1 2011-09-20 Effektanalys av starka forsknings- och innovationssystem (FoI-system) Tomas Åström Faugert & Co Utvärdering AB T 08-55 11 81 11

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Är du vår nya kollega i Stockholm?
Främja Kvinnors Företagande i Blekinge Första utlysningen – beviljade projekt Catharina Rosenquist.
EUROPEISK FOU EFFEKTIVITET 11 LÄNDER OCH 18 INDUSTRIER 1.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Gemensamt fokus SamhälleAkademi Utbildning Företag Källa: Tage Dolk.
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
Tre generationer branschforskningsprogram: effekter och lärdomar
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Beredningen för integration och mångfald
Nationell besökshantering
1 Regionens Internationella dag, Konsert & Kongress, 25 mars 2010 Jan Owe-Larsson, Styrelseordförande, Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsams internationella.
Sidnummer1 Nationell katalog – i nationens tjänst 3 maj 2011 Maria Hedenström.
GNS järnväg Håkan Sjöström
Landstingsdirektörens stab Forskning och Utveckling, FoU Skapar förutsättningar för människors välfärd samhällets utveckling näringslivets konkurrenskraft.
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Varför bibliometri? Skälet till detta seminarium
En förnyare av forskning och utbildning Linköpings universitet Tilläggsbilder forskning.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
1 Vilket stöd kan lärosätena få i införandet av Ladok3? »NUAK »Lars Cronfalk »Ladok3 / Införandestöd.
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Presentation Jämte, Estland, Västerbotten, Stockholm.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1.
LUCAS Mål, strategi och organisation LUCAS - Center for Applied Software Research2 LUCAS mål Att i samverkan med näringslivet identifiera.
1. Hur ökar vi det interna engagemanget och delaktigheten? Utvecklingsområde: öka engagemanget och delaktigheten hos medarbetarna.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tillväxtverket 1 Ny myndighet – nya möjligheter.
Mattis Bergquist
November 2014 Stockholms läns landsting Landstingets interregionala samarbete 90 talet Samarbetsavtal med Tallinn-, Riga- och Vilnius-regionerna.
Katalysator WS med forskare den 29 maj 2006 Ingenjörshuset – Styrelserummet Ulf Blomqvist.
Gränslös vård och omsorg Morgonrock, Norrbottens Läns Landsting, 18 april Jörgen.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Följa upp läget i landet
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Det regionala innovationssystemet
1 onTarget project management TM VÄLKOMNA EFFEKTIV KOMMUNAL E-FÖRVALTNING INKLUSIVE SKOLPORTAL Microsoft och Sigma.
Stöd till Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning Christian Hansen Europaprogrammen, VINNOVA.
OECD Territorial Review of Sweden
Så hänger det ihop VISION VÄRDERINGAR MÅLBILDER
21 januari 2013 BMÖ Operations and Innovation Management.
God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Bäckedals folkhögskola Uppdaterat: Långa och korta kurser inom olika gamla.
1 Innehåll Branschen  Vision  Förhållningssätt  Fjärrvärmens idé Föreningen  Verksamhetsidé  Rollfördelning  Strategiska prioriteringar Mål  Kommunikation.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
Ger Växelverkan Vetenskapen Värde?
Forsknings- och utbildningsmiljön Innovation och produktrealisering (IPR) och satsningen på Mats Jackson, MDH,
Balanced Scorecard Processen steg för steg
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
S M I N T Små och Medelstora Företags Internationalisering
Högskolor och Samhälle i Samverkan, 4 maj 2011 i Karlstad Välkommen till seminariet på temat ”SKL:s roll för utökad samverkan mellan vetenskap och praktik”
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Lärande utvärdering genom följeforskning
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
”Målet med den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”. PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering av administrationen på KTH Lärdomar från ett utvecklingsprojekt.
Befintlig forskning om och med Resurscentra för kvinnor
Digital plattform Delaktig kommunikation
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Omställningen av hälso- och sjukvården
Att leda och genomföra transformation WS 3 Skellefteå
Kunskapsmiljöer Linné
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Samverkansprojekt för bättre hälsa
Forskningsrådet Formas
PROGRAMMÅL 1 Effektmål 2030 Etappmål 2021
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Effektanalys av starka forsknings- och innovationssystem (FoI-system) Tomas Åström Faugert & Co Utvärdering AB T

