”En resa genom barns utveckling”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Tillgänglighetskonferens Örebro
Barnanpassad utredning
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Om risk- och skyddsfaktorer
Drogförebyggare Håkan Fransson
Exempel utifrån ett antal målområden
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
verksamhetsförklaring
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
SET Social Emotionell Träning
AU Digital samverkan LO Process
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Livskunskap för de allra yngsta
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Utvärdering av BBIC på Södertörn
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
och anknytningsteorier i bakhuvudet!
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Överenskommelse om samordning kring barn
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
”Må bra – prestera bättre” - med Tuba som ditt verktyg Anita Kihlman, Tuba AB 2010.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Södra Sveriges folkhälsoarbete ”En KRAM i skuggan” Emma Carlstedt
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Välkommen till Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Ny Remissrutin till BUP
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

”En resa genom barns utveckling” Fredrik Lindencrona, PSYNK

Presentationen Kunskapssammanställningens struktur Viktiga utgångspunkter – allt hänger ihop! Matildas resa Vi måste lära av varje barn! Vänersborgs data – vilka frågor väcker de om barn och ungas resa?  

En Hur stimulerar vi viljan att ge sig ut? Hur hög är tröskeln? En bild av barn och ungas utvecklingsresa? Hur stimulerar vi viljan att ge sig ut? Hur hög är tröskeln? Hur bra verktyg ger vi barnen? Hur väl tränar vi barnen att använda verktygen? Vilka skydd ger vi barnen för att inte skada sig? En

Kunskapssammanställningens struktur Bygger på internationell evidens - tämligen högt ställda krav Nuläge 2012 Användningsområde: att planera vad barn och unga borde erbjudas

Tänkvärda principer Vi kan och vi måste agera tidigt – 75% av all psykisk ohälsa startar innan 25 Ju fler riskfaktorer desto större risk för negativ utveckling Friskfaktorer och tidiga insatser kan uppväga riskfaktorer Ett bra resultat förutsätter tillgång till högkvalitativa insatser Barn med omfattande problem behöver ofta stöd hela uppväxten Investeringar kan komplettera men aldrig ersätta generellt utbud

Allt hänger ihop! 37% av barn och unga uppger något symtom på psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

En stor andel av barn med symtom på psykisk ohälsa upplever samtidigt problem i andra livsområden Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

Vi har en förkärlek för stuprör! Motivation, Personlighet Familj Kognitiv förmåga MVC BVC Elevhälsa BUP BUH Förskola Grundskola Gymnasieskola Socialtjänst Studieresultat Arbetsmarknadsframgång Psykisk hälsa

Det finns stuprör även i Vänersborg

En bättre bild: allt hänger ihop Ett kontinuerligt dynamiskt samspel! Skolprestation Psykisk hälsa & Sociala förmågor Kognitiva förmågor Båda typerna av förmågor behövs för båda utfallen Förmågor bygger nya förmågor Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor i ett kretslopp De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet

Kunskapssammanställningens dimensioner Förväntad utveckling Barn och unga utvecklas i mycket olika takt Vissa tecken är angelägna att följa hos alla barn För att kunna sätta in hjälp och stöd tidigt

Kunskapssammanställningens dimensioner Insatser till alla Vardagsmiljöer har en viktig roll i att stödja alla barn och unga För barn med särskilda insatser kan inte behovet av bra vardagsarenor överskattas

Kunskapssammanställningens dimensioner Tecken att vara uppmärksam på Risktecken kan finnas hos barn, familj och i deras livsomständigheter Kan vara långvariga eller kortvariga, breda eller specifika De bör uppmärksammas tidigt och mötas med lämpliga insatser

Kunskapssammanställningens dimensioner Bekräftad problematik Diagnosticerbara problem – med en bred begreppsram Diagnoserna har placerats in i de åldrar där de brukar debutera Bedömningen av hur vanligt förekommande problemet är har anpassats till svenska förhållanden i samråd med experter Försiktighet har gällt så siffrorna är sannolikt i underkant

Matilda: En av Vänersborgs fyrahundra tvååringar Matilda är snart 3 år Har varit senare än brodern, särskilt att prata Mycket för sig själv, svår att trösta Sover oregelbundet och ganska lite Föräldrar oroliga för hörseln, men kollat – OK Fråga till BVC: Kan det vara autism?

