Ledning och förståelse

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Seminarieboken Kapitel 4 – Metodmedvetenhet
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Mål med samverksanssystemet
Examensmål SA SA Kreativ? Aktiv? Nyfiken?.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Att svara på tentafrågan - Strategier Språkhandledningen på IT-fakulteten.
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Om att nå fram med sina budskap Susanna Uppling Gullers Grupp
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Vetenskaplig Metod.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Musik & kommunikation 50p.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Hur tänka och göra som processtödjare
En reviderad läroplan för förskolan
SET Social Emotionell Träning
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Ett arbetsområde om poesi
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Läroplansnätverk förskola
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
Kunskapskrav och matriser
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Ett naturvetenskapligt arbetssätt
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Institutioner och aktörer
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Debattartikel.
Sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Men vad är ’fri vilja’ för något?
Formellt, skarpt och snyggt
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Socialpsykologi.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Litteraturhistoria – epoker och analys av textutdrag
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Metod i samhällsvetenskap s Ur centralt innehåll och kunskapskrav  Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Kommunikation. Jag vet att du tror att du förstår vad jag tyckte att jag sa men jag är inte säker på att du fattade att vad du hörde inte var vad jag.
Coaching.
Sociologi Introduktion.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Politiskt deltagande Sammanfattning.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Vägledningsmodellen Utsikt-Insikt-Framsikt & Varför en modell?
Ledning och förståelse
Presentationens avskrift:

Ledning och förståelse Utgångspunkt Hur anställda förstår sitt arbete menar Targama och Sandberg styr arbetets utförande, vilken kompetens som används och utvecklas Att utveckla ny kompetens förutsätter en ny förståelse av arbetet Det rationalistiska och det tolkande perspektivet och fokus är det sociokulturella systemet

5 olika sätt att förstå lärande (Säljö) Lärande som ökning av kunskap en kumulativ process Lärande = att memorera att återge så exakt som möjligt vad en extern källa vill förmedla Lärande = att lära sig fakta, procedurer och liknande som kan användas i ett praktisk arbete Att välja och komma ihåg den kunskap som är användbar Lärande = abstraktion av mening Att förstå teorier och begrepp utan att använda dem som tolkningsredskap Lärande = en tolkande process som syftar till att förstå verkligheten Att använda teorier och begrepp som tolkningsredskap för att förstå

Lärandets två grundaspekter(Targama&Sandberg) Lärutfall – den kompetens vi utvecklar och upprätthåller i arbetet Ytlärande – att memorera texter Läransats – det sätt vi lär oss på Djuplärande – det budskap texten vill förmedla Läransatsen påverkar lärutfallet och är en oupplöslig relation - olika läransatser ger olika utfall

Det rationalistiska perspektivet (gäller sociokulturella system) Grundantagande: det finns en sann och given verklighet oberoende av hur mycket vi känner till om den Verkligheten ska förklaras på objektiva grunder och oberoende av vår subjektiva uppfattning Ett dualistiskt förhållningssätt: verkligheten och individen existerar som två av varandra oberoende enheter Verkligheten förklaras med hjälp av kausala samband orsak – verkan Ett naturvetenskapligt perspektiv där lagbundenheter kan förklara en viss händelse

Det rationalistiska perspektivet Perspektivets betydelse för ex.vis utbildning Ger kvalifikationer för Ställer objektiva krav på utbildningens innehåll Ett dualistiskt förhållningssätt till utbildning och arbete Utbildningen är ingen garant för att kunna tillämpa kunskaper arbete utbildning

Det rationalistiska perspektivet Perspektivets betydelse för ex.vis rekryteringsprocessen ger kvalifikationer för Kvalifikationskrav utbildning, erfarenheter, Kravprofil personliga egenskaper arbete individ

Det rationalistiska perspektivet Perspektivets betydelse för kompetensutveckling 3 huvudinriktningar 1. Den personorienterade att identifiera de egenskaper, kunskap, fördigheter, förmåga, vilja, intresse etc...som de mest effektiva personerna besitter. Man mäter sedan sambandet mellan vissa egenskaper och framgång i arbetet 2. Den arbetsorienterade att analysera arbetet och utifrån de aktiviteter som ingår ta fram de egenskaper som är centrala för arbetets utförande 3. Den multiorienterade en blandning av de båda

Det rationalistiska perspektivet Problem inom perspektivet är att tillvägagångssättet kan inte garantera att man kan tillämpa sina kunskaper (planeringsstrategin när det gäller utbildning) När man listar egenskaper som relateras till en lista över arbetsaktiviteter så säger det ingenting om hur arbetet utförs Två personer kan besitta samma egenskaper men utför ett och samma jobb helt olika

Det tolkande perspektivet Grundantaganden: Verkligheten är en social konstruktion och finns som representationer i människors medvetande Verkligheten som social konstruktion skapas genom gemensamma erfarenheter och fostran i en viss kultur Verkligheten skapas genom olika diskurser (en samtalsordning) Verkligheten kan tolkas på flera sätt Verkligheten relateras alltid till människan och hennes erfarenhet av densamma. Människan och hennes verklighet är en oupplöslig relation

Det tolkande perspektivet Perspektivets betydelse för rekrytering Eftersom Targama och Sandbergs har ett förståelsebaserat synsätt skulle det innebära - att kartlägga de sökandes förståelse av den aktuella verksamheten och det specifika arbetet

Det tolkande perspektivet Perspektivets betydelse för lärande och kompetensutveckling Den centrala utgångspunkten för lärande är en förändrad förståelse Enligt Targama & Sandberg är en förändrad förståelse av arbetet en förutsättning för ett förändrat lärande som leder till en kvalitativt annorlunda kompetens kan utvecklas. Det sker med hjälp av reflektion Självreflektion Reflektion genom dialog med andra Läsa forskningsrapporter

Lärandets verktyg; reflektion och dialog Att reflektera kan ske på flera sätt, Donald Schon talar om Reflection – in – action - Ett pågående växelspel mellan konkret handlande och slutsatser om skeendet Reflection – on – action - En uppföljning och utvärdering i efterhand Agyris & Schon talar om Metakognition - att reflektera över varför vi tänker som vi gör

Dialog, diskussion, debatt Dialog (grek) - dia = genom, logos = ord med mening genom meningsbärande ord Diskussion (lat) - dis = isär, quatere = skaka skaka isär eller skära sönder andras argument Debatt (lat) - battere = slå ned finna brister för att kunna angripa argument

Dialog Dialogen Handlar om samarbetsvilja: två eller flera strävar att nå en gemensam förståelse Utvidgar eller t o m ändrar deltagares åsikt Förutsätter granskning av egna påståenden Förutsätter lyssnande för att förstå och finna mening