Riksbanken och svensk penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves

På agendan Så bedrivs penningpolitik i Sverige Riksbankens uppdrag, styrning och ställning Penningpolitiken i dagsläget

Penningpolitik i Sverige

Penningpolitiskt policyschema Indikatorer Medel Styra dagslåneräntan genom: Repor/Cert Finjusteringar Stående in- och utlåning Penning- politiskt beslut Mål Prisstabilitet

Styrning av dagslåneräntan Veckovisa repotransaktioner Baseras på prognos över behovet av likviditet i systemet som helhet Räntan=reporäntan Utjämning av över- respektive underskott mellan bankerna varje dag Finjustering av över- eller underskott netto varje dag kl. 16:00-16:40

Styrning av dagslåneräntan (forts.) Två olika penningpolitiska repotransaktioner Utlåning via repa (tillför likviditet, utlåning mot säkerhet) Inlåning via certifikat (drar in likviditet) Dessutom stående faciliteter för in- och utlåning… …med betydligt sämre ränta (+/-0,75 procentenheter)

Betalningssystemet Affärens bank A RIX Min bank B Affärens konto +100 -100 Riksbanken Min bank B Mitt konto -100 7

Ett slutet system Bank A RIX Bank B Stefan Karolina +100 -100 Bank A Barbro Lars Riksbanken -100 -100

Från reporänta till bankräntor Företag och hushåll Banker Riksbanken Reporänta Vanligtvis ganska stabil relation, men inte under finanskrisen Bostadsräntor, övriga bankräntor etc

Hushållens genomsnittliga boränte-förväntningar och de rörliga boräntorna Anm. Genomsnitt av tre månaders rörliga listade boräntor från Nordea, SBAB, SEB och Stadshypotek. Den första förväntningsobservationen är KI:s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de listade boräntorna. Källa: Riksbanken

Jämförelse mellan boränteförväntningarna och boräntor implicerade av Riksbankens reporäntebana Anm. Riksbankens räntebana från PPR februari. Den första förväntningsobservationen är KI:s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de faktiska listade boräntorna. Källa: Riksbanken

Riksbankens uppdrag, styrning och ställning

Riksbanken utmärks av… Explicit inflationsmål Självständighet Transparens

Myndighet under riksdagen Regeringen Finansdepartementet Riksgäldskontoret Finansinspektionen Sveriges riksbank Riksbanken är en myndighet under Riksdagen - sedan 1866. Riksbankslagen från 1999 anger Riksbankens uppgifter. Ekonomisk politik bedrivs för att uppnå landets ekonomiska mål: tillväxt, hög sysselsättning låg inflation. Ekonomisk politik = finanspolitik (regering och riksdag) + penningpolitik (Riksbanken) (Finanspolitik innebär bl.a. beslut om skatter och offentliga utgifter.) Riksgäldskontorets uppgifter: sköter statens upplåning och ansvarar för förvaltningen av statsskulden; utfärdar garantier och lämnar lån för statens räkning; samordnar den statliga garantigivningen och långivningen till näringslivet; fungerar som internbank mot statliga myndigheter; övervakar kassahållningen i staten; gör prognoser över lånebehovet. Finansinspektionens uppgifter: myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd. För att driva en verksamhet som erbjuder finansiella tjänster krävs tillstånd av Finansinspektionen.

Riksbanksfullmäktige Riksbankens styrning Riksdagen Riksbanksfullmäktige 11 ledamöter 6 ledamöter Direktionen

En oberoende riksbank Fram till 1999: Penning- och valutapolitik Efter 1999: Prisstabilitet Fullmäktige 4 år Fullmäktige 4 år Riksbankschef 5 år Direktion 6 år

Riksbankens direktion Stefan Ingves Svante Öberg Karolina Ekholm Lars Nyberg Lars E.O. Svensson Barbro Wickman-Parak

Riksbankens uppdrag Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Upprätthålla ett fast penningvärde Inflationsmål 2 procent mätt med KPI Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet Systemet kunna stå emot störningar

Riksbankens uppdrag (forts.) Ansvarar för försörjning med sedlar och mynt Kan ge nödkrediter (”lender of last resort”)

Inflationsmålet Misslyckat försök att försvara den fasta kronkursen november 1992 Återgång till fastkursregim framstod som orealistisk Inflationsmål sedan 15 januari 1993 Har preciserat i termer av KPI… …men penningpolitiken vägleds också av olika mått på underliggande inflation

Varför inflationsmål? Penningpolitik kan påverka inflationens nivå… …men inte tillväxt och sysselsättning på lång sikt Teori och praktik talar för att prisstabilitet gynnsamt för långsiktig utveckling Minskar osäkerhet och leder därmed till bättre ekonomiska beslut Kostsamt att minska inflation när väl har stigit Hög inflation leder till omfördelning av inkomster och förmögenheter Ett instrument – ett mål

Källa: SCB och Riksbanken Lägre inflation sedan inflationsmålet infördes… KPI, årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken

Väl förankrade inflationsförväntningar Procent Anm. Avser penningmarknadsaktörer. Källor: Prospera Research och SCB

Flexibel inflationsmålspolitik Penningpolitiken verkar med fördröjning Prognoser nödvändig utgångspunkt Snabbt återförande av inflationen till målet kan resultera i stora svängningar i realekonomin Därför siktar på måluppfyllelse inom ett par år Om förenligt med inflationsmålet används penningpolitiken för att dämpa fluktuationer i resursutnyttjandet

Riksbankens prognoser Gamla prognosen Ny information Flera olika prognosmodeller och rena bedömningar Dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell (RAMSES) Olika tänkbara utvecklingsbanor – alternativa scenarier Huvudscenariot utgör underlaget för den penningpolitiska bedömningen

Prognos för reporäntan sedan 2007 Först konstant reporänta… …sedan marknadens förväntade reporänta Med egen prognos tydligare hur Riksbanken ser på räntan framöver Resonemang och avvägningar tydliggörs – effektivare penningpolitik Lättare att utvärdera och göra jämförelser med andra prognosmakare Prognos, inte ett löfte

Penningpolitiska förväntningar i Sverige, euroområdet och USA Procent 09 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Penningpolitisk uppföljning april 2011

Styrkan i svensk ekonomi håller i sig

Fortsatt god tillväxt i Sverige BNP, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Stark export och inhemsk efterfrågan Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Arbetsmarknadsläget förbättras Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Fortsatt stark tillväxt i omvärlden BNP, årlig procentuell förändring. IMF:s aprilprognos för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC) Källor: IMF och Riksbanken

Osäkerhet i världsekonomin Naturkatastrof i Japan Statsfinansiella problem i euroområdet Politisk oro i Nordafrika och Mellanöstern

Höga energi- och råvarupriser Brentolja, USD per fat. Terminspriser beräknade som 15-dagars genomsnitt. Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken

Låg underliggande inflation Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Stigande bostadsräntor ger hög KPI-inflation Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Högre inflationsförväntningar på kort sikt Årlig procentuell förändring. Inflationsförväntningar avser samtliga aktörer. Mättillfällen december 2010 resp. mars 2011. . Källor: TNS SIFO Prospera, SCB och Riksbanken

En prognos inte ett löfte Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Styrkan i svensk ekonomi håller i sig