Jämställdhet i skolan Nu kör vi! Mia Heikkilä Fil dr, tidigare utredningssekreterare Delegationen för jämställdhet i skolan 2011-09-19

Jämställdhet är inget vi når en gång för alla, jämställdhet måste åter- och övervinnas om och om igen, med nya generationer och i nya samhällen.

Slutbetänkande lämnades 2011-01-10 Delegationen bestod av Anna Ekström (ordf.) Torbjörn Messing Birgitta Wistrand Görel Bråkenhielm Ebba Witt-Brattström Victor Bergsten Krister Sund Experter från RK, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund

Tematik i betänkandet Individers lärande och utveckling – pedagogik framom genusvetenskap Val Insatser om särskilt stöd Kränkande behandling Psykisk hälsa Läsning Hedersproblematik

Vad skulle jämställdhet i skolan kunna innebära? DEJA:s förslag till jämställdhetsmål för skolan: Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.

Jämställdhet i skolan – vad är det? Mycket komplext område Är inte en aspekt av skolan – utan ett samlingsbegrepp för en rad olika delar Skär igenom alla skolans verksamheter Jämställdhet i skolan uppnår vi genom att bereda flickor och pojkar, kvinnor och män samma möjlighet att påverka skolan och det egna lärandet och utvecklingen Kräver kontinuerlig didaktiskt reflektion

Vad förespråkar delegationen som långsiktiga åtgärder för skolan? Systematiskt arbete med jämställdhet på flera plan, både med individer i fokus och med att förändra organisationsstrukturer – både i och på skolan Jämställdhetsintegrering av ämnesinnehållet och ämnesundervisningen – mer forskning behövs inom ämnesdidaktik och genus Inga särskilda förslag gällande ”pojkproblemet” – analyseras som en del av en större problematik

Ledningen och rektor bör ta ett större ansvar Lärarens egen reflektion är avgörande!

DEJA:s SOU-serie under 2010 – ny samlad kunskap om jämställdhet Läromedelsgranskningar (två stycken – historia och samhällskunskap, SOU 2010:10, SOU 2010:33) Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en bibliografi över 1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36) Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter – en med biologiskt fokus och en med socialt, SOU 2010:51, SOU 2010:52) Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53) Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66) Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala hälsa i skolan (SOU 2010:79, SOU 2010:80) Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83) Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84) Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97) Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag (tryckta)

Förändrat fokus för skolans jämställdhetsarbete Jämställdhet som enbart värdegrundsfråga Jämställdhet som en fråga om lärande, och en värdegrundsfråga

Jämställdhetsintegrering är kärnan -ett sätt att kvalitetssäkra skolans verksamhet Jämställdhetsintegrering är en långsiktigt hållbar väg för organisationer att arbeta proaktivt med jämställdhet. Ett systematiskt och proaktivt arbete med jämställdhet kan bl. a. förväntas leda till att antalet fall av kränkande behandling minskar, och att innehållet i undervisningen blir mer adekvat. Förutsättningar för att få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, förutom att man går metodiskt och systematiskt tillväga, att ledningen ger sitt odelade stöd till arbetet. Detta stöd bör uttalas både internt och externt.

Jämställdhet som en fråga om lärande? Att både flickor och pojkar får utvecklas maximalt ger bättre resultat och bättre lärande Bättre läromedel som ger en sann bild av verkligheten ger högre kvalitet och bättre resultat Färre kränkningar och tydliga hanteringsrutiner runt kränkningar ger trygga elever och en trygg miljö för lärande – kränkningar är ett symptom på en dysfunktionell skolorganisation! En didaktisk reflektion med tydliga inslag av jämställdhet ger färre generaliseringar, antaganden och undervisning som baseras verklig kunskap

Skollagen, läroplanen (inkl kursplanen) ger alla redskap Tydligare krav på skolan gällande kränkningar Alla elever ska delta i skolarbetet och få komma till tals Utredningar ska vara än mer rättsäkra Finns inga hinder mot att arbeta jämställdhetsintegrerat i regelverket, vissa ämnen pekas tydligt ut! Följ detta!

PAUS!

