Stresshantering stress-sårbarhet tidiga tecken

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Advertisements

Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Behandling av spelberoende
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Else Waaler Leg.psykolog, Neuropsykiatriska enheten för vuxna,
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Neuropsykiatrisk funktionshinder
SET Social Emotionell Träning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Mindfulness – en hjälp på vägen
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
”Vi kan alltid göra nåt!”
Psykologiska redskap.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
HaschAvvänjningsProgram
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Hantera en kronisk sjukdom
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Motivation, Målsättningar & Gruppdynamik
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
När personalen är medicinen
Kognitivt perspektiv.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Livsstil och återhämtning
PLIKTBARN LUSTBARN.
MOTIVATION.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Förändring – hot eller möjlighet?
Om oss: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar Vi driver på utvecklingen.
Kognition och teknik Beata Terzis
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Behandling av ätstörningar hos barn Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar Akademiska sjukhuset, Uppsala Karin Edh, leg. psykolog
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Psykologi Introduktion.
MOTIV… = den psykiska drivkraften bakom en handling
Coaching.
Psykiskt funktionsnedsättning
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Föreningen kognitivt stöd
Träff 11 Välkomna!.
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Kognitivt perspektiv.
Läkarintyg för sjukpenning
Eller varför biter treåringen ?
Arbetssättet i Skara under projekttiden
Presentationens avskrift:

Stresshantering stress-sårbarhet tidiga tecken över och underskott av beteenden psykiska funktionshinder sociala färdigheter beteendeanalys stresshantering, över och underskott (’broms’ och ’gas’)

Stress, definition Händelser som ställer ökade krav på individens anpassningsförmåga Grunden är relationen mellan de krav individen uppfattar från omgivningen och hans förmåga att hantera dessa

Stress-sårbarhet – individnivå upplevelse av stress (psykologisk) stress sårbarhet (biologisk) stress-faktorer (sociala, EE) tid

Stressreaktioner Fys. Livs-händelser Psyk. Tidiga varningstecken Psykiatriska symtom Beteende

Medicinering Genetik Tid. patologi Ps./fys. status Stressreaktioner Fys. Livs-händelser Psyk. Tidiga varningstecken Psykiatriska symtom Beteende Coping-beteende Tid. erfarenhet Problemlösn. Personlighet

Stresshantering kan inte avgränsas från övriga insatser (biologiska, sociala eller psykologiska) Insatser måste baseras på analys av beteende (kognitioner, emotioner, förmågor samt yttre krav)

Över och underskott Överskott Underskott Yttre Inre

Över och underskott Överskott Underskott Yttre Inre Äta godis och sötsaker Röker Vaken på natten Tidsplanering Dygnsrytm Laga mat Regelbundna mattider Avslappning Inre Fokus på symtom, perceptioner och negativa känslor Påslag (sympatikus) Sockersug

Psykiska funktionshinder Tar fasta på konsekvenserna av sjukdom – och inte på sjukdomen eller dess benämning (diagnosen) Motsvarar en förändring av organisation social omsorg (’socialpsykiatri’) för att kompensera för funktionsnedsättning och undvika handikapp

Bedömning av funktion Begrepp för: Funktion Aktivitet Delaktighet kognitiva funktionsnedsättningar (minne, språk, uppmärksamhet m.m.) ökad psykisk sårbarhet och stresskänslighet biverkningar av behandling, viktökning Aktivitet dagliga rutiner, igångsättningssvårigheter, ensamhet och social begränsning Delaktighet studier, arbetsliv

Psykiska funktionshinder Exekutiva funktioner Störningar i abstrakt tänkande Minnesstörningar Theory of mind Centrala sammanhang Störd kroppsfeedback Svårt att vänja sig vid stress Varseblivningsstörningar

Exekutiva funktioner Funktion Bemötande Förmåga till initiativ Tidsuppfattning (orsak och verkan) Planerings- och organisationsförmåga Skapa struktur Motivera sig själv – skjuta upp tillfredsställelse Automatiskt agerande Fokusera uppmärksamhet Värdera egna prestationer Bemötande Initiativstöd Struktur på vardagen (sömn, aktivitet, mat) Förutsägbarhet, använd scheman Tydlig bild av personliga mål Hjälp till med att motivera, stöd starka sidor, intressen Stöd: fokusering, hålla kvar uppmärksamhet

Kroppsfeedback, stresstålighet Funktion Stresstolerans Habitueringsförmåga Kroppsfeedback Sortera sinnesintryck Bemötande Stresshantering, skapa lugna miljöer Stöd förmågan att upptäcka förändringar i tankar, kroppen och upplevelser Strukturerande rutiner Avslappning (TA) Information om perceptionsstörningar

Påverkan inom olika livsområden Vardagsliv Samhälle Utbildning Arbete/sysselsättning Relationer Vanligast upplevda svårighet är ensamhet!

Social förmåga Definition: beteende som ger möjlighet att klara önskade roller i samvaro med andra En persons sociala förmåga säger mer om prognos, livskvalitet och framtida vårdkostnad än diagnos och symtom

Symtom och funktionshinders betydelse för stress och prognos positiva symtom social funktion negativa symtom psykiska funktionshinder kognitiva störningar

Stresshantering (’broms’) Kompensation för psykiska funktionshinder Hjälp att upptäcka förändringar i kropp, tankar, känslor och upplevelser av symtom Dagbok över stressande situationer, platser och personer Beteendeanalys Problemlösning

Stresshantering (’gas’) Öka aktiviteter som ger glädje och tillfredsställelse (Hur var det tidigare?), arbeta med små steg Öka antalet positiva personliga kontakter Utmana ångestladdade situationer, tankar och upplevelser Beteendeanalys Problemlösning

”Falla för frestelser-dagbok” När Situation (vad gjorde du?) Sinnesstäm-ning (humör) Vad hände? Torsdag eftermiddag På väg hem efter arbete Sugen, hungrig och tyckte inte jag varit duktig Köpte grillchips och stor chokladkaka Fredag kväll Ensam hemma, tittade på TV Deppigt och ensamt Chokladkaka och påse med godis Söndag kväll Gick på bio - ensam Lite hungrig och inget kändes skoj Tunnbrödsrulle med xtra allt

Beteende- (kedje-) analys C Kedjor av beteenden som leder fram till problem- beteendet (tankar, känslor och ’beteenden’) Problem- beteende Kort- och långsiktig förstärkning

Beteende- (kedje-) analys C slipper sug, hunger kaffe x flera under arbete snabbt sugen och hungrig igen ingen vana vid mattider ökat sockersug äter chips och choklad skyndar iväg ingen frukost sugen

Problemlösning Vad är problemet? Vilka möjliga lösningar finns det? Äter för mycket choklad och godis efter arbete Vilka möjliga lösningar finns det? Ta med en matsäck med ”nyttigheter”, mellanmål Gå upp tidigare och laga frukost på morgonen Gå till restaurang under lunchen Välj en och genomför denna. Utvärdera resultatet.

KBT-tekniker för att öka glädje och livsinnehåll – och minska stress Beteendeaktivering Exponering Avslappning All hjälp och stöd ges stegvis i den takt som brukaren själv bestämmer Fokus på glädje, sammanhang och positiva aktiviteter!