Tullie Sewerin 2010 Kan psykisk ohälsa förebyggas? Erfarenheter från ett Nationellt projekt Visby 26 april 2010.

En presentation över ämnet: "Tullie Sewerin 2010 Kan psykisk ohälsa förebyggas? Erfarenheter från ett Nationellt projekt Visby 26 april 2010."— Presentationens avskrift:

1 Tullie Sewerin 2010 Kan psykisk ohälsa förebyggas? Erfarenheter från ett Nationellt projekt Visby 26 april 2010

2 Tullie Sewerin 2010 Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som drabbas av psykisk ohälsa Nationellt riktat projekt -NU! Socialstyrelsen 1 oktober- 1 februari 2009 2 personer/ Referensgrupp www.socialstyrelsen.se Kunskap och Samverkan Tullie Sewerin

3 Tullie Sewerin 2010 Projektets uppdrag Kartlägga behov och befintlig kompetens Utarbeta en organisationsövergripande modell för samverkan vuxenhab +sjukvård +kommun Upprätta manual för arbetsmodellen; beskriva framgångsfaktorer (Utvärdera modellen)

4 Tullie Sewerin 2010 Syfte Snabb, komptent och lyhörd psykiatrisk vård för målgruppen - överallt Samordnade insatser med individen i centrum God kvalitet, preciserade ansvarsförhållanden

5 Tullie Sewerin 2010 Metod Litteratur/forskning/rapporter/konferenser Representativ referensgrupp Synpunkter från brukare, anhöriga, personal Kartläggning av 13 verksamheter: studiebesök, intervjuer, diskussioner Rapport- modell, manual Soc-styr hemsida, workshop

6 Tullie Sewerin 2010 Framgångsfaktorer Intresse/vilja Kunskap/kompetens Samverkan/samarbete Helhetssyn Långsiktighet/livsperspektiv Tillgänglighet

7 Tullie Sewerin 2010 Slutsatser Många vuxna med utvecklingsstörning behöver psykiatrins insatser Problematiken är komplex Insatserna kräver särskilda team inom sjukvården Kunskapen behöver fördjupas och spridas Samverkan är nödvändig

8 Tullie Sewerin 2010 Ohälsa Personer med utvecklingsstörning har en ökad sårbarhet för fysisk och psykisk ohälsa Tydliga skillnader i alla livsområden; arbete, inkomst, socialt umgänge Utvecklingsstörning mer avgörande än kön

9 Tullie Sewerin 2010 Stress Ökad sårbarhet Sensorisk känslighet Överkrav/underkrav Bedömning av intellektuell och känslomässig utvecklingsnivå Kartläggning av stressorer

10 Tullie Sewerin 2010 Att förebygga ohälsa/några aspekter Öka det sociala deltagandet Minska kraftig övervikt Öka fysisk aktivitet Rimlig kravnivå / minska stress Förbättra de ekonomiska förutsättningarna Minimum income for healthy living, MIHL

11 Tullie Sewerin 2010 Att förebygga ohälsa/några aspekter Uppmärksamma/diagnostisera/utreda kognitiva svårigheter tidigt Uppmärksamma gruppen som har begåvningsnivå i nedre delen av normalzonen Kognitivt perspektiv inom barn - och vuxenpsykiatrin Minska tabun kring kognitiv funktionsnedsättning

12 Tullie Sewerin 2010 Att förebygga ohälsa/några aspekter Tidiga anpassade insatser till barn med utvecklingsstörning och deras föräldrar och syskon. Olika stödformer behövs Samtalsstöd/samtalsbehandling till vuxna brukare Utveckla brukarens kommunikationsförmåga Olika stödformer till anhöriga/närstående till vuxna brukare

13 Tullie Sewerin 2010 Att förebygga ohälsa/några aspekter Kunskap om det salutogena (hälsobringande) perspektivet och salutogena faktorer Utveckla och upprätthålla en salutogent tänkande i en verksamhet som arbetar med människor med svåra funktionsnedsättningar

14 Tullie Sewerin 2010 Salutogenes Aaron Antonovsky Salutogenes Salus= hälsa Genesis= ursprung Pathogenes Pathos= sjukdom

15 Tullie Sewerin 2010 KASAM Känsla Av SAMmanhang: tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar Begriplighet: individen kan förstå och ordna inre och yttre stimuli Hanterbarhet: individen har resurser att möta de krav han/hon ställs inför Meningsfullhet: individen upplever att livet har en känslomässig mening och innebörd

16 Tullie Sewerin 2010 Personer med utvecklingsstörning Hur öka känslan av sammanhang? Hur öka begripighet, meningsfullhet och hanterbarhet? Omgivningens uppgift! Struktur, förutsägbarhet, tydlighet Rimlig kravnivå. Stöd av andra

17 Tullie Sewerin 2010 Salutogena (hälsobringande) faktorer på individnivå God social kapacitet Använda vardagliga situationer. Agera förebild/modell Positivt självförtroende/Positiv självbild Bekräfta, berömma, lyssna till. Förmåga att trösta sig själv.

18 Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på individnivå Självständighet Risk att bli ensam. Självständighet i närvaron av annan person Framgångsrik coping Uppmuntra till problemlösning. Stöd av annan person Intelligens och kreativitet Livslångt lärande. Socialt umgänge och kommunikation

19 Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på individnivå Utveckling av intressen och hobbies Stimulera, vidmakthålla, utveckla. Inkörsport till samtal och kontakt Inre kontroll/Impulskontroll Uttrycka, hantera känslor. Begära det man vill ha, säga ”nej”, vänta, skjuta upp. ”Yttre” tal kompletterar ”inre” tal

20 Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på individnivå Aktivitet och Energi Rätt kravnivå Optimism och framtidstro Förmedla hopp. Ta tillvara drömmar

21 Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på gruppnivå/i omgivning och familj Att hjälpa andra Att vara betydelsefull för annan person Tillitsfulla och nära relationer. Betydelsefulla andra Underlätta att träffa vänner och familj. Värna om relationen till betydelsefulla andra. Fåtal personal

22 Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på gruppnivå/i omgivning och familj Klart definierade gränser och subsystem Brukare/ familj/personal. Professionella/personliga/privata Positiv familjerelation Måna om brukarens relation till föräldrar/syskon/närstående. Relationen närstående/personal. Tala gott om

23 Tullie Sewerin 2010 Salutogena faktorer på gruppnivå/ i omgivning och familj Klara regler i hemmet Struktur, förutsägbarhet, tydlighet Delade värderingar Brukarens tankar och synpunkter. Inklusion, människosyn, etik