Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Advertisements

MKB Miljökonsekvensbeskrivning
LANDSBYGDSPROGRAMMET Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar.
Överenskommelse om samarbete mellan parterna i ”skoter-Sverige” Syfte: Att effektivisera och samordna arbetet för en hållbar snöskotertrafik.
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram med Nya skånska klimatmål Tommy Persson Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen
1 Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Är gräset grönare hos grann- kommunen?
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Förändring och kunskapsunderlag Krister Olsson Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Nyheter från Länsstyrelsen •Miljötillståndet i Skåne, Bosjökloster 5 dec. •Ny organisation för Länsstyrelsens miljömålsuppföljning •Vägledningar, 3 st.
Kort Leaderpresentation * Landsbygdsprogrammets mål
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. HU GÖTEBORGS UNIVERSITET.
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
Kalmarklustret Etapp 3 av Uthållig kommun. Feb.MarsAprilMajJuniJuliAug.Sept. Uppstarts- konferens. ”Delningstid” 3-9/3 Inlämning av beslut 15/3 Avdelnings-
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Visioner, vattenråd och god status Jonas Johansson Limnolog Vattenstrategiska enheten Länsstyrelsen i Skåne län.
Infrastrukturplanerna
Tomas Ekelund Samordnare för Klimatanpassning
Fysisk planering Arrie dammar – tre kommuner o en region Kristina L Nilsson Arkitekt, Tekn.dr, universitetslektor Inst. för Landskapsplanering Ultuna
Program Välkommen! Claes Jägevall Landsbygdsprogrammet Vad är Leader och hur kan det stärka Tibro? Ulf Månsson Erfarenheter från ett.
LONA – Lokal Naturvård Oktober Vem kan söka LONA-bidrag? Det är bara kommunerna som kan söka bidrag. Finansiering Bidrag kan ges till högst 50%
Havsplanering – till glädje och nytta för alla
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund LRF och energi – strategi och leveranser.
FOSSILFRI KOMMUN 28 mars 2007 Sala kommuns klimatarbete Lisa Granström
Västra Götaland.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
miljömål.se Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Vattenförvaltning / vattentjänster som möjlighet en fråga om utveckling, ekonomi och samverkan Vattenstämman den 15 maj 2012 Peter Sörngård.
Vatten- och våtmarksnytt HUT Skånes grupp för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård Fulltofta Naturcentrum Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen.
INNEHÅLL Vad är en biotopdatabas? Varför behövs den? Vad gör projektet idag och vad är målet?
Det regionala miljömålsuppdraget
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Strandstädning 5 varav projekt 0,5 Skärgårds- renhållning 1 Naturvård –reservaten (inte nationalparken) 4,6 Fornminnen 3,5 Badplatser 1,5 Naturvårdsverket.
Riksantikvarieämbetets arbete med kunskapsunderlag Krister Olsson Kristin Lindgren Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
Effekter av markavvattning Planering Åtgärder
ÖP-läget i kommunerna. Den 21 juni tog riksdagen beslut om en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj I och med förändringen stärks översiktsplanens.
Finansiella medel för landsbygdsutveckling Nationella och regionala statliga utvecklingsmedel Kommunala och landstingskommunala utvecklingsmedel Nationellt.
Våtmarksplanering Helsingborg Vad har vi gjort för pengarna? Tom Nielsen, Helsingborgs miljöförvaltning HUT Skånes möte 5 februari 2008 hos Länsstyrelsen.
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist.
LEADER VÄXTLUST VÄRMLAND KARLSTAD 7 FEBRUARI 2013
Vad krävs för att nå målen i RUS? Projekt som arbetsform i förändringsarbete Workshop 10 april.
LOVA och vattendrags- restaurering Seminarium på Jordberga gods HUT Skåne, Länsstyrelsen och Tullstorpsån ekon. förening Gösta Regnéll Våtmarksstrateg.
1 Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak Maria Korner Region Skåne
Uppföljning och analys av regional hållbar utveckling i Umeåregionen
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Energieffektiviseringsstöd, Pilotlänsuppdrag, Färdplan 2050 och Klimatsamverkan Skåne.
Lokala miljömål och nationellt stöd Kerstin Blom Bokliden, Sveriges Kommuner och Landsting Nobelmötet 2013.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Inger Krekula Strategisk översiktsplan Ett nytt begrepp? PBL 1987:10 PBL 2010:900 -bestämmelser om ÖP:s innehåll -ett led i kommunens utvecklings-
Vad betyder ekosystemtjänster för samhällsplanering, näringsliv och naturvård? Kunskapskonferens 12 nov Syftet var att erbjuda kompetensutveckling och.
Nya Landsbygdsprogrammet
Digitalt kartunderlag i vattenärenden Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen Foto: Lina Armyr.
Klimat – planering och anpassning
Projektet ”äldre vattenkartor” har startat Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen, Fiske o vattenvård Länsmiljöträff 10 maj 2011 Foto: Linda Armyr.
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Nationell EBH-träff – Osäkerheter och projektrisker Ulf Larsson, Naturvårdsverket.
Reglerbar dränering i Skåne? HUT Skåne, LRF i Höör Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen.
Dig bredband till hela Västernorrland
Johan Niss, naturskyddsenheten
Engagemang och samverkan trots små resurser Lona-träff i Lycksele maj 2015.
EU-medborgare i Göteborg ”Vi vet att lösningen inte finns hos oss, utan i de länder de kommer ifrån, men nu är de här och vi kan inte gå förbi en människa.
Åtgärdsarbete via Miljömålsrådet 2017 Lena Sommestad Landshövding Halland, länsstyrelsernas representant i Miljömålsrådet.
Miljömålen består av tre slags mål
Förstudie Friluftslivets år 2020
Miljöersättningar och ekologisk produktion
Miljömålen består av tre slags mål
Presentationens avskrift:

