Workshop KI - 11 december Alternative title slide identifikation av processer som kan facilitera translation av svensk diabetesforskning Alternative title slide. Image size: 7,97 cm x 25,4 cm or 301 x 960 pixels

Ramböll Management Content slide Vi arbetar med: Analys och utredningar Strategiutveckling Verksamhetsutveckling Exempel inom innovationsområdet Internationella, nationella och regionala samverkansinitiativ Utmaningsdriven innovation Kommersialisering av forskning Samverkan högskola-näringsliv Innovationspolicy Analyser av insatser Analyser av innovationsförutsättningar Små och medelstora företags innovationsprocesser Content slide Content slide

Uppdraget Att genomföra en litteraturgenomgång och intervjuer med experter kring: Vilka är de viktigaste lärdomarna och erfarenheterna i Sverige och Europa (kan även vara i andra länder) vad gäller translation av forskning till kommersiella projekt generellt kring medicinsk forskning? Skeenden som är flaskhalsar utifrån translation av diabetesforskning i Sverige (hela kedjan från grundforskares idé till färdig produkt ska beaktas) Vilka plattformar/initiativ/aktörer existerar idag som kan facilitera translation av diabetesforskning i Sverige Vilka är de viktigaste lärdomarna från liknande samarbetsprojekt i Sverige och i Europa? (projekt som syftar till translation av forskning till kommersiella projekt)

datainsamling Litteraturstudie en bred sökning i relevanta databaser och tidsskrifter, men även vanliga googlesökningar. Genomgång av 25 vetenskapliga artiklar av både svenskt och internationellt ursprung, informationsmaterial och styrdokument och vanliga tidningsartiklar. Sökorden inkluderade olika svenska och engelska variationer av exempelvis Innovation, Kommersialisering, Life Science, Diabetes, Medicin, Sjukvård, Uppfinning, Läkemedel. Intervjuer med 14 experter (representanter för akademi, big pharma, biobank, Biotech, entreprenör, innovationssystemet, klusterorganisation och investerare ). Samtal har även förts med fler aktörer.

FLASKHALSAR inom medicinsk forskning - tre faser, tre nivåer Infrastrukturell Institutionell Interpersonell Faser Grundforskning Test / verifiering Innovation / kommersial- isering

FLASKHALSAR inom medicinsk forskning - Grundforskning Infrastrukturell nivå (Lagar, skatter, regler, makroförutsättningar) Univ. har inte förutsättningar/resurser att prioritera kommersialiserings-aktiviteter/hjälpa forskarna bli innovatörer samt vissa menar att universitetssektorn är underfinansierad Bristfälliga ekonomiska/meriterande incitament för forskare att kommersialisera Avsaknad av mentorskap och utbildning i affärsutveckling för forskare samt forum Kravet på peer review före publicering står i kontrast till marknadens krav på snabbhet Institutionell nivå (Attityder, normer, värderingar) Forskare är inte innovationsmedvetna i sitt arbetssätt Synen att politiken kan beställa innovationer från univ. Underskattning från forskare av arbetstid och kostnader kring att utv en idé Kan stå i kontrast till kommersialisering: forskningsnormer ≠ ekonomiska intressen Hur intressant är forskningen (olika värderingar kring detta) Interpersonell nivå (Organisationer, samarbeten och relationer mellan organisationer) Grundforskningen måste vara av hög kvalitet för att samarbete mellan akademi och näringsliv ska resultera i innovation

FLASKHALSAR inom medicinsk forskning - Test / Verifiering Infrastrukturell nivå Hög risk: brist på riskvilligt kapital Brist på finansiering för kortare samarbetsprojekt mellan forskargrupper och företag i verifieringsfasen Tillgång till välfungerande biobanker Institutionell nivå Brist på kompetens hos aktörer i innovationssystemet och brist på samordning nationellt Osäkerhet kring etiska regler och regelverk kring biobanker en barriär mot effektiv forskning i förhållande till andra länder tar det mycket tid Interpersonell nivå Forskningsprojekt lever inte vidare hos akademin i denna fas  Avsaknad av testmiljöer i länken mellan akademisk grundforskning och klinisk validering Forskare och små forskningsintensiva företag saknar kompetens och resurser i denna fas Akademiker och investerare förstår inte varandras drivkrafter och intressen Svårt att ta fram evidens: inom diabetes krävs att tester går att generalisera till samtliga diabetestyper Risk att biodata inte samlas in systematiskt: för få samples och patienter för varje sjukdom

FLASKHALSAR inom medicinsk forskning - Innovation / kommersialisering Infrastrukturell nivå Innovationsstödsystemet är oöverblickbart Avsaknad av incitament, t.ex. avseende optioner och skatter Frågor som berör innovation/kommersialisering ligger på flera olika departement (Utbildnings- , Finans- och Näringsdep.) Institutionell nivå Antagandet att “problemet” ligger hos akademin  avsaknad av debatt om hur industrin måste förändras för att tillgodogöra sig universitetsforskning Sjukvårdsledningen är inte forskare  gör sjukvården mindre mottaglig för innovation + sjukvården en konservativ sektor som inte prioriterar forskning Interpersonell nivå Tillgång till patienter först då produkten är klar  “Performance gaps” (typiska utg.punkter i innovationsprocess) kan i sjukvården medföra lidande för patienten/dödsfall + personalens vilja att skydda sitt rykte Tagarna (läkemedelsbolag) är väldigt stora bolag: som entreprenör svårt med den dialogen Vattendelare mellan industri och akademi/olika drivkrafter och intressen (lite rörlighet)

förstärkta länkar - forskning och entreprenörskap (I) Framgångsfaktorer ( från litteraturstudie): Skapandet av multidisciplinära miljöer Internationellt samarbete viktigt inom biotekniska innovationsprocesser (avspeglas i patenterings- och publiceringsstatistiken) Kritisk massa och mångfald av aktörer Effektiva överföringskanaler från forskning till företag (t.ex. via såddfinansiering) Interaktion och incitament för rörlighet: engagement i kommersialisering nästan alltid en kostnad för den enskilde forskaren då den akademiska meriteringen blir lidande (t.ex. genom patentbidrag till forskare, ändrade belöningssystem för forskare) Stark grundforskning en förutsättning för lyckad kommersialisering Skapandet av multidisciplinära miljöer: biovetenskaper i kombination med materialvetenskap, IT, elektronik, kemi med mera krävs för att ta fram nya forskningsresultat, produkter och tjänster. Internationellt samarbete viktigt: Avspeglas i patenterings- och publiceringsstatistik. Vanligt med uppfinnare från flera länder. Det är vanligt att innehavaren av ett patent inte kommer från samma land som uppfinnaren. Kritisk massa och mångfald av aktörer: stötta klusterprogram, erbjud FoU tax credits, skapa lokala VC-fonder, skapa science parks Effektiva överföringskanaler från forskning till företag: finansieringsprogram för sådd, ändra ägandet av forskningsresultat etc. Regionala initiativ: skapa intermediärorg. Univ.initiativ: attrahera privata inv. i såddkonglomerat genom TT-kontoret, anv. alumni som finansiella och nätverksresurser etc. Interaktion: skapa samarbetsprogram (stöd joint research) (MRSH: Exemplet Holland). Reg. initiativ: koppla ihop nätverksorg., skapa samarbetsprogram (joint research), ge ut patentbidrag till forskare. Univ.initiativ: skapa boards of innovation där dekaner representeras tillsammans med kommersiella aktörer och TT officers, förändra fakultetens belöningssystem Rörlighet mellan akademi o näringsliv måste uppmuntras då dessa sektorer har samarbetssvårigheter, lack of trust. I USA får fakulteten tillbringa 20% av sin tid på konsulting, vilket möjliggör kunskapsöverföring och PU. Sv. forskare får åxå vara aktiva utanför fakultetstjänsten, reglerna diskuteras just nu (obs artikeln gammal). Ett sätt att uppmuntra forskare att tänka på kommersiella möjligheter är patentbidrag, som använts i andra länder. Univ. kan dock inte göra allt: deras ekon. utrymme är begränsat, vilket gör det svårt att prioritera kommersialiseringsaktiviteter. Univ. kan ej vara sole drivers, men deras deltagande är kritiskt. Samtidigt ska man komma ihåg att det ekonomiska bidragit fr. komm.processer vid univ. inte ska överskattas: majoriteten teknikbaserade avknoppningar kommer från andra, befintliga företag. Lindholm Dahlstrand (2000) menar också att företagsavknoppningar har högre tillväxttakt än universitetsavknoppningar. Henreksson (2002): Framgångsrik överföring av kunskap kräver forskarnas aktiva medverkan. Men, engagemang I kommersialisering innebär en kostnad då den akademiska meriteringen blir lidande. Då univ.forskare åtnjuter prestige I relation till hur användbar forskningen är för andra univ.forskare uppmuntrar inte den interna incitamentsstrukturen till kommersiell aktivitet, snarare tvärtom. Därför måste incitamenten förbättras. Möjligheterna att hitta arrangemang som uppmuntrar universitetsforskare att på ett effektivt sätt bidra till den egna forskningens kommersialisering beror på ett stort antal institutionella faktorer. De viktigaste av dessa har att göra med dels hur det egna landets universitetssystem är uppbyggt, dels vilka möjligheter individ-och ägarbeskattningen ger företagen att erbjuda forskarna de rätta incitamenten. Om vi jämför SE med USA: Bland annat är det svenska universitetssystemet i motsats till det amerikanska mycket centraliserat. Regeringen är det organ som beviljar universiteten deras rättigheter, och i praktiken beslutar regeringen också om antagningsregler och universitetens storlek (genom budgetanslag). Till följd av regeringens stora inflytande har enskilda institutioner dessutom mindre utrymme att använda sig av lönesättningen som instrument för att belöna en enskild universitetsanställds insatser i forskning och undervisning och att variera lönenivån efter det ekonomiska värdet på den universitetsanställdes specialiseringsområde. En högre grad av centralisering gör det också svårare för enskilda universitet att anpassa forskningsanslagens fördelning mellan olika områden som svar på förändringar i efterfrågan på kunskapsutveckling utanför universitetet. Lärarundantaget: Borde gynna innovation. Men resultatet av lärarundantaget har emellertid blivit mer komplext. En konsekvens av en universitetsforskares fulla äganderätt har varit att universiteten själva inte har haft särskilt starka drivkrafter att engagera sig för att underlätta tekniköverföring till den kommersiella sektorn. Det har faktiskt i regel legat I universitetens intresse att inte uppmuntra kontakter mellan universitetsforskare och näringsliv. MEN, det betyder inte att lärarundantaget bör tas bort I Sverige: Att ge äganderätten till universiteten fungerar i USA därför att universiteten är oberoende, konkurrensutsatta institutioner. Givet det svenska universitetssystemets uppbyggnad är det därför bättre att behålla lärarundantaget i kombination med statliga åtgärder som stärker sambandet mellan de resurser som erhålls från staten och framgångar i form av publiceringar i vetenskapliga tidskrifter, kommersialisering av den egna forskningen, hur väl studenterna klarar sig (ranking), antalet sökande per studieplats osv. En sådan politik utgör ett ”marknadskonformt” instrument för att uppmuntra framväxten av arrangemang för frivillig vinstdelning mellan universiteten, forskarna, institutionerna, venture capital-bolag och utomstående entreprenörer. Således skapas en öppning för att förmå universiteten att börja konkurrera om framstående forskare genom att erbjuda den bästa infrastrukturen för patentering, juridiska tjänster, kommersiella nätverk m m. I detta ingår förstås också att universiteten anpassar anställningsvillkoren så att forskarens alternativkostnad minskar. Dock finns här problemet kvar att risken är större än i USA att forskaren börjar missköta sin forskning och undervisning

förstärkta länkar - forskning och entreprenörskap (II) Förslag (från intervjuer med experter): Höj innovation på dagordningen på Universiteten (ex LU och vicerektor, 3e uppgiften, anställ personer som pratar innovation) Öka incitamenten inom forskningen, mät även på deltagande i innovationsaktiviteter Utbilda forskare i affärsutveckling och i förståelse för vad som krävs i kommersialiseringsfasen (utbilda även redan i den medicinska utbildningarna) Inför avstämningar innan publicering, kan detta kommersialiseras? Lyft fram goda exempel och de personer som har lyckats i Sverige kring diabetes (samt undersök vad det var de gjorde) Utveckling av organisationsformer där forskningen kan tas vidare innan den är intressant för industrin Analysera innovationssystemet, rensa i det och tillför mer kompetens

Förslag kring diabetesområdet Förslag (från intervjuer med experter): Forska mer kring mekanismer som leder till sjukdomen Vid snabbare krav på kommersialisering – fokusera på produkter som gör livet lättare för patienten (underlättar också för samarbeten med näringslivet) Tillgängliggör och skapa öppna resurser kring större studier som genomförts (Skåne och Linköping har nämnts) som systematiskt samlat in prover kring diabetespatienter och friska frivilliga Lyft fram goda exempel och de personer som har lyckats i Sverige kring diabetes (samt undersök vad det var de gjorde och skapa lärdomar kring detta) .

samarbetet akademi, industri och sjukvård Lärdomar (från expertintervjuerna): Vikten av att föra en politisk debatt kring innovationsfrågorna utifrån landstingens engagemang Finns en utmaning och en klyfta mellan forskningen och förståelsen inom sjukvården kring vilka behov man har (kräver fler kommunikationskanaler) Inte längre samma personrörlighet över gränserna mellan akademi och industri samt mellan akademi och sjukvård (tidigare krav på forskningserfarenhet för verksamhetsledare inom sjukvården) krävs mer effektiva och snabba processer för att bedriva klinisk forskning i Sverige (omsprungna av andra länder) Skulle behövas programsatsningar för att överbrygga mellan sjukvård och innovationsarbete (ex kring tester)

Biobanker och patientregister (I) Kan användandet öka förutsättningarna för innovation? Ses som viktiga och att det finns möjligheter samtidigt som vissa experter anser att det finns samma möjligheter internationellt Vikten av tillgänglighet (kan finnas kunskapsgap kring användandet) Livsstil viktigare än genetiken (patientregister kan vara stimulans till epidemilogisk forskning) Förutsätter en bra forskningsfråga Kommersialisering utgör en central utmaning Samverkan med annan data viktig Ett förslag är att det bör skapas biobanker av mer extrema patienter, se vad som är speciellt med “outliers”

Biobanker och patientregister (II) Kan biobankerna bli mer tillgängliga för industrin? Olika synpunkter från intervjupersoner kring om man kan öka tillgängligheten för industrin Viktigt med information kring hur informationen tänker användas, om annat krävs lagförändringar Organisering och samverkan mellan register

Starka miljöer – hur kan sverige locka internationell läkemedelsindustri Viktiga aspekter (från expertintervjuerna): Kritisk massa av forskning Kvaliteten på forskningen Spetsforskning Synlighet kring de forskare som är duktiga Utbilda forskningsledare i management och ledarskap Utbilda forskare i hur man presenterar sitt case för investerare Starkt samarbete mellan forskningsmiljöer i Sverige (konkurrera mot omvärlden, inte i Sverige) Gemensamt ledarskap mellan aktörer och vision med ett internationellt perspektiv (samt kontinuerliga investeringar och inte kortsiktiga projekt)

omvärld Intressanta exempel (från expertintervjuerna): Joslin Institute (Office of commercialisation and ventures, Innovation showcase, Joslin clinic, strategiska samarbeten med kunskapsleverantörer). Danmark, (stora företag ägs av stiftelser som investerar i FoU, rörlighet, flexibel beskattning av utländsk expertis, danska nationella biobanken). SPARK på Stanford University (generellt lifescience). (Institutionen samlas regelbundet var 14 dag och man presenterar för varandra vilka forskningsresultat man kommit fram till och vilka innovationer det kan leda till. Och man ger varandra råd och rön. Man bjuder in aktörer inom Innovationssystemet som kan vara intresserade av att plocka upp idéer. Israel (riskkapitalbolag som är specialiserade mot life science), Holland (start av många småbolag, regeringen har mobiliserat kring området: såväl pengar som kompetens), USA (Kalifornien, Boston på grund av attitydfrågor och arbetssätt där man tänker företagande), Storbritannien (TSB i samverkan med akademi och näringsliv, sammanslagning av departement, Bioscience incubator i Cambridge), Kanada (generösa skatteincitament för FoU-investeringar och rekrytering av utl. expertis) Holland: har länge satsat på offentlig-privata partnerskap inom LS generellt: regering, akademi och näringsliv. Exempel: The NL Genomics Initiative (NGI), Life Sciences & Health, Top Institute (TI) Pharma.. BEHOV: The LS and Health program (2008), med syfte att resultaten ska komma till användning och hjälpa marknadsföra NL för internationellt samarbete. Målet med LS and Health Program är att fördubbla takten som produktidéer från NL når kliniker. DESIGN/AKTIVITETER: Programmets kärna är att fylla investeringsgap genom lån eller statsstöd till ftg som vill kommersialisera högrisk- eller hi-techinnovationer, delvis genom EU:s Eurotransbio subsidy scheme. Finansiering kan inkludera forskning hela vägen upp till first-in-man studies såväl som utveckling av rigorösa affärsplaner. Programmet ska också boosta utvecklingen genom att medinvestera medel i nya kliniska forskningsenheter. Programmet ska också förbättra NL:s allmänna affärsklimat, t.ex. genom att ge ftg bättre tillgång till kliniska forskningsanläggningar och underlätta affärsutbildningar riktade mot unga LS-forskare, så att attraktivt humankapital finns för ftg som vill växa. OCH, programmet ska intensifiera internationellt samarbete, genom att visa upp NL:s nyckelfördelar och vara "one-stop-shop" för internationella investerare och möjliga samarbetspartners. För ändamålet finns en hemsida som ska tillhandahålla databas och överblick över NL:s LS (www.lifesciences.nl). TI PHARMA: Startade 2006 i Leiden, finansieras av regeringen och universitet och pharmaceutiska företag över hela världen. BEHOV: fylla gapet mellan grundforskning och läkemedelsutveckling. DESIGN: Forskningsprojekt + unik och omfattande utbildning för att lära unga forskare vad som behövs för att utveckla och få ut läkemedel (drugs) till marknaden. PhD-studenter, postdocs och företagsrepresentanter deltar i utbildning. Utbildningen behandlar också IPR, affärsutveckling och drug regulation. T.ex. lär regulators från NL:s Drug Evaulation Board ut hur forskare kan snabba på evaluation-processen genom att producera nödvändiga data tidigt i utvecklingskedjan.

framtidsförslag Förslag (från expertintervjuerna): Skapa bryggor mellan forskning och innovation ex stöd till kuvösforskning för potentiella innovationsprojekt (gärna statligt och privat finansierat) Hålla jämna steg med omvärlden vad avser biobanker och patientregister Satsa på spetsforskare (individfokus och inte nätverk) Bygg starka nätverk bland forskningsmiljöer i Sverige Locka hem kompetens från utlandet (forskare och management) Starkare styrning och samordning och skapande av ett nationellt innovationssystemet kring life science. Bemanna innovationsprojekt bättre än tidigare (bättre marknadskompetens och management) Undersök vad läkemedelsbolagen drar ner på nu (skapa verksamhet kring detta) Bygg på den starka samarbetskultur och tillit som finns mellan aktörer i Sverige Som har nämnts i intervju genomgången

Plattformar, initiativ och aktörer i sverige Forskningsmiljöerna som är med i agendaframtagandet Akademiska samverkansplattformar - SciLifeLab, Zirro, Diabridge (avslutat?) Klusterorganisationer (Medicon Valley, Hälsans nya verktyg, Uppsala Bio, Göteborg Bio, Biotech Umeå) Nätverkspunkter (Gothia Forum, CONNECT) BIO-X (Uppsala, Västra Götaland) Innovativa medicininitativ (IMI) – SUMMIT Specialiserade företag (Novonordisk) Life science-konsulter (Kinovo Life Science AB) Science parks (e.g. Sahlgrenska, KI) Riskkapital (Health Cap, NXT2B/Bengt Ågerup, Bo Håkansson) Tech transfer/Holding - Karolinska Development, Innovationsbron (de personer som är specialiserade på life science)

Lärdomar från liknande samarbetsprojekt i Sverige och europa Svårt att hitta processuella lärdomar kring samarbeten mellan forskningsmiljöer kring gemensamma innovationsagendor Centrala lärdomar kring samverkan inom translatering: Sjukvården måste öppnas upp på ett bättre sätt för att testa innovationer i olika faser. Krävs en öppnare attityd mellan aktörer för att få till stånd samverkan. Krävs tidigt samarbete mellan idégivare och hälso- och sjukvård för att kanalisera ett tydligt behovsperspektiv. Sjukvårdsbehoven måste vara drivande i processen. Få inte vara för introverta i agendaframtagande. Krävs internationella länkar. Inse de kompetens- och kapacitetsmässiga begränsningarna inom Sverige kring att genomföra långsiktiga kommersialiseringsprojekt. Krävs internationella kontakter och kanaler för större projekt. Fokus på att tidigt reda ut avtals- och ägandefrågorna Viktigt att säkerställa överlappande incitament mellan akademins och näringslivets olika belöningssystem

TACK!A NNA.ZINGMARK@r-m.com anna zingmark marcus holmström