Familjer i Socialtjänsten Ett FoU –projekt om barn, unga och deras familjer i Östergötland Motala, Mjölby, Kinda, Ydre, Åtvidaberg och Linköping

Familjer i Socialtjänsten - fakta En av Europas mest omfattande klientstudier. Nära samverkan med Nordlandsforskning och kommuner i Norge. Interaktiv design; projektteam med forskare och 8 medforskare från kommunerna. Samverkan forskning, verksamheter och utbildning. Fem medforskare har läst en magister i sociologi inom projektet.

Syftet Utveckla kunskap om barnfamiljer och ungdomars situation och livsvillkor. Utveckla kunskap om olika sociala insatsers betydelse för målgruppens möjligheter att kunna påverka och förändra sina livsvillkor. Bidra med kunskap som på olika sätt kan leda till utveckling av insatser och metoder i det sociala arbetet med barnfamiljer och ungdomar. Utveckla och pröva en interaktiv modell för kunskapsutveckling mellan forskning och praktik

Projektets 3 faser Fas 1 – enkätintervju (202 föräldrar, socialsekreterare kopplad till ärendet) Fas 2 – djupintervju (30 föräldrar, 15 barn, 6 socialsekreterare) Fas 3 - metodutveckling

Undersökningsområden i fas 1 Bakgrundsvariabler: kommun, bistånds- eller serviceärende, aktualiseringsperiod, barnets kön och ålder; Familjernas levnadsvillkor vad gäller arbete, utbildning, inkomster, socioekonomisk klass och bostadsförhållanden; Barnet/ungdomens livssituation: barnets behov och resurser, diagnoser, insatser; Föräldrarnas livssituation vad gäller upplevda stressfaktorer, föräldrarollen, etc. samt; Familjernas erfarenheter av socialtjänsten.

Resultat från enkätintervju En fjärdedel av barnen i studien har en neuropsykiatrisk diagnos, dessa barn fungerar generellt sämre på alla livsområden

Barnets psykosociala situation

Förälderns psykosociala situation

Belastning Barnets belastning ökar om barnet har en diagnos och med barnets ålder. Föräldrarnas belastning ökar ju lägre inkomst familjen har.

Resultat från djupintervju i fas 2 De 30 tyngst belastade Uppväxt, nätverk, arbete och flyttning Kvalitativ analys Tolkningar och mönster

Familjetyp 1 (11 st) Traumatiska händelser i förälderns egen barndom Mycket svår uppväxt. Försummad och utsatt för fysisk och psykisk misshandel. Fysisk och psykisk ohälsa blir vägen in i arbetslöshet. 7 av 11 urvalsbarn är placerade inom jourhem, behandlingshem eller familjehem. 7 av 11 urvalsbarn har en diagnos. Saknar ofta socialt nätverk.

Familjetyp 2 (10 st) Traumatiska händelser i vuxen ålder Varierande erfarenheter av egen uppväxt Trauma som misshandlad av partner, alkoholiserad partner. Krigsupplevelser, flykt, svåra separationer. Fysisk och psykisk ohälsa blir vägen in i arbetslöshet. 5 av 10 urvalsbarn har en diagnos och 3 är placerade.

Familjetyp 3 (2 st) Tidigare långvarigt missbruk Mycket svår uppväxt. Har varit placerade inom barnpsykiatrin och/eller familjehem. Sammanboende med samma partner och missbrukat i över 20 år. Familjerna har många barn Har sjukersättning och fokus är att hålla ihop familjen. 2 av urvalsbarnen har diagnos.

Familjetyp 4 (3 st) Problem med barnet i pubertetsåldern Har som regel haft en bra egen uppväxt. En krissituation uppstår kring barnet. Det är exempelvis med i ett ungdomsgäng där snatteri, missbruk etc. förekommer. Kontakt med socialförvaltningen för att få hjälp till barnet i krissituationen. Har ett ganska bra socialt nätverk. 1 av 3 urvalsbarn har diagnos, 2 är placerade.

Familjetyp 5 (4 st) Barnets funktionshinder Har haft en egen bra uppväxt. Söker aktivt stöd från socialförvaltningen till barnet. 4 av 4 urvalsbarn har en neuropsykiatrisk diagnos, eller annat funktionshinder. Ett bra fungerande socialt nätverk som ger avlastning.

