KONFLIKT-HANTERING

Relations- konflikter Individuella konflikter System - konflikter

Kriser Sammandrabbningar Smågroll

Konfliktstrategier inom olika verksamheter Rätts- Polis Yrkes- Social Hälso Familje- väsende insp. Tjänst vård rådg. Vinna - Vinna -Förlora Vinna (Ingela Thylefors)

Tillfredställa egna behov Tillfredställa andras behov Jag vinner, Du förlorar Jag vinner, Du vinner Jag vinner hälften, Du vinner hälften Jag förlorar, Du förlorar Jag förlorar, Du vinner

Vad krävs av individen för att hantera en konflikt utifrån ett “vinna -vinna perspektiv” Inse att alla inte är som jag själv Att ha tillgång till sina känslor (och kunna förstå både egnas och andras känslor). Ta andras perspektiv Kunna förstå kroppsspråk Att tala så andra förstår Att lyssna så jag förstår andra Att kunna skilja på person och problem Stark och positiv självbild Det är ok att inte alla andra tänker som jag. Jag har inte alltid rätt!! Eller alltid fel!!

Att lära sig att uttrycka konstruktivt, mot rätt person, sin aggressivitet, konstruktivt, mot rätt person, vid rätt tillfälle och med adekvat styrka

SKILJEDOM Konflikt avgörs av tredje person. Viktigt att snabbt få den avklarad. Efteråt: Förlorarna: Skiljedomaren inkompetent och partisk Gruppledarens status försvagas Vinnarna Skiljedomaren mycket kunnig och kompetent Gruppledarens status förbättras

Samarbete mellan grupperna försvåras. Fientlighet och misstro skapas Samarbete mellan grupperna försvåras. Fientlighet och misstro skapas. Även minskad kommunikation. Förlorare Gruppen fortsätter att kämpa inbördes Splittring Spänning Gruppen letar syndabock Dålig självkänsla Aggressionsnivån höjs Vinnare Samhörighet Ledaren blir hjälte Spänningsutlösning Isolerar sig i självbelåtenhet

Användande av domare innebär också att min egen status/trovärdighet minskar

SOPA UNDER MATTAN - Illojalt att ta upp motsättningar öppet - Överslätande/man låtsas att de inte finns Konsekvenser: Uppdämda aggressioner Ilska Avundsjuka Skvaller Allmänt missnöje

MAKTSTRID Vinna - förlora strid - Sammanhållningen inom grupperna ökar - Mindre eftertanke - mer handling - Kritik inom gruppen upphör - Medlemmarnas beteende likriktas - Man ser bara den egna grupppens bästa och den andra gruppen sämsta - Ökad auktoritär ledning och kontroll

KONFRONTATION/SAMARBETE Vinna - vinna (gemensamt bekymmer) - Analysera orsaker/bearbeta - De inblandade får möjlighet att sätta sig in i hur den andre upplever situationen - Öppen kommunikation - Inlärning till nästa gång

MEDLING (RCCP) Tredje neutral part underlättar kommunikationen mellan de konfliktande parterna. Inte lämpligt då det gäller tillrättavisning där den vuxne sätter stopp för oönskat beteende. Svår vid bristande mognad. Möjliggör: Att identifiera och uttrycka känslor och behov Att ta del av den andres känslor och behov Att skapa möjligheter Att komma överens om framtidsvägar Att utvärdera utvecklingen framöver Är inte: Att ta reda på vems felet är Att skuldbelägga Att avgöra vad som borde gjorts tidigare

RCCP Resolving Conflict Creatively program

Medling kräver mognad För de mindre barnen mer träning kring uttryckande av känslor och skapa flera perspektiv

Akvarium 1. Välj ett problem eller en konflikt. 2. Utse ngn till problemets “ägare” 3. Intervju i akvariet. Alla andra sitter utanför och kan inte kommuicera med de som befiner sig i akvariet. Intervjun ska skapa en beskriving av situationen. Inga varför-frågor, inga lösningsförslag, inga utvärderingar 4. Fri diskussion. Nu är “problemägaren” och “intervjuaren” helt tysta och lyssnar när övriga diskuterar hur man kan göra med problemet. Syftet är att försöka undvika försvar genom att man bara lyssnar. 5. Eftertanke. Problemägare och intervjuare kommer åter till tals för att ge synpunkter på det man hört.