Könsskillnader i skolprestationer SOU 2010:51 Inga Wernersson, som exempel på att jämställdhet behöver ses en kvalitetsfråga Flickor har alltid haft högre betyg än pojkar Pojkars underprestation är inget unikt svenskt Detta fenomen kan därför sannolikt inte föras tillbaka på förhållanden som är specifika för den svenska skolan Begåvningsforskning pekar entydigt på att könsskillnaderna i kognitiva förutsättningar är små eller obefintliga Det förefaller finnas skillnader i flickors och pojkars olika förhållningssätt till skolan och olika arbetssätt Ett förslag till förklaring av att pojkar är mindre engagerade i skolarbete är att skolan upplevs som feminin och utgör ett hot mot deras maskulinitet

”Antipluggkultur”, som tidigare identifierats som arbetarklassrelaterat avståndstagande från en medelklassdominerad skola, brett ut sig och nu inkluderar också medelklassens pojkar Ett förslag till förklaring av antipluggkulturens utbredning är att den växt fram som försvar både för social självbild (bl.a. maskulinitet) och för akademisk självbild (rädsla för misslyckande) Arbetssätten inom respektive skolform har gradvis blivit mer individualiserade, vilket kan ge motivation och energi, men också kräver ansvar och självförtroende Kanske väljer fler pojkar att avvisa kraven och låter bli att försöka, medan fler flickor väljer att arbeta hårt med stress som konsekvens Pojkars tendens att överskatta sin förmåga genom att förlägga misslyckanden till yttre omständigheter och framgångar till inre resurser är på gott och ont.

Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53) Michael Kimmel Fokus på problematiska maskulinitetskonstruktioner och om hur de förhåller sig till utbildning Kvinnor har under de senaste 50 åren förändrat sin identitet och sitt handlingsutrymme, men det har inte män gjort i samma uträckning. Blir en krock i samhällsutvecklingen Pojkkrisen är ett västerländskt problem och allmängiltigt Pojk- och mansrörelse behöver etableras Se fördelar med jämställdhet för pojkar och män

”Att vara pojke innebär en sådan isolering och ständig oro som det innebär att varje sekund vara tvungen att bevisa sin manlighet. Pojkåren är en period av ständigt, obarmhärtigt testande av hur det är att vara en vuxen man.”

Vilka områden kan ses som föremål för förändring för skolans del? Könsfördelning i olika organ, klasser, lärarlag Betygsunderlag i ämnen Undervisningsmaterial, läroböcker, internet-användning Förekomsten av kränkningar Jargong, attityder, förväntningar Pedagogiska arbetssätt i klassen Kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar

Hur ska vi göra då? Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer – både i och på skolan Ge både pojkar och flickor större möjlighet att diskutera pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan – stöd unga i sitt identitetsarbete Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för skolresultaten, men kunskap som kärnan – samspelet mellan relationer och kunskap Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med

Vad är systematiskt jämställdhetsarbete? Kartlägga Analysera Formulera mål och åtgärder Arbeta! Utvärdera

Hur ska vi göra då? Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer – både i och på skolan Ge både pojkar och flickor större möjlighet att diskutera pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan – stöd unga i sitt identitetsarbete Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för skolresultaten, men kunskap som kärnan – samspelet mellan relationer och kunskap Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med

Hur ska vi göra då? Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer – både i och på skolan Ge både pojkar och flickor större möjlighet att diskutera pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan – stöd unga i sitt identitetsarbete Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för skolresultaten, men kunskap som kärnan – samspelet mellan relationer och kunskap Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med

Hur ska vi göra då? Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer – både i och på skolan Ge både pojkar och flickor större möjlighet att diskutera pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan – stöd unga i sitt identitetsarbete Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för skolresultaten, men kunskap som kärnan – samspelet mellan relationer och kunskap Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med

Hur ska vi göra då? Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer – både i och på skolan Ge både pojkar och flickor större möjlighet att diskutera pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan – stöd unga i sitt identitetsarbete Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för skolresultaten, men kunskap som kärnan – samspelet mellan relationer och kunskap Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med

Kommentarer – hör av er! Mia Heikkilä, fil dr, tidigare utredningssekreterare 0707-156126 miahelenah@hotmail.com