De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Presseminarium Arbetsmarknaden i september Nyheter i Arbetsförmedlingens redovisning av månadsstatistik Clas Olsson Analyschef Håkan Gustavsson.
Advertisements

Arbetskraftsinvandring - en lösning på försörjningsbördan
Utredningen om män och jämställdhet
Livskvalitet på Åland - några glimtar i siffror
Justerad metod i RAMS Justerad metod i RAMS 2011 I framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende.
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Äldre i välfärden.
Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
1 Arbetsmarknadens utveckling i Skåne med särskilt fokus på Öresundspendlingen Anders Axelsson Näringsliv Skåne Örestat III Malmö 4 april 2014.
Arbetsmarknaden i samband med finanskrisen
Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt Med kommentarer till förundersökning av Thång, Ohlsson & Holmer, (Institutionen för arbetsvetenskap,
Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011
Siffror om jämställdhet
Eventuell privat pension Tjänstepension
Mellan arbete och familj
EU 2020 strategin •Bakgrund –Den ekonomiska krisen har raderat bort flera års ekonomisk och social utveckling. –Samtidigt rör sig världen snabbt framåt.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Rekrytering – därför väljs inte de mest kompetenta till jobben
Ungas besök på akutmottagningarna inom VGR HSU Analysenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Catarina Karlberg Anna Kjellström Jarl Torgerson.
Den allmänna pensionen - spartid
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Dagens och framtidens seniorer och deras framtidsförväntningar
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Pensionsåldern i EU-länderna och Island, Norge och Schweiz 2011
Lokala klimatförändringar i Östersund
- Öresundsregionen – en självklarhet - Mångfald ger möjligheter
Februari KIs organisation 22. Februari KIs utbildning och forskning DANDERYDS SJUKHUS 155 helårsstudenter 39 mnkr forskning 31 helårsarbetskrafter.
Xsqui Lakelands Hjelmsjö idrottsarena. Lakelands juni Skånes Roddförbund Förvärvade mark på 50-talet Började bygga på 70-talet 3-5 regattor per.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Arbetsmarknadsrapport 2013
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
Figur 2 Antalet konkurser i Lunds kommun
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Social hållbarhet -processägarskapet
Europeiska socialfonden
Arbetsmarknadspolitiken Överskottsmålet och demografin Erik Höglin Presentation för Konjunkturinstitutet 15 maj 2009.
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
Klientinventering inom hemvården Päivi Tossavainen Raija Kuronen
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Klientinventering inom hemvården Riikka Väyrynen Raija Kuronen.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet.
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Primärvård Kaisa Mölläri ja Satu Vuorio.
Den europeiske utfordringen Joakim Palme [professor ved Stockholms universitet, adm. dir. Institutet för Framtidsstudier]
PROGNOS hösten 2014 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick
Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2012 Prognos hösten 2011.
Tobaksstatistik 2011 Tuomo Varis Tobaksstatistik 2011 / Tuomo Varis1.
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Arbetsmarknadsläget 10 juli 2009 Regionutvecklingssekretariatet Analys och uppföljning.
Arbetsmarknadsläget 22 september 2009 Regionutvecklingssekretariatet Analys och uppföljning.
Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2011 Arbetsförmedlingen Kultur Media.
Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden Fredrik Mörtberg Analysavdelningen.
Ålderdom utan fattigdom Om äldrefattigdom och kvinnors låga pensioner.
Ny sacorapport: Akademikers arbetsmarknad. Bakgrund och syfte Begränsad information om akademikernas arbetsmarknad Inte en målgrupp för arbetsmarknadspolitiken.
Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef
Den demografiska utmaningen
Presentationens avskrift:

De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

30/9/2011 Innehåll 1.Långa trender på arbetsmarknaden 2.Institutionella förändringar mellan 1960 och Allmänna utvecklingstendenser som påverkar genomsnittsåldern vid utträdet 4.Från uppmuntran till tidigt utträde till åtgärder för fortsatt arbete bland äldre 5.De äldre och arbetsmarknaden kring år Sysselsättningen bland äldre 1961 och Utvecklingen mellan 1961 och Några nedslag i utvecklingen 9.De äldres återkomst i arbetslivet 2

30/9/ Långa trender på arbetsmarknaden Andelen av befolkningen som är äldre ökar (mindre andel i aktiv ålder); låga födelsetal och ökad förväntad livslängd bakom utvecklingen Förändring av sysselsättningen i olika grupper: –Unga (längre utbildning, senare inträde) –Kvinnor och män (gradvis mindre skillnad i andel sysselsatta) –Äldre (länge en trend mot tidigare utträde) 3

30/9/ Institutionella förändringar mellan 1960 och –ATP; höjda pensioner – inkomsteffekt –Lägre pensionsålder i avtalspensionerna och i det allmänna pensionssystemet (från 67 till 65) –Lättare att få förtidspension - inkomsteffekt 1980-talet –Få förändringar –Nytt pensionssystem som uppmuntrar till senare utträde; information om konsekvenser av olika val –Svårare att få förtidspension (sjukersättning) –Höjd ålder i LAS till 67 år – ändrade avtal 4

3. Allmänna utvecklingstendenser som påverkar genomsnittsåldern vid utträdet Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden (fler stannar kvar i arbetslivet efter att ha bildat familj och fått barn) Fler med högre utbildning (högre utbildade arbetar till högre ålder) Förbättrad hälsa Förändrad andel egenföretagare (som fortsätter att arbeta till högre ålder) 30/9/20115

4. Från uppmuntran till tidigt utträde till åtgärder för fortsatt arbete bland äldre och 1970-talen: “Gärna en medalj men först en rejäl pension” Nu: Viktigt att de äldre stannar kvar i arbetslivet Åren som kommer? Förändringar av LAS? Förändringar i pensionssystemen? Bakomliggande trender? 30/9/20116

5. De äldre och arbetsmarknaden kring år 1960 AMS − de första arbetskraftsundersökningarna 1959 och 1960 Många män fortsatta att arbeta till 67 års ålder eller längre Kvinnor förvärvsarbetade i betydligt mindre utsträckning än män (hemmafruar var vanliga) 30/9/20117

8 Figur 1. Andelen sysselsatta i november år 1960 i procent av befolkningen i åldern 60-64, 65, 66, 67, 68 och 69 år. Källa: Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen (1961b).

6. Sysselsättningen bland äldre 1961 och 2011 AKU 1961 och 2011 (första kvartalet) –Alla –Uppdelning på män och kvinnor Kom ihåg att AKU är en urvalsundersökning Förändringar av AKU över tiden (ej fullständig jämförbarhet) 30/9/20119

10 Figur 2a. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland samtliga mellan 60 och 75 år * Uppgifterna avser första kvartalet Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

30/9/ Figur 2b. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland män mellan 60 och 75 år * Uppgifterna avser första kvartalet Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

30/9/ Figur 2c. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland kvinnor mellan 60 och 75 år * Uppgifterna avser första kvartalet Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

7. Utvecklingen mellan 1961 och 2011 Hur är variationerna över tiden? Hur är skillnaderna i sysselsättningsutveckling mellan män och kvinnor? –Påverkar institutionella förändringar? –Har konjunkturvariationerna betydelse? –Är bakomliggande långsiktiga utvecklingstendenser på arbetsmarknaden viktiga? 30/9/201113

30/9/ Figur 3. Andelen sysselsatta i procent under åren bland män i åldern mellan 60 och 75 år. * Uppgifterna avser första kvartalet Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

30/9/ Figur 4. Andelen sysselsatta i procent under åren bland kvinnor i åldern mellan 60 och 75 år. * Uppgifterna avser första kvartalet Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

8. Några nedslag i utvecklingen Tre exempel på förändringar av sysselsättningen Män i åldern år under 1970-talet Män och kvinnor i åldern år Kvinnor i åldern och år /9/201116

30/9/ År ,285,478,976,269,158,446, ,180,076,371,971,652,750, ,777,377,069,164,953,444, ,276,675,569,166,249,441, ,378,275,465,864,344,630, ,976,175,065,663,336,928, ,575,873,668,959,226,321, ,572,865,664,461,419,315, ,071,165,959,957,516,120, ,972,466,960,456,624,517,5 Tabell 1. Andelen sysselsatta i procent bland män i åldern år under 1970-talet. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

30/9/ Figur 5a. Andelen sysselsatta män i procent av dem i åldern år * Uppgifterna avser första kvartalet Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

30/9/ Figur 5b. Andelen sysselsatta kvinnor i procent av dem i åldern år * Uppgifterna avser första kvartalet Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

30/9/ Figur 6. Utvecklingen av sysselsättningsgraden i procent bland kvinnor i åldern år och år under perioden * Uppgifterna avser första kvartalet Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

9. De äldres återkomst i arbetslivet Återkomsten av de äldre till arbetsmarknaden är viktig för att kunna öka andelen sysselsatta i befolkningen Olika utveckling av mäns och kvinnors sysselsättningsgrad över tiden Förändringar av transfereringssystemen och andra institutionella förändringar är viktiga Konjunkturutvecklingen har haft stor betydelse Vad händer nu? Pensionsålderutredningen; Utvecklingen av pensionerarnas storlek 30/9/201121

30/9/201122