Bedömningsinstrument

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna HFSU-nätverk 11 mars 2010 Hällefors kommun.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
De eviga frågorna behöver ett svar
Subjekt i ”mitt” eget liv
Björn Kadesjö, barnläkare, UPP-centrum Socialstyrelsen och
Hållbar utveckling är kanske mänsklighetens största utmaning.
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
GRÄNSLANDET Syfte Vidareutveckla samarbetet mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen samt att samordna program/metoder gällande.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Hälsa och Kondition.
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Livsberättelsens betydelse i palliativ vård Ingrid Underskog
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Konsten att leda sig själv
Hälsovecka på Olaus Petriskolan Arbetslag B 2009
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Vård.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Det sociala sammanhangets betydelse
En intervjustudie i Kalmar län
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Välkommen till STs påbyggnadsutbildning i Arbetsmiljö.
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Inledning Björn Wickström Temaledare Psynk
UF Nycklarna till framgång - kontroll över den egna ekonomin!
Salutogena principer Skyddande faktorer KASAM
Rogers receptet för en bättre verksamhet…….!!!
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Specialister på IT-arbetssätt.
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Hållbart engagemang. Vad betyder ett hållbart engagemang?
Hälsa och Kondition.
”Omsorg och vård för ett helt liv”
Existentiella frågor i dödens närhet
1 Välkomna HFSU-nätverk 10 december 2010 Hällefors kommun.
Hälsofrämjande arbetsplats
KASAM Känsla av sammanhang
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Hållbart engagemang. Vad ska vi prata om? Ideellt engagemang Hållbart engagemang (övning) KASAM UNFs policy för ett hållbart engagemang.
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
Stress i ideella organisationer. Introduktion stress Många saker kan göra en stressad Stress är inte alltid dåligt Stress blir dåligt när vi är stressade.
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Vi gör skillnad i Huddinge-Botkyrka-Salem Civilsamhällets roll för social hållbar utveckling Utifrån Hela Människans perspektiv.
Hälsa Vad är det? Profession, kunskap och lärande: Hälsoperspektiv.
Kan man tänka sig frisk/sjuk?????  Får så mycket info så den måste sortera  Där du lägger din uppmärksamhet, där fokuserar hjärnan  Genom att välja.
Tullie Sewerin 2010 Kan psykisk ohälsa förebyggas? Erfarenheter från ett Nationellt projekt Visby 26 april 2010.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
Hälsofrämjande bemötande En logopeds arbete med personer som har utvecklingsstörning och autism Helene Ahnlund, AKO 2015.
Ett anpassat pedagogiskt arbetssätt för personer med autism Elin Löberg, Gryningens korttidsboende Elin Löberg, Gryningens korttidsboende Helene Lohman,
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Verksam i primärvården i Östergötland
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Salus, hälsans och välfärdens gudinna
KASAM Några exempel på strategier med syfte att öka våra ungdomars KASAM?
SUHFs Högre LedarProgram, HeLP
Vad vi behöver när vi kunskapar
Min psykosociala Arbetsmiljö
Vilka är vi? Utbildningscenter Autism ägs av Autism- och Aspergerförbundet. Vi bedriver utbildningar och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom.
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Bedömningsinstrument KASAM SCL-90

KASAM Känsla Av Sammanhang

KASAM Känsla Av Sammanhang Självskattningsformulär utifrån ett salutogent synsätt utvecklat av Aaron Antonovsky i ”Hälsans mysterium” Identifierar ”motkrafter” som människor använder för att bemästra svårigheter livet ställer dem inför Känslan av sammanhang – det tillstånd där individen upplever sin värld som i huvudsak överblickbar och begriplig, hanterbar och möjlig att påverka, samt meningsfull dvs. att individen finner utlopp för sin energi och sitt engagemang Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet är de tre delkomponenterna i testet. Antonovsky menar att dessa "friskfaktorer" gör att människor klarar belastning och påfrestning bättre. De blir mentalt robusta.

Delkomponenter Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet De stimuli som kommer från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga Innebär att man upplever världen som begriplig och strukturerad, inte som kaotisk och oförklarlig Hanterbarhet De resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga. Står för att man anser sig förfoga över resurser för att klara påfrestningar som kan ge stress i livet Meningsfullhet Dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. Att man har en känsla av delaktighet i världen och att det lönar sig att engagera sig.

Vad mäter metoden? Förmåga att anpassa sig till nya situationer, position och rörelse mot det friska Förhållningssätt (snarare än personlighet) Totalresultat Normal=142 -152 samt delkomponenter (Normal=<4) Under 90 – gå vidare/konsultation

KASAM Formuläret Testet består av 29 frågor rörande olika livsområden Svaret ges enligt en 7 gradigskala utifrån vad som stämmer med sin egen känsla Totalpoängen varierar mellan 29 – 203 Enligt svensk standardisering är normalvärde 142-152 Standardavvikelsen är 127 – 167 utan att det anses som avvikande

KASAM 29 203 142 152 (127) (167) 118 Innan HAP 138 Efter 6 veckors Totalpoäng (127) (167) 118 Innan HAP 138 Efter 6 veckors program 144 Uppföljning efter 6 veckor

Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet 1 7 4 Låg Hög 3,71 4,32 4,26 4,32 4,44 5,10 5,22 5,10 5,40 Medel per område innan HAP, efter 6 veckor och vid uppföljning

Profiler/dynamiska samband Typ Begrip lighet Hanterbarhet Menings-fullhet Predik-tion 1 Hög Stabil 2 Låg vanlig 3 Press uppåt 4 5 Press nedåt 6 7 8 Profil 2+7 ”klassisk haschrökare” Profil 2 press uppåt Profil 7 press nedåt Tänkbara strategier 1 ? 2 kognitiv 3 inventera och starta/utöka resurser (arbete, fritid, nätverk) 4 blandning av 2+3 5 motiverande 6 blandning av 5+3 7 kognitiv+motiverande 8 ?

SCL - 90 Symtoms Check List – 90

SCL-90 90 frågor Fem svarsalternativ 0 – 4 samt 5=obesvarad Symtom senaste veckan Rättning med datorprogram Mäter nio variabler 11 2017-04-06

Symtoms Check List – 90 (SCL-90) Självskattningsformulär, 90 frågor som mäter nio olika symtomområden: Somatisering (kroppsliga symtom) Obsessiv-kompulsivitet (tvångstankar, tvångshandlingar) Interpersonell sensitivitet (överobservant på andras beteende) Depression (upplevelse av nedstämdhet) Ångest (Upplevelse av starkt obehag eller panik) Fientlighet (känslor av aggressivitet mot andra) Fobisk ångest (undvikande av bestämda obehagliga situationer) Paranoiskt tänkande (känslor av att vara förföljd och hotad utifrån) Psykoticism (splittrat eller förvirrat tänkande) Individen rangordnar, för var och en av frågorna hur stora, fysiska eller psykiska besvär man upplever sig ha haft senaste veckan

De tre globala subskalorna som mäter över- ordnade aspekter av generella besvär. Globalt svårighetsindex (GSI) Nivån av generellt psykiska besvär (Genomsnittssvaret oavsett subskala) Positivt Symtomstörningsindex (PSDI) Djupet av de upplevda problemen (Genomsnittet på ”ej-0-svar”) Totala antalet positiva symtom (PST) Antalet bejakade symtom. (Antalet ”ej-0-svar”). 13

Tolkning SCL-90 Mats Fridell har en rättnings cd där de räknar fram de linjära T-värden för att kompensera för ålder och kön Cd:n rättar även Kasam Cd:n kan kan beställas via mats.fridell@psychology.lu.se