2 Disposition Inledning Genomförande Resultat Tentativa policyslutsatser

Inledning 3

4 Vad är en effektanalys? En effektanalys liknar till metoderna en utvärdering, men den: Går (typiskt) minst ett steg längre i tidshänseende Ser mer på samhällsekonomiska effekter Fokuserar (oftast) på goda exempel Värderar inte (nödvändigtvis) Strävar efter att generera ny kunskap och förståelse Resulterar i policyslutsatser (eller underlag därtill) I detta fall en analys av starka FoI-miljöer – men det blev till sist en analys av starka FoI-system (förklaring följer…)

5 Uppdraget Att söka svar på följande frågor om starka FoI-miljöer: Vad är de? Vad karakteriserar deras utveckling? Vad utgör gynnsamma betingelser? Vilken roll spelar olika typer av finansiering? Vad är effektiva former för samverkan mellan FoU-miljöer och näringsliv? Vilka olika slags effekter kan resultera? Hur kan de bidra till effekter i Sverige?

Genomförande 6

7 Metod Fem djupa delstudier av starka FoU-miljöer med intima företags- samarbeten: Tre utomordentligt framgångsrika Två till en början framgångsrika som sedermera ”dukat under” Tre litteraturstudier för att täcka in ”the state of the art”: Svenska centrumsatsningars idémässiga utveckling Tidigare analyser och utvärderingar av starka FoI-miljöer Akademisk forskning om starka FoI-miljöer Datainsamling i form av bl.a. litteraturstudier, besök, självvärde- ringsenkät, kvantitativa data från VINNOVA och djupintervjuer Allt som allt gjorde tolv personer cirka 15 personmånaders arbete under tre kvartal

8 Urval av delstudieobjekt Arbetshypotes: En stark FoI-miljö är en stark FoU-miljö med nära och vitala närings- livskontakter och en historia av framgångsrik exploatering av FoU- resultat Utvalda delstudieobjekt: Tunnfilmsgruppen vid LiU GigaHertz centrum vid CTH Wingquistlaboratoriet vid CTH Competence centre for Surfactants Based on Natural Products (SNAP) vid KTH/YKI Forskningscentrum för strålbehandling vid KI Avgränsningen av delstudieobjekten har överlåtits till miljöerna själva

9 Delstudieobjektens centrumliknande anslag ProgramMKKC SSF ram VINN ECBerzeliiLinné Institute EC SSF SFCSFO 1990– – 2005/ – –2006– 2010– 2014 TunnfilmX XX X XX GHz XXX X X Wingquist X X SNAP X (X) RCRT X

Resultat 10

11 En stark FoI-miljö Består av internationellt ledande FoU-miljö i intensiv och långsiktig samverkan med internationellt ledande företag Bedriver problemorienterad, behovsanpassad och tvärvetenskaplig FoU Har en historia av exploatering av FoU-resultat genom implementering i företagen, patent, avknoppningsföretag m.m. Är av avsevärd omfattning, säg 50-talet medarbetare (exklusive företagens medarbetare) Är inte – och anser sig inte heller själv vara – lokalt eller regionalt avgränsad

12 FoI-miljö eller FoI-system? FoU-miljö FoU-miljö: nära partner Företag: nära partner FoI-system!

13 Effekter av starka FoI-miljöer FoU-program FoU-projekt AktiviteterResultat Vetenskapliga publikationer Examens- arbetare Doktorer, licentiater Patent Indikativt tidsperspektiv: 0–5 år Nya material, processer, pro- dukter, tjänster Beslutsunderlag för tekniska vägval Mjukvara Kompetens- utveckling Första ordningens effekter Indikativt tidsperspektiv: 2–10 år Höjd utbildnings- nivå i företagen (rekrytering) Tillgång till nätverk och labutrustning Starka multidisciplinära FoU-miljöer Mer tillämpnings- inriktad FoU vid UoH och institut Teknikspridning till aktörer utanför deltagarkretsen Nya företag Nya arbetssätt i FoU-frågor: open innovation Stärkt konkurrenskraft för företag Andra ordningens effekter Indikativt tidsperspektiv: 5–20 år Stärkt svensk forsknings- infrastruktur Sverige stärkt som forsknings- och tekniknation Starka FoI-system Stärkt konkurrenskraft för FoU-utförare >2 700 publikationer >46 patent >153 doktorer >99 licentiater >245 exjobbare 15 nya företag med 130 anställda och MSEK160 i omsättning 3 starka FoI-system

14 En stark FoI-miljös utveckling ”Volym” Tid Etablering Centrumanslag ProduktionFörhistoriaAvveckling Fortsatt tillväxt Sisådär två decennier

