PPR 2007:3 071030.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Inflationsrapport mars Produktionsgap för euroområdet, Sverige och USA Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, NIGEM, SCB, US Department.
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
PPR september
PPR 2008:2.
Presentationens avskrift:

PPR 2007:3 071030

Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram 2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 4. UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 5. BNP för USA och euroområdet Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: Eurostat, US department of Commerce och Riksbanken

Diagram 6. BNP i Sverige och världen Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos. Källor: IMF, SCB och Riksbanken

Diagram 7. Total svensk export och exportmarknadsindex för varor Årlig procentuell förändring Anm. Punkter avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 8. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, 1992-11-18 = 100 Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken

Diagram 9. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring, fasta priser respektive procent av disponibel inkomst Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 10. Offentliga konsumtionsutgifter Årlig procentuell förändring, fasta priser Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 11. Offentligt sparande Procent av BNP Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 12. Befolkning, arbetskraft och sysselsatta 1000-tals personer, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 13. Andel öppet arbetslösa 16-64 år och andel arbetslösa 15-74 år enligt EU:s förordningar Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 14. Faktisk och trendmässig produktivitetstillväxt i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Trend beräknad med HP-filtret. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 15. Enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 16. KPI och UND1X Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 17. UND1X exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: SCB och Riksbanken

Diagram 18. BNP Kvartalsförändringar i procent, uppräknad till årstakt, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 19. Antal sysselsatta 1000-tals personer, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 20. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken

Diagram 21. Reporänteprognoser vid olika tillfällen Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken

Diagram 22. UND1X-prognoser vid olika tillfällen Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 1. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procent förändring Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 2. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procent förändring Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 3. Nyckeltal Årlig procent förändring om inget annat anges Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 4. Reporänteprognos Procent, kvartalsgenomsnitt Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källa: Riksbanken

Diagram 23. Reporänteantaganden Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken

Diagram 24. UND1X Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 25. BNP Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 26. Produktionsgap (BNP) Procentuell avvikelse från HP-trend Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 27. Arbetsmarknadsgap Procentuell avvikelse från HP-trend Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 28. Arbetade timmar Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 29. Sysselsättningsgrad Procent, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 30. Öppen arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 31. Timlön, scenario med högre kostnadstryck Årlig procentuell förändring Anm. Lön per timme enligt nationalräkenskaperna. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 32. Arbetsproduktivitet, scenario med högre kostnadstryck Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 33. BNP, scenario med högre kostnadstryck Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 34. UND1X, scenario med högre kostnadstryck Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 35. Reporänta, scenario med högre kostnadstryck Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken

Diagram 36. BNP, scenario med svagare efterfrågan i omvärlden Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 37. UND1X, scenario med svagare efterfrågan i omvärlden Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 38. Reporänta, scenario med svagare tillväxt i omvärlden Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos Källa: Riksbanken

Diagram 39. Skillnad mellan interbankräntor och statspappersräntor under 2007 Procentenheter Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders statsskuldväxel i respektive land. Källa: Riksbanken

Diagram 40. Referensränta i Sverige Procent Anm. STIBOR T/N avser dagslåneräntan från i morgon till i övermorgon. Källa: Riksbanken

Diagram 41. Räntor i Sverige Procent Anm. Avser tre månaders boränta från SBAB samt tre månaders interbankränta. Källor: SBAB och Riksbanken

Diagram 42. BNP Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat, OECD och US Department of Commerce

Diagram 43. Inköpschefsindex i USA Index, oförändrad aktivitet = 50 Källor: Institute for Supply Management

Diagram 44. Sysselsättning och privat konsumtion i USA Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labour Statistics och Department of Commerce

Diagram 45. Konfidensindikatorer i tillverkningsindustrin Nettotal Källa: EU-kommissionen

Diagram 46. Konfidensindikatorer för hushåll Nettotal, avvikelser från historiska genomsnitt, 1985-2006 Källor: EU-kommissionen och Riksbanken

Diagram 47. Penningpolitiska förväntningar i euroområdet och USA Procent Källa: Riksbanken

Diagram 48. Penningpolitiska förväntningar Procent Källor: Prospera Research AB och Riksbanken

Diagram 49. Långa räntor Procent Anm. Statsobligationer med ca 10 års återstående löptid. Källa: Riksbanken

Diagram 50. Växelkursutveckling SEK/EUR och SEK/USD Källa: Riksbanken

Diagram 51. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, 1992-11-18 = 100 Anm. Punkter avser prognos i PPR 07:2 för kvartal tre och fyra 2007. Källa: Riksbanken