Förhandling Kräver mindre mognad: Och starkare vuxenledning Samtal: 1. Analys 2. Informations och perspektivbyte 3. Förhandling 4. Ev lösning (seger för ena parten, kompromiss, vinna - vinna lösningar, ingen överenskommelse nås)

Svårigheter i konflikthantering: Tiden Mängden konflikter Okända barn/tonåringar För många inblandade Gammal varböld Bristande mognad hos inblandade

Problemlösande samtals-strategi: Time out!!!!! Att skapa icke-dömande atmosfär Tydliggör att samtalet inte handlar om att leta rätt och fel Att inte ta över problemet utan hjälpa de inblandade att hitta sin egen lösning. Förtroendekapital; mål med samtalet, hopp om försoning Struktur i samtalet, måste ledas Samtalsledare med empati och distans

Omformuleringar En fråga i taget Aktivt lyssnande, Använd öppna frågor Använd processfrågor Undvik varför-frågorna Sociala berättelser Egen vinning

Framgångsfrågor; Finns det någon gång då ni inte bråkar Framgångsfrågor; Finns det någon gång då ni inte bråkar. Vad skiljer de gångerna från de där det blir bråk Om-frågor; Om du hade gjort så här istället; vad hade hänt då? Undvik trianguleringar Skapa MGN Mirakelfråga: Om det vore så bra som möjligt; hur skulle det vara då???

1. Överenskommelse om medling Gör en överenskommelse att parterna vill försöka lösa problemet. Gå igenom spelregler t.ex. inte använda glåpord eller nedsättande beteende mot varandra, låta var och prata färdigt, vara ärliga, låta det som pratas om i samtalet stanna i rummet. 2. Parternas berättelser. Vad hände? Vad känner du? 3. Söka lösningar. (brainstorm) Vad vill du ska hända? 4. Vad är möjligt att göra? Hjälpa parterna att hitta en lösning som är godtagbar för samtliga. Alla förslag i fas tre är förmodligen inte acceptabla för alla. 5. Bestäm tid och plats för uppföljning!

Hantera försvar utan att gå i krig. Låt barnet/tonåringen beskriva konflikten ur den andres perspektiv (byta roller) Rollspel, ev med foruminriktning Spelregler: allas versioner hörs. Var och en har rätt till sin upplevelse (inte att göra vad som helst), respektera känslan, att få gottgöra (göra förlåt - inte prata förlåt) Delmål

JAG-BUDSKAP. Beskriva mina egna. känslor. Lägger tyngdpunkten JAG-BUDSKAP Beskriva mina egna känslor. Lägger tyngdpunkten på vad som hände. Inte fördömande av den andre DU-BUDSKAP Ansvaret för både händelser och mina egna känslor läggs på den andre personen. Förvärras då det också innehåller fördömande och moraliserande. Leder till sänkningar Ex: “Du gör mig galen!!” “Du gör mig arg då du inte kommer i tid” Du budskap skapar mer försvar och låsningar. UNDVIK DUBBLA BUDSKAP

Förebyggande arbete för att minska konflikter: Utveckling av självkännedom/positiv självbild Förmåga till empati Förmåga till eget ansvarstagande Konstruktiv kommunikation Förmåga att uppskjuta behovstillfredställelse

Förebyggande strategier för gruppen Skapa gott gruppklimat Trygghet Acceptans för olikheter Normsystem Rollstrukturen Kommunikationssystem som fungerar (hur säger jag svåra saker, feed-back)

Övningar för att stärka gruppen:. Individerna blir tydligare för Övningar för att stärka gruppen: Individerna blir tydligare för sig själv. Bli medveten om egna värderingar Känna igen sina känslor Uppleva hur de skiljer sig från andra Att kunna se synpunkter från olika håll

Språk för att sätta ord på upplevelser och erfarenheter Språk för att sätta ord på upplevelser och erfarenheter. (Inre resonerande = öka självkontrollen). Förstå sina egna känslor för att förstå andras. Träna genom att hjälpa barnet sätta ord på sina känslor. Inte bara arg – glad.

Utifrån böcker, bilder, filmer, tidningar i vardagslivet: Träna perspektiv: Utifrån böcker, bilder, filmer, tidningar i vardagslivet: - Hur tror du han känner sig? - Vad tror du hon tänker? - Hur skulle du tänka?? - Har du varit med om något liknande?

Tydliggöra signalsystem/ träna barnet förstå signalsystem: - Hur ser man att någon är ledsen/arg/besviken??? - Hur ser jag ut när………???? Träning i tänkandet!!! Se andra perspektiv. Kommunikationsträing: T.ex. träna i konkreta situationer på giraffspråk och vargspråk

Giraff och vargspråk Rosenberg Giraff; ungefär som jag budskap, inte skuldbelägga, överblick, stort hjärta, beskriva utan att värdera, Beskriver hur jag känner det, Önskemål inte krav Varg gå till anfall,

Träna positiv självbild. Måste upp. Inte bara genom orden. Ge ansvarsuppgifter som får barnet att växa. Självbilden absolut nödvändig. ”Man måste älska sig själv för att älska andra”Nödvändigt för empati och impulskontroll

Kommunikation som stänger: Direktiv Förmana, Hota Tillrättavisa Ge färdiga lösningar Döma Sluta upp att skrika! Sluta skrika annars .. Avbryt aldrig en person som …. Du borde verkligen veta bättre Gör så här istället...

Förlöjliga Tjata Du beter dig som en bortskämd barnunge Du vill bara ha uppmärksamhet Jag har ju sagt till er hur många gånger som helst Det är inte fint att avbryta någon Du slutar genast med det där!!! Tolka Värderande undervisning Du-budskap

Beskrivning/bedömning Underlättar!!!! Beskrivning/bedömning Öppen kritik lättare att ta än dold kritik = tydlighet i kommunikationen Omformulera så mottagaren kan ta emot Jag-budskap i stället för du-budskap Om möjligt time-out och samtal kring det inträffade utan publik Undvik sänkningarna Tydlig gräns Ge eleven möjlighet att ta sig ut ur historien med ansiktet i behåll

Bedömning/beskrivning Tänk att du aldrig kan hålla tyst!! Tiita på dina klasskamrater ; de arbetar och är tysta Va inte alltid så himla störande Nu har du struntat i hemläxan igen. Varför kan du aldrig göra den Jag märker att du inte är tyst. Finns det ngt du kan göra för att inte störa. Jag ser att du inte arbetar. Vad är problemet? Du har inte gjort ditt hemarbete. Vad har hindrat dig?

Beskrivande tillrättavisningar skapar större möjlighet att förstå positiva och negativa konsekvenser av ett handlande + risken för sänkning/tappat ansikte inför andra är mindre

Dåliga kommunikationsmönster 1. Indirekta budskap 2. Dubbla budskap 3. Diskvalificering 4. Språkliga/Icke språkliga signaler stämmer inte överens ?????

Att arbeta med värderingar för gott gruppklimat och träning i konflikthantering: Fyra-hörn metoden: Ge gruppen fyra valmöjligheter utifrån en given situation eller frågeställning. Samtal/diskussion utifrån de olika valen. Ex. Vad skulle du göra om en elev blev mobbad i klassen? 1. Prata med mobbaren 2. Försvara den mobbade 3. Prata med läraren 4. Öppet hörn Ex Hur avskyr du att bli behandlad? m.m.

Linjen: Kan varieras i det oändliga. Ställ upp hela gruppen längs ena väggen i rummet. Markera på den motsatta väggen tre alternativa ställningstagande t.ex. Ja Vet ej Nej Ett sätt att få fram ställningstagande snabbt för att sedan diskutera med gruppen. Också ett sätt att bygga normsystem.

Heta stolen: Be deltagarna sätta sig i en ring (utan bord i mitten). Alla deltagare ska ha varsin stol. En extra tom stol finns med i ringen. Ledaren sitter hela tiden kvar på sin plats i ringen. Ledaren läser upp påståenden som deltagarna får värdera. De som håller med flyttar sig till en tom plats. De som inte håller med eller är tveksamma sitter kvar på sin plats. Kan också göras tvärtom. Fördel: Man måste fysiskt visa sin ståndpunkt. Lättare än att verbalisera!!!!!!!!

Rollspel: Deltagarna får olika roller t.ex. i en konfliktsituation som de spelar upp. För in en ny dimension. Lättare att ta andras perspektiv när man försatts i dennes situation. Enklare variant: Två och två med ryggen mot varandra. Kan gälla ett samtal. Forumspel mer avancerad variant med frysning och omtagningar.

Dilemmaövningar Berättelser med olika bottnar och som försätter deltagarna i problemlösning. Deltagarnas uppgift blir att ta ställning till olika agerande och handlingar för att etiskt granska detta. Kan ta sin ursprung även i verkliga händelser men är ofta mer provocerande. Ofta bättre att dra sådana paralleller i samtalet efteråt.

Brainstorm: Ledaren ställer en fråga och gruppen får associera fritt. Alla förslag skrivs upp på blädderblock/tavla. Ingen får kommentera de andras förslag förrän allt är uppskrivet. Spelregler: Kreativt (alla idéer välkomna) Aktivt (stanna inte upp och diskutera förrän efteråt) Tempo (ska gå rätt fort utan för mycket tankearbete) Tokigt är ok Efteråt samtal om alla förslagen

Reduktionsövning: Rangordning: Listningsövning: Snabb listning av aktuella ord till bearbetning. T.ex egenskaper, rädslor, frustrationer, positivt, negativt. Reduktionsövning: Ofta efter en brainstorm eller listning. Vad bör inte vara med på listan (t.ex. vad kan vi göra för att alla ska känna sig trygga i skolan? Förslag som i den efterföljande diskussion visar sig mindre bra tas bort) Rangordning: Vilket ska vi börja med. Ploppar kan användas som underlag

Lappmetoden: 1. Formulera problemet. T.ex. Eleverna ger varandra öknamn och blir ledsna för det. Vad finns det för hinder att göra ngt åt detta? 2. Eleverna arbetar två och två. Skriver ner så många hinder de kan komma på på Post-it-lappar. 3. Sätt upp Post-it-lapparna väl synligt för alla 4. Sortera ämnesvis; t.ex. Tid, Rädsla, Grupptryck, Vana, Övrigt 5. Samtal: Vad kan vi då göra åt detta. Vad kan var och en göra? Vad kan personalen göra? Vad börjar vi med?

Tvärtomövningar: Hur kan vi skapa mer mobbning i den här klassen? Hur kan vi göra klassrummet till en otrygg plats att vara på? - Brainstorm - Sortera och prioritera de tre fyra mest tänkbara sakerna. - Vänd på dem igen! Hur ska varje ”hemsk” sak förvandlas till ngt som inte ska hända. - Konkretisera; Vem gör vad, hur och när? Vad gör vi individuellt? Vad gör vi gemensamt?

Värderingsövning: Konsekvensmetoden Genom att ta ställning till fiktiva situationer får deltagarna bryta sina värderingar gentemot andra deltagares värderingar. Ställer grundvärderingar på sin spets som vi inte alltid är medvetna om. Konsekvensmetoden Ett sätt att hantera destruktiva strategier. T.ex. ”Vi tycker det bara är roligt med öknamn, eller att retas” Arbeta två och två. Lista alla konsekvenser det innebär att retning och öknamn är ok. Redovisa parvis. Ett sätt att skapa grupptryck. Låta de mognare komma fram.

Simulationsövningar: Levande statyer: Åskådliggöra ett relationsbegrepp t.ex. mobbning i smågrupper, alt dramatisera Simulationsövningar: Detta händer. Beskriv målande en situation. Vad gör du?? Samtal kring olika reaktioner, känslor, strategier, beteenden. Video/filmer Dagstidningar/Böcker

Inventering Hur hanteras konflikter hos oss idag? Vilka känns positiva? Vilka upplevs negativa?

Konflikter mot bakgrund av olika organisationskulturer: Intresse för människorna i organisationen Intresse för arbetsuppgifterna

Rel - Kompromisser - Ta hänsyn till varandra - Överordnare = medlare - Konfrontationer undvikes. Kan leda till obalans och irritation Uppgifter Uppgift

Rel - Konflikter bagatelliseras och dämpas - Gott förhållande mellan människor prioriteras: samförståndsanda - Kritik undvikes - Skvaller och kvirr en säkerhetsventil Uppgifter Uppgift

Rel - Strävan att undvika konflikter och konfrontationer - Problem undvikes - Undvik situationer som väcker oro - Passiviteten som en kontrollfunktion - Leva med svårigheterna, snarare än att göra någonting åt dem Uppgifter Uppgift

Rel - Stor risk för konflikter - Rivalitet och intressekonflikter - Personliga motsättningar - Rätt och fel - Domare - Vinnare - förlorare - Konflikter undertrycks genom regler och bestraffningar Uppgifter Uppgift

Rel - Konflikter och oenighet en naturlig del av vardagen - Olikheter en tillgång - Konflikthantering sker genom konfrontation, utan utomstående domare - Öppen kommunikation Uppgifter Uppgift

Tre alternativa konflikthanteringsstilar Anfallande Undvikande Problemlösande

Konfliktstilar Enskild uppgift Instruktion Formuläret är avsett att ge dig en grov bedömning av ditt sätt att hantera konflikter.På följande sidor finns ett antal meningar som beskriver möjliga beteenden i konfliktsituationer. Gå igenom samtliga och markera A eller B i varje meningspar.Välj det alternativ som du tycker bäst stämmer in på hur du oftast beter dig. Även om du tycker det är svårt att välja mellan A och B, eftersom de ligger nära varandra, försök ändå välja det alternativ du tycker stämmer bäst in på ditt sätt att handla.

Konflikthanteringsstilar Tomas Kilman 5 olika stilar att hantera konflikter. Ingen av dem är ”den enda rätta” Undvikande Anpassning Kompromiss Konkurrens Problemlösning

Undvikande: Inblandade i konflikten undviker varandra eller håller tillbaka sina känslor och uppfattningar. T.ex genom att skjuta upp och tackla konflikten vid ett senare tillfälle eller att helt enkelt dra sig tillbaka från en hotande situation

Anpassning: Anpassning är motsatsen till konkurrens d.v.s. att vara med-görlig. Man suddar ut olikheter i uppfattningar som finns medan man betonar gemensamma intressen. Olikheterna erkänns inte öppet. Vid anpassning förnekar den ena parten sina behov för att tillgodose den andra partens. Det finns ett drag av självuppoffring i detta sätt. Anpassning kan ta formen av osjälvisk generositet, att ge efter för andras synpunkter eller att uppfylla andras behov när man egentligen skulle föredra att inte göra det.

Kompromiss: Försöka finna en lämplig, ömsesidig acceptabel lösning som delvis kan tillfredställa båda parter. Varje part måste ge upp någonting samtidigt som den får några mål eller behov tillfredställda. Ingen ”förlorar”, ingen ”vinner”. Kompromiss betyder att mötas på halva vägen, att låta eftergift kvittas mot eftergift eller att snabbt söka gemensam ståndpunkt.

Konkurrens: Konkurrens innebär att man är pådrivande d.v.s. Man driver sin egen linje på den andres bekostnad. Detta är ett maktorienterat sätt där man använder de medel man anser nödvändiga för att vinna sin sak. Man använder sin förmåga att argumentera, sin rang eller ställning, man håller inne favörer Vid lösningar som innebär maktkamp framstår den ena parten som klar ”vinnare” och den andre som klar ”förlorare”

Problemlösande: Att lösa problem är ett ”vinna-vinna” sätt vid konflikthantering. Ett försök att arbeta tillsammans med en annan part så att man hittar en lösning som tillfredställer båda. Båda tar lika ansvar för att identifiera de underliggande behoven för båda parter och att finna alternativ som tillfredställer dessa. Att lösa problem kan ta sig uttryck i att man drar fram oenigheter för att lära sig något av de andras ståndpunkt

Olika konflikter kan kräva olika konflikthanteringsstilar När ”Undvikande” behövs: När ett problem är mindre viktigt eller när ännu viktigare problem pockar på uppmärksamhet. För att låta människor lugna ner sig, dämpa spänningen, ge perspektiv på problemen. När jag behöver mer information för att hantera konflikten. När andra är mer lämpade att hantera konflikten.

När ”Anpassning” behövs: När du inser att du har fel. För att visa att du är mottaglig för argument. När det är viktigare att skapa trivsam stämning och undvika splittring. När frågorna är viktigare för den andre parten än för dig själv. För att behålla bra samarbetsrelation. När fortsatt konkurrerande bara är till skada för dig själv.

När ”Kompromiss” behövs: När två lika starka parter anser sig ha lika viktiga mål. Att få till stånd en användbar lösning under tidspress. När problemlösnings-strategi misslyckas. När det är bättre att få en del av dina behov tillfredsställda än inga alls. När det är möjligt att kompromissa utan att några grundläggande värden förloras

När ”Konkurrens” behövs: När snabba beslut är av avgörande betydelse t.ex. i en nödsituation. När betydande problem kräver impopulära åtgärder t.ex. genomförande av impopulära regler. För att skydda sig själv mot de som drar nytta av ett beteende som är icke-konkurrerande.

När ”Problemlösning” behövs: För att hitta en fullständig lösning när båda parters intressen är för viktiga för att kompromissa om. För att lära sig att förstå andras synpunkter. Testa sina egna antaganden och utbyta erfarenheter med individer som har andra perspektiv. Genom att förutsättningslöst diskutera allas synpunkter får man engagemang för ett enhälligt beslut. För att bearbeta känslor som kan ha stört samarbetet i en grupp

ART Aggression Replacement Training

Naturlig, biologisk grunddrift Aggressivitet Inlärt beteende Naturlig, biologisk grunddrift

Avreagera, Träna alternativa sätt att uttrycka agressivitet Lära om Avreagera, Träna alternativa sätt att uttrycka agressivitet

Att lära sig att uttrycka konstruktivt, mot rätt person, sin aggressivitet, konstruktivt, mot rätt person, vid rätt tillfälle och med adekvat styrka

Vanligaste ”åtgärden” vid aggressivitet bestraffning. Hur gör vi i våra förskolor/skolor?

Tre delar i ART: Färdighetsträning (social träning) Ilskekontrollträning Träning i moraliskt resonerande

1. FÄRDIGHETSTRÄNING (social träning) 1. Modellering; låta barnet se lyckade exempel på beteenden. 2. Rollspel 3. Återkoppling (hur väl lyckas barnet matcha förebilderna i sitt rollspel) 4. Överföringsträning (aktiviteter i vardagslivet för att träna överförandet av färdigheten i vardagen 50 olika sociala färdigheter kan tränas i ART-program.

Val av färdigheter utifrån checklistor: Personal, föräldrar och barn fyller i. Utifrån dessa skattningar väljer tränarna ut de färdigheter som ART-träningen ska fokusera på.

Träningssteg för färdighets-träningen: 1. Diskussion kring färdigheten: t.ex. tillgivenhet. Vad är det? Alla barn får vara med och beskriva hur de tänker kring ”färdigheten” 2. Tränarna visar färdigheten. Kort dramatisering. ”Modellering” 3. Låt barnen beskriva var, när, med vem de kan använda den färdighet tränarna visat. 4. Rollspel: Vem deltar denna gång. Välj rollspel utifrån ngn vardagsituation som barnen plockar fram. 5 Återkoppling och diskussion kring rollspelet. 6. Hemläxa för varje barn (Överföring)

2. ILSKEKONTROLLTRÄNING Två syften: Se till så att ilska uppstår mer sällan Ge redskap för att lära sig självkontroll 10 - veckorsprogram där struljournaler används som ett underlag

Ilskans S-B-K steg S = Vad utlöste problemet? Vad ledde fram till situationen? B = Vad gjorde du (din reaktion på S) K = Vad blev konsekvenserna för dig och den andra/de andra?

3. MORALTRÄNING ART bygger på Kohlbergs teorier om moralutveckling hos unga. Fyra stadier som följer på varandra: 1. Makt ”Den starke har rätt” : Man ska göra det som stora eller mäktiga människor säger att man ska göra. (mekanisk lydnad, förstår inte de orsaker som ligger bakom regler, förstår inte ömsesidighet, hot om upptäckt och konsekvenser styr)

2. Människors handlande ses mer som ett utbyte av tjänster 2. Människors handlande ses mer som ett utbyte av tjänster. Om jag hjälper dig ska du hjälpa mig. Svårigheter att förstå ömsesidighet. 3. Ömsesidighet. Intresse även i den andres välmående. ”Gör mot andra som du vill att de ska göra mot dig” Relationen är värdefull i sig. 4. Systemtänkande: Tankar om ömsesidigt beroende och samarbete för det gemensammas bästa. Handlandet i en situation styrs inte av fastslagna regler utan en tanke om övergripande principer; människors rättigheter, lika värde

Moralutveckling genom ställningstagande och diskussion kring olika tänkta problem-situationer. Ledaren sammanställer deltagarnas ställningstagande. Diskussion där ledaren försöker skapa nya perspektiv. Ledaren försöker få gruppen att fatta ett konsensusbeslut kring ”rätt” sätt att hantera dilemmat. Vid omogna moraliska ställningstagande försöker ledaren få deltagarna att se negativa konsekvenser av beteendet.

Tankemässig omstrukturering: Syfte: Att skapa tankemönster som är mer anpassade till verkligheten. Utagerande barn och ungdomar har ofta orealistiska eller felaktiga tankemönster som leder till oönskade beteenden. Utgångspunkt: Barn och ungdomar är utagerande och begår brott för att de tycker det är befogat i en viss situation.

Tankerapporter (S - T - K) Tränaren ger en kort situations-beskrivning. Barnet skriver ner tankar och känslor denna situation väcker Barnet behöver hjälp genom samtal att analysera tankar och känslor en situation väcker Situation Tankar Känslor

Skalor används. T.ex. Ilskeskala Fallbeskrivningar, problemsituationer och moraliska dilemman används också för att skapa nya tankemönster.

Brister: Ren teknik Missar förhållningssätt och relationens betydelse. Grunden i barnets känslomässiga utveckling saknas. Syn på aggressivitet förenklad och mekanisk

Fördelar: Strukturerad Enkel Tydlig