Resultaten bakom uppföljningen LUPP-undersökning hösten 2009 Regionperspektiv – Mats Trondman ”Unga under LUPP” Kommunperspektiv – Tony Wågman ”Det som gäller ungdomarnas framtid” Mörbylånga kommun ges mycket bra betyg (näst bäst i länet) Stämningen i skolan God hälsa Känner sig trygga Saker att göra på fritiden Positiv framtidstro Men, kommunen rekommenderas arbeta vidare med att… Öka ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet Stärka företagarklimatet för ungdomar Bringa klarhet i orsakerna till ungdomarnas upplevelser av orättvis behandling/kränkning i skolan

Resultaten bakom uppföljningen 135 elever på Skansenskolan fick frågan: ”Har du under det senaste halvåret upplevt att du blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt?” 55 st I skolan? Av vem? Andra elever 45% 41 st 55% Skolans personal Av vilken anledning? ? ”Annat” ”Vet inte”

Om projektet Syfte Tillvägagångssätt Fördjupa kunskapen kring förekomsten av orättvis behandling/kränkning i relationen elev-elev och elev-personal: Vad uppfattas vara orättvis behandling/kränkning? Av vilken anledning blir man orättvist behandlad/kränkt? Vilka konsekvenser får orättvis behandling/kränkning? Hur kan man förbättra situationen? Tillvägagångssätt 7 fokusgrupper (4 elevgrupper + 3 personalgrupper) 1 individuell intervju (elev) Olika personal- och elevkategorier

Tre viktiga utgångspunkter 1) Det handlar om upplevelser elever berättar om sina och personalen om sina alla upplevelser är lika mycket värda rationella argument fungerar inte 2) Det handlar inte om att skuldbelägga skolan och personalen kränkningar i skolan = skolans ”fel”? problematiken är kontextberoende (hem, fritid, bakgrund etc) men, det är likaväl skolans ansvar att ta hand om dem men, det finns även problem som har en direkt koppling till skolans verksamhet 3) Skillnaden mellan relationen elev-elev och lärare-elev är MAKT vuxna sätter betyg -> styr över elevernas framtid vuxna sätter ramarna för en verksamhet där eleverna måste vistas kritiker säger jämlik relation idag p.g.a ökat elevinflytande, men den pedagogiska situationen är likväl densamma

Definitionsproblematik 1) Vad är kränkande behandling? 2) Kränkande behandling i relation till andra begrepp 1) Vad är det första man tänker på när man hör att 41 elever i årskurs 9 det senaste halvåret känt sig orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig kränkta i skolan? Lärare säger: Vad är en kränkning? Elever säger: Det är inte bra, det är för många Beror sannolikt på att eleverna vet hur det känns, lärarna vet det inte Alla är överens om att en kränkning är en känsla man har inombords, något som är högst personligt och subjektivt. Det är således mottagaren som definierar vad en kränkning är. Konsekvenser? --->

fortsättning… Vagt, luddigt och svårgreppbart Alternativet? Att utgå från formella definitioner Konsekvensen? Man riskerar att flytta fokus från vad som faktiskt har hänt Vetenskapliga studier visar att elever tenderar att svara nej på frågan om de blivit kränkta, men när de berättar med egna ord kan mycket karakteriseras som kränkningar Handlar om att vara medveten om för- och nackdelarna med respektive utgångspunkt, inte välja någon av dem. 2) Vuxengrupperna diskuterar kränkning i relation till andra begrepp Orättvis behandling -> kränkning -> mobbning (allvarlighetsskala) Ungdomarna gör åtskillnad: 15% känt sig mobbade, 45% känt sig kränkta Alternativ: Kränkande behandling som paraplybegrepp Innehåller mobbning, diskriminering, orättvisor p.g.a ideologier och värderingar Det som kränks är principen om människors lika värde

Vad pratar eleverna om? Varför blir man kränkt? Hur blir man kränkt? Fel utseende, fel kläder, fel umgängeskrets, fel åsikter, fel intressen, fel kunskaper Den gemensamma nämnaren – att falla utanför normalitetens gränser Individen blir inte ERKÄND och RESPEKTERAD för den hon är Vikten av att PASSA IN Hur blir man kränkt? Verbala tillmälen Ord som befäster stigma, svordomar, könsord Utanförskap Osynliggörande Alltid sitta själv i klassrummet och ingen som pratar med dem Försök att aktivt undvika vissa personer på raster. I de fall det inte är möjligt, nonchalans och avvisande inställning Inte bry sig om trots uppenbara problem