Diagram 52. Börsutveckling Index, 1999-01-01 = 100 Källa: Reuters Ecowin

Diagram 53. Penningmängd Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 54. Småhuspriser och total utlåning till svenska hushåll Årlig procentuell förändring Anm. Kvartalsvisa observationer av småhuspriser och månatliga för utlåning till hushåll. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 55. BNP Kvartalsförändringar i procent, uppräknad till årstakt, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 56. Konfidensindikatorn för viktiga branscher Säsongrensade nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 57. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken

Diagram 58. Detaljhandelns omsättning och hushållens konsumtion Årlig procentuell förändring Anm. Ej kalenderkorrigerade värden. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 59. Hushållens sparande Andel av disponibel inkomst, procent Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde. Källa: SCB och Riksbanken

Diagram 60. Offentligt sparande Procent av BNP Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 61. Nationellt bruttosparande Procent av BNP Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 62. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Källa: AMS

Diagram 63. Anställningsplaner och sysselsatta i näringslivet Nettotal respektive årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Diagram 64. Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 65. Industrins kapacitetsutnyttjande Procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 66. Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet Anm. Tre tjänstebranscher avser datakonsulter, uppdragsverksamhet och åkerier.

Diagram 67. Sysselsättningsgrad Procent av befolkning 16-64 år i arbetskraften Anm. Data före 1993 är länkade av Riksbanken. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 68. Löner i näringslivet Årlig procentuell förändring Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Källa: Medlingsinstitutet

Diagram 69. Enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 70. Vinster i näringslivet enligt nationalräkenskaperna Procent av förädlingsvärde Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Diagram 71. Faktisk inflation (KPI) samt hushållens och företagens inflationsförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring Anm. Kurvorna har förskjutits framåt 12 månader för att motsvara den tidpunkt som förväntningarna avser. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 72. Olika aktörers inflationsförväntningar på två års sikt Årlig procentuell förändring Anm. För perioden 1996-2001 avsåg förväntningarna "de kommande två åren", sedan 2002 avses "om två år". Källa: Prospera Research AB

Diagram 73. Skillnaden mellan nominella och real 5-årsräntor (break-even inflation) Procentenheter Källa: Riksbanken

Diagram 74. UND1X exklusive energi uppdelat i varor, tjänster och livsmedel Årlig procentuell förändring Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i UND1X. Källa: SCB och Riksbanken

Diagram 75. Prisförväntningar och Livsmedelspriser i UND1X Nettotal och årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Diagram 76. Metallpriser och importpriser i producentled Årlig procentuell förändring Anm. Metallpriser är IMF:s sammanvägning av priset på ett antal basmetaller. Källor: SCB och IMF

Diagram 77. KPI, UND1X och UND1X exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: SCB och Riksbanken

Diagram 78. Olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A1. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A2. Förändring i KPI jämfört med UND1X Årlig procentuell förändring och procentenheter Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A3. Finansiella prognoser i sammanfattning Procent, årsgenomsnitt Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källa: Riksbanken

Tabell A4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källor: IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

Tabell A5. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A6. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent av arbetskraften Anm. Bedömning i föregående rapport inom parentes. Källor: AMS, SCB och Riksbanken

Tabell A7. Löner och enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Tabell A8. Reporänta Procent, årsgenomsnitt Källa: Riksbanken

Tabell A9. UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A10. BNP Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A11. Arbetade timmar Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A12. Öppen arbetslöshet Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A13. Scenario med högre kostnadstryck Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent, årsgenomsnitt Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A14. Scenario med svagare efterfrågan i omvärlden Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent, årsgenomsnitt Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R1. Börsutvecklingen i USA, euroområdet och Sverige 1987- 2007 Nivå, logaritmisk skala, index 1987 = 100 Anm. De lodräta strecken indikerar början på olika turbulenta perioder. Källor: Bloomberg och Reuters Ecowin

Diagram R2. Räntan på företagsobligationer i USA Procent Källa: Reuters Ecowin Anm. De lodräta strecken indikerar början på olika turbulenta perioder.

Diagram R3. Ted-spreadar i USA, euroområdet och Sverige Räntepunkter, månadsgenomsnitt Anm. De lodräta strecken indikerar början på olika turbulenta perioder. Källor: Bloomberg och Reuters Ecowin

Diagram R4. BNP i Euroområdet, Sverige och USA Årlig procentuell förändring Anm. De lodräta strecken indikerar början på olika turbulenta perioder. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB

Diagram R5. Inflation och inflationsförväntningar Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Diagram R6. Sambandet mellan inflationsförväntningar och inflation ett år senare, 1993-2007 Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Diagram R7. En jämförelse av Riksbankens och hushållens inflationsprognoser Årlig procentuell förändring Anm. Prognoserna är framskjutna 12 månader för att matcha KPI-utfallen de avser. Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Diagram R8. Riksbankens och hushållens inflationsprognoser Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken