Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013 Vice riksbankschef Per Jansson

DI:s ”Skuggdirektion” SVT Andra bedömningar av ekonomiska utsikter  lite annan styrränta Principiell kritik: ”Riksbanken bedriver en annan typ av politik än det är tänkt” För låg inflation i genomsnitt Väger in faktorer som inte ska vägas in (hushållens skulder) – ”nytt mål” Ledare, Aftonbladet

Ha perspektiv på penningpolitiken! Resultat av inflationsmålspolitiken Alltför nitisk inflationsbekämpning? Hushållens skulder – ”nytt mål”, ”bostadspolitik”? Hur stora är riskerna? Är reporäntan effektiv? Finns bättre verktyg tillgängliga? Utblick internationellt / framåtblick

Glöm inte bort hur det såg ut på 1970- och 1980-talen Glöm inte bort hur det såg ut på 1970- och 1980-talen! Årlig procentuell förändring Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata utan är beräknad med nuvarande metod. Genomsnittet för perioden från och med 1995 är därför en tiondels procentenhet lägre än med realtidsdata. Källa: SCB

Inflationsmålet har gett ekonomin ett nominellt ankare Faktisk och förväntad inflation, procent Anm. Inflationen avser KPI. Inflationsförväntningarna kommer från Prosperas enkätfrågor till penningmarknadsaktörer. Källor: SCB och TNS SIFO Prospera

Tillväxten har inte blivit lägre utan tvärtom högre Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källa: SCB

Alltför nitisk inflationsbekämpning? Under perioden 1995-2012: KPI-inflation 1,4 procent Påstås ha orsakat onödig arbetslöshet Genomsnittet för KPI-inflationen räcker inte för att dra slutsatser!

Räntan sänkts mer än den har höjts – påverkar KPI-inflationen åt ”fel håll” Årlig procentuell förändring Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013. Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

En genomsnittlig KPIF-inflation på 1,8 procent är ett gott resultat En genomsnittlig KPIF-inflation på 1,8 procent är ett gott resultat! Årlig procentuell förändring Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013. Källor: SCB och Riksbanken

Onödig arbetslöshet? ”38 000 fler jobb” – om KPI-inflation 2,0 procent istället för 1,4 procent (Svensson 2013) Men att enbart titta på KPI-inflationen är inte tillräckligt Bakvänd implikation: fler jobb med högre ränta… KPIF-inflationen väldigt nära 2 procent

Ta beräkningarna med en ganska stor nypa salt Ett svårt kontrafaktiskt experiment Med utgångspunkt i samma ekonomi och data kan man få väldigt olika resultat Går att landa i 12 000 personer eller andra siffror (Söderström & Vredin 2013)

Resultat av inflationsmålspolitiken Sedan inflationsmålet: bättre utveckling för svensk ekonomi Inflationsbekämpningen har inte varit alltför nitisk KPIF-inflationen tillräckligt nära målet Beräkningar av kostnader ska tas med ganska stor nypa salt

Kritiken under senare tid: hänsyn till hushållens skulder ”Nytt mål”, ”bostadspolitik” Inget nytt mål! Överdriven skuldsättning hot mot makro- och prisstabiliteten Helt och hållet förenligt med Riksbankens mandat!

Mycket expansiv penningpolitik för att inflationen ska nå målet Anm. Realränta beräknad som medelvärde av Riksbankens reporänteprognos minus KPIF-prognos för det kommande året. Procent, kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

Hushållens skuldkvot är jämförelsevis hög Skuld i procent av disponibel inkomst Källa: OECD

Kraftigt ökad arbetslöshet efter bostadsprisfall Arbetslösa som andel av arbetskraften, index, 2007 = 100 Anm. Siffrorna inom parentes avser nedgången i reala bostadspriser från topp till botten. Källa: OECD

Efter prognosperioden Efter prognosperioden Inget nytt mål! Inflation Arbetslöshet (u) Efter prognosperioden Efter prognosperioden 2% u* Långsam anpassning till inflationsmål och långsiktigt stabil utveckling Snabb anpassning till inflationsmål men uppbyggnad av obalans som korrigeras

Helt och hållet förenligt med mandatet – inget eget påfund Mervyn King, Bank of England: “Monetary policy cannot just ‘mop up’ after a crisis. Risks must be dealt with beforehand. I do not see this as inconsistent with inflation targeting because it is the stability of inflation over long periods, not year to year changes, which is crucial to economic success.” IMF: ”If mortgage credit growth increases unsustainably, the Riksbank might have to raise the interest rate path relative to that warranted by short-run macroeconomic considerations alone.”

Är det meningsfullt att försöka ta hänsyn till hushållens skulder? Hur stora är riskerna? Är reporäntan effektiv? Finns bättre verktyg tillgängliga?

Hur stora är riskerna? Riskabelt att utgå från att ”Sverige är annorlunda” Skattningar i andra länder före krisen: inga stora problem Stora förväntade kostnader  värt en viss ”försäkringspremie”

Sverige annorlunda? Reala huspriser i olika länder Index, 1996 Q1 = 100 Källa: Reuters EcoWin

Stora tillgångar ingen garanti Finansiella tillgångar, andel av disponibel inkomst Källa: OECD

Förmögenheten i hög grad illikvid Andel av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

Är reporäntan effektiv? ”Typisk” effekt sannolikt inte så stor men kan variera med omständigheterna I kombination med kommunikation kan begränsade höjningar räcka

Är reporäntan effektiv? (forts) Mark Carney, Bank of Canada: “[P]rivate agents may choose to accumulate less debt if they understand that a broad-based buildup of debt is likely to cause the central bank to raise interest rates.” Riksbankens strategi Inga kraftiga höjningar efter krisen men aktiv kommunikation Expansiv penningpolitik men inte ”gasa för mycket”

Ränta på 0,25 procent från 2010 – vad hade hänt Ränta på 0,25 procent från 2010 – vad hade hänt? Bilder från Penningpolitisk rapport, juli 2010 Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank, SCB och Riksbanken

Finns bättre verktyg tillgängliga? De som säger det går händelserna i förväg Makrotillsynen håller på att utredas (FKK) men mycket återstår Olika syn på makrotillsynens uppgifter Makroinstabilitet utan hot mot finansiell stabilitet? Hushållens skulder riskerar ”falla mellan stolarna” Oavsett makrotillsyn: penningpolitiken har viss roll att spela

Väl i linje med internationella debatten ”Städa upp efteråt” eller ”luta sig mot vinden” Ändrad syn efter krisen Större vikt vid förebyggande åtgärder Riksbankens ambition att väga in risker väl i tiden Olika utgångsläge i olika länder Många länder ägnar sig nu åt att ”städa upp efter” Sverige, Norge, Kanada exempel på länder som ”lutar sig mot vinden”

Ett formativt skede För den ekonomiska politiken i stort, men särskilt för penningpolitiken Färdriktningen är klar: förebygga obalanser och hantera risker Mer fokus på robust istället för optimal politik Viktigt med förutsättningslös och nyanserad diskussion Utveckla analys av risker och hur finansiell stabilitet beaktas i penningpolitik