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo 2007-09-18 Gösta Regnéll Miljöavdelningen, Vattensektionen

De sju våtmarksfunktionerna – uppskattat bred approach Vattenrening Retention av växthusgaser Vattenhushållning (för fungerande hydrologi) Biotoper Rekreation (inklusive skönhetsupplevelse) och undervisning Produktion av gröda, fisk, jaktbart vilt Landsbygdsutveckling och tätortsutveckling

Foto: Gösta Regnéll (Bjärekusten) och Kristina Nolin (dagvattendamm i Lund)

Tätortsutveckling: Svalövssjön från SV Foto: Matz Jörgensen 2004

Strategin i det stora sammanhanget Historien Målet hållbar utveckling: miljömässigt, socialt & ekonomiskt – t ex LBU (Ag 21) Miljökvalitetsmålen Folkhälsomålen Vatten- och översvämningsdirektiven

Målgrupperna Markägare Verk Departement Regering Riksdag Länsstyrelsen Region Skåne Vägverket m fl Markägare VV-org Konsulter Kommuner Miljöorganisationer Våtmarksprojekt

Våtmarksstrategi för Skåne Lokalt: Reservera - översiktsplaneringen Knyta samman - se möjligheterna i grönstrukturplanering, i LBU och tätortsutveckling Samarbeta – vattenråd Skydds- & kompensationsåtgärder

Exemplet Örjabäcksleden Copyright: Strövelstorps byalag

Våtmarksstrategi för Skåne Regionalt: Planeringsunderlag – inspiration Planeringsunderlag – restriktioner Söka upp – samverkan, information Medelsfördelning - och utnyttja ägandet

Våtmarksstrategi för Skåne Nationellt: Förenkla lagen. Tillståndsprocessen till lst Se över lagstiftningen om dikningsföretag Förnya stödet – planering & tillstånd Tydliggör ansvarsfördelningen Stimulera kommunerna: Kommunal o lokal naturvård (NIP), ”VIP”?!

Framgångsfaktorerna Förankring Rätt väg framåt Etappindelning (Våtmarkskedjan) Resurser etappvis

Resurs för implementering 2,4 Mkr 12 april 2007 från Naturvårdsverket (komplement till Utvald miljö) blev 3,4 Mkr i augusti Länsstyrelsen behåller 1,6 Mkr Länsstyrelsen fördelar 1,8 Mkr

Implementering I Länsstyrelsen upprättar endast länsövergripande planeringsunderlag i samråd m kommuner, LRF m fl (även för restaurering av våta slåtterängar & betesmarker): start skanning, våtmarksregister, webarbete m m. ansvarar för uppsökande och samordnande arbete endast i särsk. betydelsefulla och lämpliga områden för anläggning och restaurering

Implementering II Kommuner, (VV)-organisationer, konsulter, enskilda: Planeringsunderlag: (underlag för att söka) lämpliga lägen, ÖP-relation underlag för konkret större projekt; tillståndsansökan Uppsökande (i utvalt större eller halvstort område) Samordnande (minst två markägare)

