TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har haft huvudansvar för utformningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur Gunnarsdottir, doktorand, Nordic School of Public Health NHV.

Syfte Syftet med Tema I är att deltagarna skall öka sin kunskap om och förstå sambandet mellan hälsa och livsstil samt att relatera det till sin egen, barnets och familjens livsstil. K C Ringsberg

Tema I är uppdelat i fem diskussionsområden Hälsans bestämningsfaktorer: Faktorer som styr vår hälsa och livsstil diskuteras. Att arbeta hälsofrämjande: Skillnaden mellan hälsofrämjande och förebyggande arbete diskuteras. Hur är hälsoläget? Hälsoläget och de vanligaste livsstils-sjukdomarna bland vuxna och barn i Norden diskuteras. Hälsa – mer än bara frånvaro av sjukdom : Holistisk, hälsofrämjande, salutogen, hälsosyn diskuteras. Nya tema att arbeta med i Livsstilsverkstan - Gruppen lägger upp strategi för sitt fortsatta gemensamma arbete. K C Ringsberg

WHO delar in hälsans bestämningsfaktorer enligt följande: Sociala och ekonomiska faktorer Faktorer som är relaterade till den fysiska miljön Faktorer som är relaterade till individuella karaktäristika och beteende (livsstilsfaktorer). Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer WHO (2012). K C Ringsberg

Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer Dahlgren & Whitehead (1991). K C Ringsberg

Vad tycker ni om den här indelningen av hälsans bestämningsfaktorer? Diskussionsfrågor Vad tycker ni om den här indelningen av hälsans bestämningsfaktorer? Vilka ”lager“ tycker ni att ni kan påverka? Hur kan ni påverka? K C Ringsberg

Figur 3. Livsstil och samverkansfaktorer. K C Ringsberg

Om inte, varifrån och hur skall du få denna kunskap? Diskussionsfrågor Vilka faktorer tycker du påverkar dig och din familj mest i dina livsstilsval? Reflektera över vilken livsstil ni har i familjen. Kan något ändras? Dela med er av era erfarenheter. Tycker du att du har tillräcklig kunskap för att fatta rätt beslut om hur du kan leva en hälsosam livsstil? Om inte, varifrån och hur skall du få denna kunskap? K C Ringsberg

Figur 4. WHOs definition av hälsofrämjande (health promotion). ”Den process som möjliggör för människor att öka kontrollen över och att förbättra sin hälsa”. (Ottawa Charter 1986) Figur 4. WHOs definition av hälsofrämjande (health promotion). K C Ringsberg

Vilka faktorer kan du påverka för att främja hälsan? Diskussionsfrågor Vilka faktorer påverkar dig, ditt barns och den övriga familjens hälsa och livsstil? Vilka faktorer kan du påverka för att främja hälsan? Diskutera hur du/man kan gå tillväga praktiskt. Diskuterar ni i familjen tillsammans med barnen frågor rörande hälsa som t.ex. att förbli frisk genom att äta hälsosamt och att vara fysiskt aktiv? K C Ringsberg

Tabell 1. Andelen nordiska föräldrar som diskuterar hälsa och hälsofrämjande aktiviteter tillsammans med sina barn fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år. Källa: NordChild 2011 K C Ringsberg

Figur 5. Hälsoutvecklingen i samhället det senaste decenniet. K C Ringsberg

Vad tror ni har orsakat denna utveckling? Diskussionsfrågor Vad tror ni har orsakat denna utveckling? Hur kan vi tillsammans vända trenden? K C Ringsberg

och sjukdoms-börda av livs-stilssjukdomar minskar Hälsan ökar och sjukdoms-börda av livs-stilssjukdomar minskar Hälsofrämjande livsstilsval under barns uppväxt Barn gör egna hälsofrämjande livsstilsval som vuxna Figur 6. Hälsofrämjande livsstilsval. K C Ringsberg

Hur tänker ni kring sambandet som är beskrivet i Figur 6? Diskussionsfråga Hur tänker ni kring sambandet som är beskrivet i Figur 6? K C Ringsberg

Tabell 2. Andel friska nordiska barn fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år. Källa: NordChild 2011 K C Ringsberg

Tabell 3. Andel nordiska barn med psykosomatiska besvär fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år. Källa: NordChild 2011 K C Ringsberg

Tabell 4. Andel nordiska barn med övervikt fördelat på åldersgrupperna 2-6 år och 2-17 år. Källa: NordChild 2011 K C Ringsberg

Om så är fallet när brukar barnet göra det? Diskussionsfrågor Har ert barn klagat över magont, huvudvärk, sömnlöshet eller liknande besvär? Om så är fallet när brukar barnet göra det? Hur tror ni att övervikt påverkar ett barn? Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller hälsa/ohälsa? K C Ringsberg

enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet. WHO 1948 Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet. WHO 1948 Figur 7. WHOs definition av hälsa K C Ringsberg

Diskutera WHOs definition av hälsa. Diskussionsfrågor Diskutera WHOs definition av hälsa. Diskutera vad det innebär för var och en att ha hälsa. Nämn fler riskfaktorer och diskutera hur dessa kan leda till ohälsa. Nämn fler friskfaktorer och diskutera hur de kan främja hälsan. Diskutera om det finns skillnader mellan vad avser hälsa/ohälsa. K C Ringsberg

Figur 8. Salutogenes. K C Ringsberg

KASAM Begriplighet Att man upplever tillvaron som begriplig och förutsägbar, att man förstår vad som händer i ens liv och varför. Hanterbarhet Att man upplever att tillvaron är hanterlig, att man kan ta sig igenom vardagliga svårigheter på ett konstruktivt sätt, att man har resurser till sitt förfogande. Meningsfullhet Att livet känns meningsfullt. Figur 9. Känsla av sammanhang (Antonovsky 1991) K C Ringsberg

Diskutera Antonovskys idéer om hälsa. Kan man ha olika grad av hälsa? Diskussionsfrågor Diskutera Antonovskys idéer om hälsa. Kan man ha olika grad av hälsa? Kan man vara sjuk men ändå ha hälsa? Försök finna konkreta exempel att diskutera KASAM. K C Ringsberg

Figur 10. Aktörer kring barnet. K C Ringsberg

Nya teman att arbeta med i Livsstilsverkstan K C Ringsberg