Matildas resa genom utvecklingen Var hittar vi Matilda här och nu? Vilka insatser bör vi överväga nu för att hjälpa Matilda? Vardagsmiljön: förskola? Föräldrar och familj? Behandlingsinsatser för Matilda? Vad bör vi fundera över framåt?

? ? 2 - 6 år Förväntad utveckling Kognitivt • Fungerande språk-, tanke- och beslutsförmåga Psykosocialt • Trygga relationer till andra vuxna • Goda kamratrelationer Fysiskt • Finmotorik och balans, öga/handkoordinering • Klär sig själv ? ?

2 – 6 år Tecken att vara uppmärksam på Föräldrar • Bristande uppmärksamhet, Bristande samspel • Otydlig uppfostran Barn • Låg begåvning • Tal- och språkförsening • Agerar först och tänker sedan • Koncentrationssvårigheter • Avvisande mot andra barn • Huvud-/skallskada

–9 mån – 2 år Förväntad utveckling Kognitivt • Sover, äter och reagerar adekvat Psykosocialt • God anknytning till föräldrar Fysiskt • Adekvat längd och viktuppgång • Krypa, prata och gå ? ?

2 – 6 år Bekräftad problematik • ADHD • Autismspektrum och kognitiva funktionsnedsättningar • Uppförandestörning/Trotssyndrom Utredning visar att diagnosen kan bekräftas!

Vilka insatser bör vi överväga för att hjälpa Matilda i nuläget? En förskola av hög kvalitet Pedagoger och chefer med hög kompetens Utveckling av exekutiva funktioner Stöd till tidig språkinlärning Socialt och emotionellt lärande i förskolan Alla samhällsaktörer: Uppmärksammar barn i riskmiljö, föräldrars stödbehov och initierar tidigt stöd Möjliggör för föräldrar att hjälpa sina barn att lära sig nya färdigheter

Vilka insatser bör vi överväga nu för att hjälpa Matilda? Föräldrar Stöd till föräldrar med särskilda behov ??? Föräldrastöd (insats via föräldrar) Matilda (genom föräldrar och förskola) Tillämpad beteendeanalys Naturliga inlärningsstrategier Strukturerad vardag (schema) Beteendestöd och beteendeträning

Vad bör vi fundera över: 6 – 12 år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt • Läs-och skrivförmåga • Matematikens grunder, språk-, tanke- och beslutsförmåga Psykosocialt • Kan följa regler • Förstår andras behov och har förmåga till konfliktlösning Fysiskt • Tidiga pubertetstecken • Adekvat längd och viktuppgång • Normal motorik och fysisk aktivitet

Vad bör vi fundera över: 12– 16 år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt • Effektiv studieförmåga, motivation för lärande • Realistisk bedömning av egen förmåga Psykosocialt • Utvecklade vänskapsrelationer • Positiv självkänsla och problemlösningsförmåga Fysiskt • Pubertet och fysisk utveckling • Hormonellt betingade humörsvängningar

12 – 16 år - en tuff ålder för Matilda! Bekräftad problematik • Depression? • Ångestproblematik? • Ätstörningar? Insatser Depression och ångest • Interpersonell terapi • Individ/gruppbaserad KBT • Gruppbaserad KBT + Föräldrastödskomponenter • Läkemedel Ätstörning • Familjeinterventioner och psykoterapi • Familjestöd

Vad bör vi fundera på: 16 – 18 år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt • Förmåga till komplext beslutsfattande • Kan planera och fullfölja på längre sikt Psykosocialt • Frigörelse • Utforska kärleksrelationer, arbete/utbildning o världsåskådning Fysiskt • Pubertet och fysisk utveckling • Goda mat- och motionsvanor

Varje barn erbjuder en unik möjlighet att lära kring hur vi kan förbättra resan! Vad kan Matilda lära oss? Hur många barn i samma situation finns det Vänersborg? Når vi fram till vart och ett av dem? Räcker våra insatser till alla som kan dra nytta av dem? Har vi tillräckligt bra insatser för vart och ett av dem?

Vad kan Matilda lära oss? Matilda kunde uppmärksammats tidigare! Viktiga tecken fanns redan i åldern -9 mån till 2 år: Koncentrationssvårigheter Sömn/ätproblem Liten viktuppgång Motoriska problem Samtidiga insatser från många olika behövs ofta Förskolan och specialistnivån samt föräldrastöd Fortsatt uppmärksamhet på hur den förväntade utvecklingen kommer att fortlöpa – vilka är riskperioderna?

Hur får varje barn i Vänersborg bästa möjliga utveckling?

Vilken storleksordning talar vi om i Vänersborg. (Informerad gissning Diagnosticerbar problematik Uppskattad andel Hur många i Vänersborg? (av ca 8000 barn 0-18 år) Autismspektrum 1% Cirka 80 Allvarlig kognitiv funktionsnedsättning 2% Cirka 160 ADHD 3-5% Cirka 240-400 Ångestproblematik 4-6% Cirka 320-480 Dyslexi 5-10% Cirka 400-800 Ätstörningar 2-3% Cirka 160-240 Psykos och bipolär < 1% <80 Missbruk/beroende

Varje barn erbjuder en unik möjlighet att lära kring hur vi kan förbättra resan! Nås vart och ett av de barn som behöver stöd? Räcker insatserna till alla som kan dra nytta av dem? Erbjuds tillräckligt bra insatser för vart och ett av dem?

Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? BASPLATTAN - ÖKA FRISKFAKTORERNA! Tydliga normer och förväntningar i omgivningen Stöd att utveckla god anknytning till andra människor Möjligheter att utveckla sociala och kognitiva kompetenser Miljö som förstärker positiv utveckling

Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? BASPLATTAN - MINSKA RISKFAKTORERNA! Samhällsfaktorer Hög social och ekonomisk belastning Stor in- och utflyttning i området Bristande sociala nätverk och lågt socialt kapital Föräldrafaktorer Missbruk, psykisk ohälsa Socialt och ekonomiskt utsatta och i en pressad livssituation Barnfaktorer Se barn med särskilda svårigheter – socialt, kognitivt, fysiskt

Vänersborgs avtryck i den nationella statistiken Färg UTFALL: Beskrivning Sämre än både länet och riket I nivå med länet och/eller riket Bättre än både länet och riket

Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? Indikatorer Data Låg födelsevikt Amningsfrekvens vid 6 månader Mäns % föräldraledighetsuttag % Barn i ekonomiskt utsatta familjer % Barn i familjer med långvarigt beroende av ekonomiskt stöd Elever som får veta hur det går för dem i ÅK5 Psykisk hälsa ÅK 6 (2009)

Vilka frågor väcker detta om yngre barns resa? - 9 månader till 2 år? Födelsevikt, Amning, Föräldraledighet för pappor Kan en ännu bättre start säkras för varje barn? 2- 6 år (Data saknas) 6-12 år Psykosomatiska besvär, Nedstämdhet, Mobbning (2009) Varför är dessa så höga? Erbjuds skolbaserade program? Bra fritidsaktiviteter? Feedback i skolan (2012) Hur synliggörs elevers lärande och lärprocesser aktivt?

Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? Indikatorer Data % Elever som uppger att de får veta hur det går för dem i skolan ÅK 8 Andel barn/1000 som lagförda för brott Psykisk hälsa ÅK 9 Andel gymnasiebehöriga % som klarar Gymnasiet på 4 år % Etablerad i utbildning eller arbete 2 år efter avslutat gymnasie Arbetssökande 20-24 år

Vilka frågor väcker detta om äldre barns och ungas resa? Trots att vissa skolindikatorer utvecklas positivt var den psykiska hälsan (2009) sämre i ÅK 9 än i ÅK 6 Andel gymnasiebehöriga skulle kunna vara högre Nedstämdhet och koncentrationssvårigheter Varför? Vad skulle man kunna göra? Stresshantering?, Skolbaserade program? 16-18 år Gymnasiet avslutas av många inom fyra år 18-24 år Få i arbete, många varken i utbildning, träning eller arbete Finns det en länk mellan psykiska problem i högstadiet och den höga arbetslösheten som ung vuxen? Framtidshopp?

Vilken resa vill Vänersborg ge sina barn och unga? Ser fram emot ett fortsatt roligt arbete tillsammans! Tack för mig fredrik.lindencrona@skl.se En