15 Nödvändiga betingelser FoU-miljö(er) av internationell vetenskaplig toppklass Internationellt konkurrenskraftiga företag som är ”FoU-kompetenta”, d.v.s. har interna FoU-avdelningar och disputerade medarbetare (gäller åtminstone den ”inre kretsen” av företag) Ledarskap som kombinerar vetenskaplig förmåga i toppklass med entusiasmerande, entreprenöriella och kommunikativa talanger Förtroendefulla personliga relationer mellan huvudpersonerna Mål eller visioner baserade på industrirelevanta problemställningar som delas av FoU-miljöerna och företagen: vinna–vinna-upplägg; förmåga och vilja till anpassning efterhand Upparbetade relationer med andra ledande internationella FoU-miljöer Finansiering återkommer vi till i särskild ordning…

16 Underlättande betingelser Formell organisation inte kritisk (formas som regel av finansiärens krav). Företagsliknande organisation och arbetsformer är vanliga – men med utrymme för den akademiska friheten Stöd från lärosätets ledning, både ”moraliskt” och finansiellt, allt viktigare Stora FoU-miljöer tänjer på gränserna för fakultets- och institutions- organisationen, varför pragmatism är av nöden. Att placera sådana miljöer utanför den ordinarie organisationsstrukturen och direkt under rektor är en möjlig lösning Geografisk närhet är en fördel, men inte en nödvändighet; språklig och nationell gemenskap likaså

17 Finansieringens betydelse Långsiktighet viktigare än volym, eftersom den ger arbetsro att våga ”tänka stort” och därefter ha tid och resurser att genomföra visionerna För en FoU-miljö som haft ett centrumanslag är fortsatt(a) centrumanslag en förutsättning för att miljön ska kunna fortleva Olika finansiärer fyller olika funktioner, eftersom FoU-miljöer ofta bedriver FoU längs flera delar av skalan mellan nyfikenhetsstyrd forskning och behovsmotiverad FoU Pluralism bland finansiärer är viktig, då det resulterar i fler möjligheter Finansiering av dyrbar utrustning är en bristvara I steget efter behovsmotiverad FoU finns alltför begränsade finansierings- möjligheter till fortsatt utveckling

18 Komplementaritet mellan finansiärer Nationellt Fakultetsanslag, VR FAS, Formas SSF SFO VINNOVA Företag Riskkapitalister KAW Internationellt ERC KOM: RP Företag Riskkapitalister Aktiv företags- medverkan Nyfikenhetsstyrt Behovsmotiverat Kommersialisering Utrustning

Tentativa policyslutsatser 19

20 Tentativa policyslutsatser (1) Finansieringsinstrument bör ta hänsyn till att starka FoI-system består av en FoU-miljö som kärna och med för systemet kritiska samarbetspartners (företag och FoU-miljöer) på andra platser i landet och i världen Fortsatta centrumanslag är en förutsättning för starka FoI-systems fortsatta existens Nuteks/VINNOVAs centruminstrument har genomgått en gynnsam evolution, men förutsägbarhet och kontinuitet är viktigare än förnyelse VINNOVAs instrument fyller en unik funktion i den behovsmotiverade delen av innovationssystemet; andra finansiärer kompletterar i den nyfikenhetsstyrda delen ”Fat-cat syndrome”: litet deltagande i RP innebär förlorade möjligheter; någon form av incitament för att öka RP-deltagandet kunde vara klokt

21 Tentativa policyslutsatser (2) Internationaliseringsmöjligheter bör tas tillvara: Ökat deltagande av utländska företag Öppenhet för rekrytering av utländska forskare De allra starkaste FoI-systemen bör, med förutsägbar svensk delfinansiering, kunna utvecklas till starka internationella kunskapsleverantörer Centrumutlysningar kräver numera att lärosätet står för ansökan, vilket kan skapa inlåsning. Kanske finns ett behov av ett ”kvalificerings- instrument” som inte kräver att lärosätet står bakom Centrumanslag är effektiva för att gynna konkurrenskraften för etablerade företag från starka industrisektorer. Andra instrument behövs för att nå ut till tekniskt mindre kompetenta företag, samt till industrisektorer som inte redan är starka

22 Tack för uppmärksamheten. Technopolis-gruppen har kontor i Amsterdam, Ankara, Brighton, Bryssel, Frankfurt/Main, Paris, Stockholm, Tallinn och Wien. Se våra hemsidor för ytterligare information: