SAMTAL.

En presentation över ämnet: "SAMTAL."— Presentationens avskrift:

1 SAMTAL

2 KOMMUNIKATION Sändare Mottagare

3 S M k t o o d l n k i n n i g n g

4 Dåliga kommunikationsmönster
1. Indirekta budskap 2. Dubbla budskap 3. Diskvalificering 4. Språkliga/Icke språkliga signaler stämmer inte överens ?????

5 Du budskap Jag budskap Du är ju hopplös Jag tycker inte om Du gör aldrig något när du gör så. färdigt! Du bryr dig aldrig Jag behöver dig! om mig! Du ska jämt dominera! Jag blir ledsen när jag inte får vara med och bestämma.

6 A. Engquist Konsten att samtala
U. Holm Empati U Holm Det räcker inte bara att vara snäll B. Kimber Konsten att stå ut med busungar G. Lindh Samtal för förändring A. Kihlbaum Larsson och G Vingren Utvecklingssamtal i skolan

7 KONFLIKTER

8 TILLRÄTTAVISNING KONFLIKTHANTERING

9 Relations- konflikter
Individuella konflikter System - konflikter

10 Kriser Sammandrabbningar Smågroll

11 Konfliktstrategier inom olika verksamheter
Rätts- Polis Yrkes- Social Hälso Familje- väsende insp. Tjänst vård rådg. Vinna Vinna -Förlora Vinna (Ingela Thylefors)

12 Tillfredställa egna behov
Tillfredställa andras behov Jag vinner, Du förlorar Jag vinner, Du vinner Jag vinner hälften, Du vinner hälften Jag förlorar, Du förlorar Jag förlorar, Du vinner

13 Att lära sig att uttrycka konstruktivt, mot rätt person,
sin aggressivitet, konstruktivt, mot rätt person, vid rätt tillfälle och med adekvat styrka

14 Empatins grundbultar 1. Biologiska strukturer 2. Kognitiv utveckling 3. Emotionell utveckling 4. Social utveckling

15 MEDLING AKVARIUM FÖRHANDLING KOMPROMISS PROBLEMLÖSANDE SAMTAL TILLRÄTTAVISNINGAR DOMSLUT STRATEGIER VID UPPHAKNINGAR

16 SKILJEDOM Konflikt avgörs av tredje person. Viktigt att snabbt få den avklarad. Efteråt: Förlorarna: Skiljedomaren inkompetent och partisk Gruppledarens status försvagas Vinnarna Skiljedomaren mycket kunnig och kompetent Gruppledarens status förbättras

17 Samarbete mellan grupperna försvåras. Fientlighet och misstro skapas
Samarbete mellan grupperna försvåras. Fientlighet och misstro skapas. Även minskad kommunikation. Förlorare Gruppen fortsätter att kämpa inbördes Splittring Spänning Gruppen letar syndabock Dålig självkänsla Aggressionsnivån höjs Vinnare Samhörighet Ledaren blir hjälte Spänningsutlösning Isolerar sig i självbelåtenhet

18 Användande av domare innebär också att min egen status/trovärdighet minskar

19 SOPA UNDER MATTAN - Illojalt att ta upp motsättningar öppet - Överslätande/man låtsas att de inte finns Konsekvenser: Uppdämda aggressioner Ilska Avundsjuka Skvaller Allmänt missnöje

20 MAKTSTRID Vinna - förlora strid - Sammanhållningen inom grupperna ökar - Mindre eftertanke - mer handling - Kritik inom gruppen upphör - Medlemmarnas beteende likriktas - Man ser bara den egna grupppens bästa och den andra gruppen sämsta - Ökad auktoritär ledning och kontroll

21 PROBLEMLÖSANDE KONFRONTATION/SAMARBETE
- Analysera orsaker/bearbeta - De inblandade får möjlighet att sätta sig in i hur den andre upplever situationen - Öppen kommunikation - Lärande till nästa gång

22 Svårigheter i konflikthantering:
Tiden Mängden konflikter Okända barn/tonåringar För många inblandade Gammal varböld Bristande mognad hos inblandade

23 Problemlösande samtals-strategi:
Time out!!!!! Tydliggör att samtalet inte handlar om att leta rätt och fel Förtroendekapital; mål med samtalet, hopp om försoning Struktur i samtalet, måste ledas Aktivt lyssnande, Använd öppna frågor Använd processfrågor Undvik varför-frågorna En fråga i taget Egen vinning Undvik publik

24 Hantera försvar utan att gå i krig.
Låt den ena beskriva konflikten ur den andres perspektiv (byta roller) Rollspel, ev med foruminriktning Spelregler: allas versioner hörs. Var och en har rätt till sin upplevelse (inte att göra vad som helst), respektera känslan, att få gottgöra (göra förlåt - inte prata förlåt) Delmål

25 Förhandling Kräver mindre mognad: Och stark ledning Samtal: 1. Analys 2. Informations och perspektivbyte 3. Förhandling 4. Ev lösning (seger för ena parten, kompromiss, vinna - vinna lösningar, ingen överenskommelse nås)

26 Akvarium 1. Välj ett problem eller en konflikt. 2. Utse ngn till problemets “ägare” 3. Intervju i akvariet. Alla andra sitter utanför och kan inte kommuicera med de som befiner sig i akvariet. Intervjun ska skapa en beskriving av situationen. Inga varför-frågor, inga lösningsförslag, inga utvärderingar 4. Fri diskussion. Nu är “problemägaren” och “intervjuaren” helt tysta och lyssnar när övriga diskuterar hur man kan göra med problemet. Syftet är att försöka undvika försvar genom att man bara lyssnar. 5. Eftertanke. Problemägare och intervjuare kommer åter till tals för att ge synpunkter på det man hört.

27 1. Överenskommelse om medling
Gör en överenskommelse att parterna vill försöka lösa problemet. Gå igenom spelregler t.ex. inte använda glåpord eller nedsättande beteende mot varandra, låta var och prata färdigt, vara ärliga, låta det som pratas om i samtalet stanna i rummet. 2. Parternas berättelser. Vad hände? Vad känner du? 3. Söka lösningar. (brainstorm) Vad vill du ska hända? 4. Vad är möjligt att göra? Hjälpa parterna att hitta en lösning som är godtagbar för samtliga. Alla förslag i fas tre är förmodligen inte acceptabla för alla. 5. Bestäm tid och plats för uppföljning!

28 MEDLING (RCCP) Tredje neutral part underlättar kommunikationen mellan de konfliktande parterna. Svår vid bristande mognad. Möjliggör: Att identifiera och uttrycka känslor och behov Att ta del av den andres känslor och behov Att skapa möjligheter Att komma överens om framtidsvägar Att utvärdera utvecklingen framöver Är inte: Att ta reda på vems felet är Att skuldbelägga Att avgöra vad som borde gjorts tidigare

29 Medling kräver mognad För de mindre barnen mer träning kring uttryckande av känslor och skapa flera perspektiv

30 Förebyggande strategier
Skapa gott gruppklimat Trygghet Acceptans för olikheter Normsystem Rollstrukturen Kommunikationssystem som fungerar (hur säger jag svåra saker, feed-back) Övningar för att stärka gruppen

31 Att arbeta med värderingar för gott gruppklimat och träning i konflikthantering:
Fyra-hörn metoden: Ge gruppen fyra valmöjligheter utifrån en given situation eller frågeställning. Samtal/diskussion utifrån de olika valen Ex. Vad skulle du göra om en elev blev mobbad i klassen? Prata med mobbaren Försvara den mobbade Prata med läraren Öppet hörn Ex Hur avskyr du att bli behandlad? m.m.

32 Linjen: Kan varieras i det oändliga. Ställ upp hela gruppen längs ena väggen i rummet. Markera på den motsatta väggen tre alternativa ställningstagande t.ex. Ja Vet ej Nej Ett sätt att få fram ställningstagande snabbt för att sedan diskutera med gruppen. Också ett sätt att bygga normsystem.

33 Heta stolen: Be deltagarna sätta sig i en ring (utan bord i mitten). Alla deltagare ska ha varsin stol. En extra tom stol finns med i ringen. Ledaren sitter hela tiden kvar på sin plats i ringen. Ledaren läser upp påståenden som deltagarna får värdera. De som håller med flyttar sig till en tom plats. De som inte håller med eller är tveksamma sitter kvar på sin plats. Kan också göras tvärtom. Fördel: Man måste fysiskt visa sin ståndpunkt. Lättare än att verbalisera!!!!!!!!

34 Rollspel: Deltagarna får olika roller t.ex. i en konfliktsituation som de spelar upp. För in en ny dimension. Lättare att ta andras perspektiv när man försatts i dennes situation. Enklare variant: Två och två med ryggen mot varandra. Kan gälla ett samtal. Forumspel mer avancerad variant med frysning och omtagningar.

35 Dilemmaövningar Berättelser med olika bottnar och som försätter deltagarna i problemlösning. Deltagarnas uppgift blir att ta ställning till olika agerande och handlingar för att etiskt granska detta. Kan ta sin ursprung även i verkliga händelser men är ofta mer provocerande. Ofta bättre att dra sådana paralleller i samtalet efteråt.

36 Brainstorm: Ledaren ställer en fråga och gruppen får associera fritt. Alla förslag skrivs upp på blädderblock/tavla. Ingen får kommentera de andras förslag förrän allt är uppskrivet. Spelregler: Kreativt (alla idéer välkomna) Aktivt (stanna inte upp och diskutera förrän efteråt) Tempo (ska gå rätt fort utan för mycket tankearbete) Tokigt är ok Efteråt samtal om alla förslagen

37 Reduktionsövning: Rangordning: Listningsövning:
Snabb listning av aktuella ord till bearbetning. T.ex egenskaper, rädslor, frustrationer, positivt, negativt. Reduktionsövning: Ofta efter en brainstorm eller listning. Vad bör inte vara med på listan (t.ex. vad kan vi göra för att alla ska känna sig trygga i skolan? Förslag som i den efterföljande diskussion visar sig mindre bra tas bort) Rangordning: Vilket ska vi börja med. Ploppar kan användas som underlag

38 Lappmetoden: 1. Formulera problemet. T.ex. Eleverna ger varandra öknamn och blir ledsna för det. Vad finns det för hinder att göra ngt åt detta? 2. Eleverna arbetar två och två. Skriver ner så många hinder de kan komma på på Post-it-lappar. 3. Sätt upp Post-it-lapparna väl synligt för alla 4. Sortera ämnesvis; t.ex. Tid, Rädsla, Grupptryck, Vana, Övrigt 5. Samtal: Vad kan vi då göra åt detta. Vad kan var och en göra? Vad kan personalen göra? Vad börjar vi med?

39 Tvärtomövningar: Hur kan vi skapa mer mobbning i den här klassen? Hur kan vi göra klassrummet till en otrygg plats att vara på? - Brainstorm - Sortera och prioritera de tre fyra mest tänkbara sakerna. - Vänd på dem igen! Hur ska varje ”hemsk” sak förvandlas till ngt som inte ska hända. - Konkretisera; Vem gör vad, hur och när? Vad gör vi individuellt? Vad gör vi gemensamt?

40 Värderingsövning: Konsekvensmetoden
Genom att ta ställning till fiktiva situationer får deltagarna bryta sina värderingar gentemot andra deltagares värderingar. Ställer grundvärderingar på sin spets som vi inte alltid är medvetna om. Konsekvensmetoden Ett sätt att hantera destruktiva strategier. T.ex. ”Vi tycker det bara är roligt med öknamn, eller att retas” Arbeta två och två. Lista alla konsekvenser det innebär att retning och öknamn är ok. Redovisa parvis. Ett sätt att skapa grupptryck. Låta de mognare komma fram.

41 Simulationsövningar:
Levande statyer: Åskådliggöra ett relationsbegrepp t.ex. mobbning i smågrupper, alt dramatisera Simulationsövningar: Detta händer. Beskriv målande en situation. Vad gör du?? Samtal kring olika reaktioner, känslor, strategier, beteenden. Video/filmer Dagstidningar/Böcker

42 Konflikthanteringsstilar
Tomas Kilman 5 olika stilar att hantera konflikter. Ingen av dem är ”den enda rätta” Undvikande Anpassning Kompromiss Konkurrens Problemlösning

43 Undvikande: Undviker den andre eller håller tillbaka sina känslor och uppfattningar.

44 Anpassning: Sudda ut olikheter i upp-fattningar som finns medan man betonar gemensamma intressen. Ger efter för andras synpunkter eller att uppfylla andras behov när man egentligen skulle föredra att inte göra det. Risk för självuppoffring

45 Kompromiss: Letar efter ömsesidig acceptabel lösning som delvis kan tillfredställa båda parter. Varje part måste ge upp någonting samtidigt som den får några mål eller behov tillfredställda. Ingen ”förlorar”, ingen ”vinner”. Mötas på halva vägen

46 Konkurrens: Driver sin egen linje på den andres bekostnad. Man använder sin förmåga att argumentera, sin rang eller ställning, man håller inne favörer Vid lösningar som innebär maktkamp framstår den ena parten som klar ”vinnare” och den andre som klar ”förlorare”

47 Problemlösande: Att lösa problem är ett ”vinna-vinna” sätt vid konflikthantering. Arbetar tillsammans med en annan part så att man hittar en lösning som tillfredställer båda. Båda tar lika ansvar för att identifiera de underliggande behoven för båda parter och att finna alternativ som tillfredställer dessa. Att lösa problem kan ta sig uttryck i att man drar fram oenigheter för att lära sig något av de andras ståndpunkt

48 Ahrenfelt, Bo och Berner, Roland (2003) Konflikthanteringsboken Liber ISBN47-06004-2
Ekstam, Kjell (2004) Praktisk konfliktlösning. Liber ISBN Ekstam, Kjell (2004) Handbok i Konflikthantering. Liber ISBN Lennéer-Axelsson, Barbro och Thylefors, Ingela (1996) Om konflikter Natur och Kultur ISBN Utas-Carlsson, Karin (2001) Lära leva samman KSA tel o fax , ISBN