Reaktionens betydelse Eleverna menar att det inte bara är handlingen som avgör om något är en kränkning, utan kanske framför allt mottagarens reaktion Konsekvens: Skuldfrågan blir oklar. Om man tar man åt sig är det en kränkning, annars kan det likaväl uppfattas som ett skämt Givet att skuldbördan vilar på förövaren borde kränkningarna sluta när den andre tar åt sig – målet med handlingen är uppfyllt Men så beskriver inte eleverna förloppet – snarare tvärtom. Det är när man inte bryr sig som det går över. Då hittar förövaren någon annan att lägga sin energi på. Det blir väldigt viktigt att ”hålla masken” Konsekvens: Svårt att upptäcka vad som händer inombords Stor prestigeförlust att erkänna att man tagit åt sig om lärare frågar Riskerar ytterligare kränkningar Alltid vara uppmärksam på kommentarer av typen ”nä men, vi bara skämtar” Könsskillnader Killar kränker både killar och tjejer, tjejer kränker tjejer Killar utsätts för mer kränkningar än tjejer, men reagerar mindre än tjejer

Strategier vid utsatthet 4 elevstrategier för att motverka utanförskap (Elvstrand) 1) Klara sig själv Försöka att inte låta sig påverkas, inte göra sig beroende av andra VARA själv 2) Anpassa sig Byta stil, säga ifrån Konsekvenserna? 3) Bli populär Vara ”rolig”, göra utmanande saker, bjuda på saker Eleverna uttrycker en vilja att vara populära, eller i alla fall passa in, men ser en motsättning i att bete sig som ”någon man inte är”. Självbedrägeri. Och man bedömer det svårt att inte bli ”genomskådad”. 4) Söka sig till vuxna Enda sällskapet, början till att anförtro problem Eleverna vill prata med vuxna, men är rädda för konsekvenserna Eleverna uttrycker en hopplöshet i sin situation, att det är ”för sent” att kunna åstadkomma en förändring. Att vara ”smittad” – en elev som börjar umgås med någon i utanförskap löper risken att hamna där själv. Det sociala trycket är ofta starkare än välviljan

Elever som blir kränkta av lärare Lärare tror att elever… upplever sig felaktigt tillrättavisade/tillsagda inför andra inte får lika mycket utrymme i klassrummet som andra tycker det är för höga krav på dem upplever att de fått ett felaktigt betyg/omdöme Lärare ”bör veta bättre” Lärare ”bör tåla mer” Lärare upplever sig ha lättare att ”trampa i klaveret” vid stress/trötthet En typisk situation där lärare känner sig kränkta av elever är när elever saboterar lektioner, när de inte bryr sig om vad som sägs och förstår vad läraren försöker att åstadkomma. Olika situationer, men samma princip: Att inte bli ERKÄND och RESPEKTERAD RÄTT RÄTT FEL FEL

Hur kan man göra situationen bättre? 3 övergripande principer 1) Fokus på att använda befintliga strukturer och förfina dem 2) Tänka som brandkåren - Åka dit det börjar brinna - Glöm inte släcka ljusen i advent och byta batterier i brandvarnaren - Strategiskt arbete glöms ofta bort, men minskar det operativa 3) Fastna inte i individuella förklaringar Skolans struktur, kultur och ledarskap är centralt (Ahlström) Elever och personals möjlighet till formellt och informellt inflytande En samarbetande skolkultur En skolledning som inspirerar till förbättringar och tar stort ansvar

…fortsättning 6 förslag 1) Likabehandlingsplanen förutsätter att de vuxna ser det mesta vuxna vet hur de ska göra, men eleverna? vuxna ser inte allt. (och om de ser, så förstår de inte alltid innebörden) eleverna vågar inte berätta (otydlighet och konsekvenser) -> TYDLIGARE ELEVPERSPEKTIV 2) Tydliggöra mentorsrollen eleven ska välja mentorn, mentorn ska inte välja eleven förtroende – vad får man säga vidare och inte? först och främst ha den enskilde eleven i fokus

…fortsättning 3) SET/Livskunskap Skolverket (R:353, 2011) kritiserar SET och andra liknande metodprogram kraftigt: Särskilda lektioner ökar risken för mobbning och pedagogiskt material har ingen effekt. Bör läsas av alla med ett intresse för dessa frågor. grundförutsättningar för att få det att fungera förstå gruppdynamiken i klassen det måste vara stimulerande, utmanande och inte ha ett ”lätt” facit exempelvis rollspel, gästföreläsare, aktiv problemlösning regelbunden utbildningsdag, inte bara inför val av kompisstödjare förstå sig själv och förstå andra -> FRÅN NORMALITET TILL NORMALITET 4) Samtal, men rätt form och inte bara samtal - gruppdynamiken otroligt viktig - alla kanske inte vill prata -> andra uttrycksformer

fortsättning… 5) Aldrig sluta rycka ut - fortsätta markera vad som inte är acceptabelt utifrån värdegrundsarbetet - närvaron i korridorer 6) Gemensamma förhållningssätt för lärarkåren i kontakten med eleverna - risk för normalisering av olämpligt beteende - ironi? Slutligen en utmaning: I Likabehandlingsplanen står att ”all förskole- och skolverksamhet ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling” Så vad tror elever och personal om möjligheten att gå från 41 kränkta elever till 0? Helt omöjligt! Men, det går inte att ge upp. 0 måste alltid vara målsättningen för alla. Det finns ingen rimlighet i att sätta upp ett mål där ex. 10 kränkningar är godkänt