Föreläsningar Draken Göteborg 100831 Text & foto: Kia Benroth
Staffan Schött & Katarina Thunander Projektledare RIS Välkomnade deltagarna
Torbjörn Forkby Doktor i socialt arbete
”Att arbeta evidensbaserat” Semmelweiss (1818-1865) var en ungersk läkare som arbetade på en förlossningsklinik i Wien.På denna tid ansågs sjukdomar bero på en obalans mellan de ”fyra kroppsvätskorna” (dyskrasi). På kliniken där Semmelweiss arbetade fanns två förlossningsavdelningar. På den ena avdelningen dog 13, 1% av mödrarna och barnen i barnsängsfeber, på den andra 2,03%. Genom att studera, dokumentera och föra statistik upptäckte Semmelweiss att förlossningsläkarna även arbetade som obducenter. Han förstod att kvinnorna smittades av infekterade partiklar från liken. Då läkarna beodrades att tvätta sina händer i klorerad kalk innan förlossningarna sjönk dödligheten drastiskt. Då Semmelweiss även satte i system att rengöra alla instrument som kom i kontakt med patienterna, resulterade detta i att barnsängsfebern så gott som utrotades på avdelningen. Det tog dock flera årtionden innan upptäckten accepterades av det medicinska etablissemanget. Läkarna tyckte att det var alltför tidskrävande att tvätta händerna och man hade svårt att erkänna att man var orsaken till alla dessa dödsfall. Detta medförde att ytterliggare tusentals kvinnor och barn dog i onödan, innan läran om bakterier erkändes. Evidens är att ifrågasätta och synliggöra arbetet, dokumentera och reflektera, att jämföra förändring- hur skulle det kunna bli om man förändrade?
Elisabeth Beijer Samordnare FoU i Väst
Brukarinflytande för en evidensbaserad praktik ”Att vara brukare har en värdemening, man är med och tar ansvar för tjänsten. Personer med missbruks- eller beroendeproblematik låter bättre än missbrukare. Det viktigaste är dock inte titlarna (brukare, patient, klient) utan bemötandet.” ”BRMVG är ett brukarråd i västra götaland som bildats av föreningarna med hjälp av Berosam.” Utan brukarens bidrag kan inga evidensbaserade insatser förekomma. (Topor och Denov 2008) ”Genom brukarrevision kan brukarna själva granska verksamheten.” ”Andra sätt att få brukarinflytande är exempelvis genom brukarenkäter, ASI/DOK, frukostmöten, sociala företag och via valfriheten inom vården.”
Fredrik Spak Docent, lektor, specialist socialmedicin och allmän psykiatri
Lagstiftning för de olika huvudmännen ”Idag råder en bristfällig uppmärksamhet på samsjukligheten. Den psykiatriska tvångsvårdslagen behandlar fler än LVM.” ”Är det motiverat med LVM om vi inte kan erbjuda hjälp efteråt? Försök har gjorts på senare tid med att koppla LVM till bättre eftervård, med bra utfall. Skuldberg, boende, sysselsättning etc. är gigantiska problem för många.” ”Myndigheter måste anmäla om ett barn far illa, var och en av oss andra bör. Offentlighets- och sekretesslagen lägger hinder i vägen menar vissa. Sekretessen hindrar inte att myndigheter byter information om behövligt.” ”Har människan samma värde om de t.ex. röker eller dricker? Så skulle man aldrig ifrågasätta människor som bergsklättrar, åker motorcyckel eller jobbar sig till hjärtattacker. Alla människor har lika rätt till samma goda vård. Man har oftast rätt till den bästa vården, även om den skulle vara väldigt dyr.” ”Man kan inte sitta och vänta på att individerna kommer inragglandes i sista stadiet. Här gäller det att söka upp och förebygga!”
Margaretha Lagerqvist överläkare, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Göteborg
Karin Patriksson, socionom, samordnare Anette Skårner, fil. Dr Karin Patriksson, socionom, samordnare Anette Skårner, fil. Dr. i socialt arbete
Anette Skårner, fil. Dr. i socialt arbete Sven-Erik Ahlborn, psykolog, psykoterapeut
Bemötande, motivation och förändring ”Folk måste få sätta sina egna mål och målet måste ligga inom det möjligas gräns! Man kan inte alltid orka jobba med sin problematik. Men det är även farligt att förminska och krympa människor, att ha för låga krav.” ”Fattigdomsproblematiken måste uppmärksammas, det är svårt att leva ett bra socialt liv om man är fattig. Att få stöd i boende och vardag är en förutsättning för behandling. Ibland kan det mer vara fråga om ett omhändertagandebehov än ett behandlingsbehov.” ”Man måste ringa till och jaga, se till att personen kommer till behandling!” ”Det värsta är det omedvetna maktmissbruket.” ”Utan relation blir det ingen behandling. Det är lätt att skylla ifrån sig på patienten. Tillgängligheten kan vara dålig, även på LVM. Då är det lätt att skylla på saker som att patienten måste lära sig att vänta.” ”Det går inte att förändra en person om man inte har ett genuint intresse.” ”Det är viktigt att ta reda på vilka insatser som är lämpligast för en person i olika skeden. (Maslows behovstrappa)” ”Habilitering är att bygga upp förmågor man inte haft eller som man behöver utveckla.” ”Skillnaden mellan professionell hjälp och hjälp från exempelvis anhöriga och vänner är bland annat rätten att vara egoist. Man hamnar inte i tacksamhetsskuld och behöver inte känna att man belastar den andra på samma sätt som man kanske känt med en närstående.”
”Hur man organiserar vården har stor betydelse för behandlingens utveckling. Kvalitén ökar om t.ex. terapin är integrerad med behandlingshemmet, om det finns en kontinuitet och geografisk tillgänglighet.” ”Barns attityder till alkohol grundläggs i förskoleåldern.” ”En ickehandling är när vi inte handlar eller ingriper. Vad får våra handlingar för konsekvenser? När övergår handlingarna till ett legitimt förtryck? Etiken måste integreras.” ”Man kan inte diktera gemensamma värdegrunder, men man kan ställa krav på vad det är som gäller här.”