Arbete och sjukskrivning Familjetyp 1 4 Familjetyp 2 Familjetyp 3 Saknar anställning Familjetyp 4 Sjukskriven/ sjukpension Har anställning Familjetyp 5

Erfarenheter från socialtjänsten Familjetyp 1 4 Familjetyp 2 Familjetyp 3 Övervägande negativ Familjetyp 4 Både negativ och positiv Neutral Familjetyp 5 Övervägande positiv

Neuropsykiatrisk diagnos Det innebär att: 15 barn har en neuropsykiatrisk diagnos 2 barn har diagnosen depression 2 barn har diagnosen utvecklingsstörning Totalt har 19 barn en diagnos. Samt att 5 barn har psykisk ohälsa enligt föräldern och 1 barn genomgår NP utredning.

Vad innebär det att leva med diagnosbarn? Koncentrationssvårigheter - utagerande ”Ett barn med ADHD har ju väldiga problem med impulsivitet och koncentration. Det kan gå en kvart sen har hon tappat koncentrationen på det hon ska göra. Det är jättesvårt för henne att komma igång med saker och ting, hon har lite svårt i skolan, hon är efter i läsning till exempel…” ”Han fick utbrott för minsta lilla. Var det ett tal han inte förstod så fick han ett utbrott och gav sig på inredningen och andra barn.”

Vad innebär det att leva med diagnosbarn? Möten ”Jag går till skolan flera gånger i månaden, jag lever med honom i skolan. […] Jag kommer vara med på mötet på habiliteringen och med läkaren, och sen är det ett möte med psykologen och sedan möte med socialtjänsten…” ”Och så är det möten före jobbet och på jobbtid och efter jobbet alltså. Det är så mycket möten med skolan. Och så är det möten på [behandlingsverksamhet] och möten med en psykolog…”

Vad innebär det att leva med diagnosbarn? Fysiskt och socialt ansträngande ”Vi sov ingenting på nätterna, och jag jobbade hela dagarna, och han sov inte på nätterna, och det var en jättejobbig period.” ”Allihopa påverkas. Vi kan inte lämna barnen ensamma hemma. En av oss [förälder] måste vara hemma […] för pojken är stark, han kan göra allt möjligt.” ”Så man försökte vara professionell på jobbet samtidigt som jag skulle ta hand om en familj som höll på att gå under, ehh, det var tufft.”

Vad innebär det att leva med diagnosbarn? Behov av ekonomiska resurser Och väskor ja gud, så mycket pengar som försvinner. Och nycklar till lägenhet och skit.[…] Och likadant alla saker han plockat sönder, klipper sönder tavlor och köpte [teknisk utrustning] för 200 kronor, vad gör han? Ungen går in på rummet och klipper sönder och ska koppla ihop med något annat skit./…/ Ja så, ja, han är inte rädd om någonting alltså. /…/ … och det kostar när så mycket går sönder.” ”Och jag säger man får inte kasta saker i golvet så dom går sönder, man får inte sparka i dörrar så dom går sönder…”

Att leva med barn med diagnos – kontraster mellan familjetyper Knapphändiga ekonomiska resurser. Har t ex ej råd med cyklar till hela familjen eller semesterresor. Ej anknutna till arbetsmarknaden p.g.a. sjukskrivning eller längre arbetslöshet. Socialt nätverk som ej ger avlastning beträffande barnen. Kritiska till socialtjänsten, som ej har förståelse för behov av extrapengar till barnet. Ekonomiska resurser som gör att de kan ex. köpa villa eller husvagn. Råd med utflykter med barnet (barnen), semesterresor och organiserade fritidsaktiviteter till barnet. De yrkesarbetar och har arbetskamrater som ger stöd. Socialt nätverk där man träffas, men som också tar hand om barnet = föräldrarna får avlastning, möjlighet till återhämtning. Positiva till socialtjänsten. Gett hjälp och förmedlat de insatser barnet behöver.

Hur ser familjens situation ut 1 ½ år senare? Resultat från en uppföljande telefonintervju med de 30 tyngst belastade föräldrarna

Skulle du vilja ha fått mer eller annan hjälp?

Förälderns upplevelse av belastning

Hur har barnet det nu jämfört med tidigare?

Familjetyp 1,2,3

Familjetyp 4,5

De familjer med många olika problem har svårast att tillgodogöra sig socialtjänstens insatser.

Kan den specialiserade organisationen möta familjen med sammansatta problem idag? Vem bestämmer vilket problem som är prioriterat? Behövs det en specialist på sammansatta problem?

Mera om FS-projektet på FoU:s hemsida: http://www. linkoping Rapporter: 2014 Pengarna, barnen och livet (kommande) 75:2014 Mötet mellan klient och socialtjänst 74:2014 Bilder av pappor 73:2013 Kan interaktiv forskning vara framtidens melodi vid förändring av socialt arbete? 68:2012 Familjer i socialtjansten