycket detaljrikt) K3 är principbaserat

K1 enskilda näringsidkare ett samprojekt BFN har skrivit det allmänna rådet samt broschyr avseende redovisningen Broschyren finns på BFNs och SKVs hemsidor. Den kan också beställas hos SKV. Skatteverket tar fram broschyr till skattedelen BAS har tagit fram en ny anpassad kontoplan med konteringsinstruktioner

K1 – enskilda näringsidkare BFNAR 2006:1 Vägledning publicerad i juni 2006 Regler om löpande bokföring Regler om det förenklade årsbokslutet Avgränsning mellan det som ska bokföras i företaget och det som är privat Svar på oreglerad fråga söks i de principer det allmänna rådet anger

K1 Den löpande bokföringen Kontantmetoden tillåts för alla Tillgångar bokförs i sin helhet eller inte alls Bokslutshändelser kan bokföras genom att förtecknas på bokslutsunderlag En enklare inventarieförteckning i stället för anläggningsregister

K1 Det förenklade årsbokslutet Bokslutet är standardiserat och kan göras på kopian av deklarationen Samordning med skattereglerna Inga upplupna kostnader (undantag räntor > 5 000 SEK) Ingen koppling mellan kundfordringar, leverantörsskulder och lager

K2 – aktiebolag Förslag Mindre aktiebolag Ej moderbolag i större koncern som upprättar koncernredovisning Måste tillämpas i sin helhet Eventuellt oreglerade områden får lösas med hjälp av de principer som finns i det allmänna rådet (ingen fall-back)

Metod K2 Fullständighet (One-Stop-Shop) Tydlighet Presentation som i en årsredovisning Dagens regler samlas Utfyllnad med tidigare ej normgivna områden Tydlighet Minskad valmöjlighet (om ej skatteeffekter) Scheman för Förvaltningsberättelse, Resultaträkning och Balansräkning Tydliga gränser för vad som är ringa, väsentligt etc Försiktighetsprincipen Anskaffningsvärden

Immateriella och materiella anläggningstillgångar (K2) Anskaffningsvärde Tydligt angivet vad som ska ingå I anskaffningsvärdet Avskrivning Normalt inget restvärde Nedskrivning Behöver normalt inte prövas om avskrivningen är 20% per år Ingen aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar Uppskrivning endast av fastigheter (taxeringsvärdet)

Övriga tillgångar och skulder K2 Ingen säkringsredovisning Finansiella tillgångar Ingen marknadsvärdering Fordringar och skulder i utländsk valuta Balansdagens kurs

Avsättningar K2 Endast legala åtaganden Frivillig nuvärdeberäkning (ej pensioner) Ingen uppskjuten skatt Alla pensionåtaganden ska redovisas och normalt nuvärdeberäknas

Koncern- och intresseföretag K2 Samtliga regler rörande företag som ingår i en koncern eller äger intresseföretag samlas i ett eget kapitel Moderföretag i en koncern kan antecipera utdelning från dotterbolag Koncernbidrag över resultaträkningen

K3 Utgångspunkter Bygger på BFNs nuvarande normgivning för större företag, Redovisningsrådets RR 1 – RR 29, och SME-förslaget

K3 Utgångspunkter Följer ÅRL, dvs. Lägre upplysningskrav än nuvarande normgivning och SME-förslaget Lättnader i upplysningskravet för mindre företag som väljer K3 Mindre företag behöver inte upprätta kassaflödesanalys eller koncernredovisning Alla måste dock redovisa uppskjuten skatt

Standarder som inte är medtagna: IFRS 1 handlar om införandet av IFRS IFRS 2 personaloptioner IFRS 4 försäkringsavtal IFRS 5 tillgångar som skall säljas. Ev tas verksamheter som skall avyttras med IAS 14 segment IAS 26 pensionsstiftelser IAS 29 höginflationsländer IAS 30 information om finansiella institutioner IAS 33 resultat per aktie IAS 34 delårsrapporter IAS 40 förvaltningsfastigheter (skall följaktligen redovisas i enlighet med IAS 16) IAS 41 skogsfastigheter

K3 Vägledningen Varje kapitel innehåller både allmänt råd, kommentarer och exempel Ingen lagtext återges utan hänvisning sker till aktuell årsredovisningslag Principbaserad, kräver därmed fler bedömningar än K2