Beviljade bidrag 6 sept 2007 18 ansökningar (3,25 Mkr); 15 fick dela 1,8 Mkr: 9 kommuner (6 ans) + Vattenriket 6 vattenvårdsorganisationer/vattenråd 1 privat 1 organisation (HUT Skåne)

Beviljade bidrag 6 sept 2007 Dominans (>50%) för att söka planeringsunderlag för nya lägen inom avr.områden. ÖP-koppling D:o ”Kilar” (10%) Konkreta projektunderlag (20%) Uppsökande: Broschyrer etc (<10%)

Framtida bidrag? 2007: Ev. kommer (litet) mera i oktober. 2008: Osäkert, men vi uppfattar signalerna som positiva. Hur mycket vill ni ha? Tipsa oss före slutet av nov. då vi skall rapportera till NV!

Våtmarksstrategi för Skåne Inspirationsinformation - Invallningsföretag med pumpar

Våtmarksstrategi för Skåne Inspiration ”Storklandskap”

Prioriteringsgrunder Prio hotade arter: Grönfläckig padda och strand- (stink)padda

Prioriteringsgrunder Prio hotade arter: Långbensgroda och lökgroda

Prioriteringsgrunder Prio hotade arter: Lövgroda (t v) och klockgroda

Prioriteringsgrunder Rekreation och friluftsliv Zonering och prioriterade områden Närmare till Naturen i Skåne – Skåne i utveckling. 2003:60

Våtmarksstrategi för Skåne Inspirationsinfo: - ”Kilarna” vid västkustens bukter och vikar; läge för lokal kraftsamling?

Restriktionsinfo MIFO-objekt (Miljöfarliga områden)

Hur kan våtmarker bli en del av den fysiska planeringen? Översiktsplaner: mål, visioner och ställningstaganden Fördjupade översiktsplaner: Tematiska, t.ex. våtmarksplaner Program: Grönstruktur- och naturvårds- program Policyfrågor: Dagvattenpolicy m m

Ur miljömålsenkäten 2006 till Skånes 33 kommuner 1/3 har täckande grönstrukturprogram e.dyl. 1/3 har påbörjat arbete med liknande program 12 dokument hanterar både grön- och vattenområden (8 hanterar endast grönområden, inget hanterar enbart vattenområden) Ingen kommun har dokument som hanterar hur andelen hårdgjord yta i tätorter och tätortsnära områden ska begränsas. Översvämningsrisker?

Våtmarksstrategi för Skåne Fyra styrmedel Lagstiftning Ersättningar Information Ägande

Våtmarkstyper och –funktioner

Finansieringsmöjligheter 1 Länsstyrelsen Miljöersättning Investeringsstöd Skyddszonsstöd (& betes- o slåtterstöd) Kommunal o lokal naturvård (fortsättning?) Åtgärdsprogram för hotade arter Vårdmedel för NR & N2000 Fiskevårdsbidraget & Fiskeavgiftsmedel Bygdeavgiftsmedel Kompensationsåtgärder? Skydd & restaurering av sjöar och vattendrag

Finansieringsmöjligheter 2 Övriga finansiärer Kommunerna Markägarna Vägverket m fl exploatörer Region Skånes miljövårdsfond WWF Svensk våtmarksfond (jägarnas) NOKÅS (i skogen) Kompensationsåtgärder

Många aktörer i Skåne Aktörer i Skåne Markägare, rättighetsinnehavare Konsulter Näringsidkare på landet NGO – fiske, byalag, SNF, WWF, jägarna, … Forskare Region Skåne Vägverket Kommuner, kommunförbund, vattenråd Skogsstyrelsen Länsstyrelsen

Underlagsrapporterna • Förslag till formuleringar i Våtmarkspolicy • Underlag för en våtmarksstrategi • Planeringsunderlag för våtmarksarbete • Våtmarksarbete i den kommunala planeringen • Önskvärda ändringar av styrmedel för våtmarker • Förhållandena i Danmark som inspirationskälla för arbetet med en våtmarksstrategi för Skåne • Beträdor i England - ett nytt sätt att skapa rekreationsmark i ett jordbrukslandskap • Våtmarkerna och Länsstyrelsens eget arbete

Dea Carlsson, Vattenvårdsdir. Södra Östersjöns distrikt: - Ser man enbart vårt arbete som en uppgift att rapportera till EU missar man själva poängen. Vi vattenmyndigheter har mötts av önskemål och förväntningar om ett nytt arbetssätt – anpassat till svenska förhållanden och behov.