Uppdraget: Sammanställa tidsserier av

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Användarupplevelsen och nyttan med e-legitimationen
Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.
Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
Fördjupad analys av försurningsdata för skogsmarken
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Diken – den bortglömda länken mellan fält och vattendrag
Avrinningsområdesvisa
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
Skåne Arbetsmetoder och verktyg. 300 GWh år GWh år 2020.
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Jordbruket och omvärlden
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
2 Studien visar att…  Sverige ska minska kväveutsläppen – men inte lika mycket som andra länder.  Det går att få större effekt på Östersjön till samma.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU
Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Landsbygdsprogrammet och Havs – och fiskeriprogrammet
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
EUs jordbrukspolitik CAP
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Provtagning i Åkerströmmen. Miljöövervakning- Vårt uppdrag  Att följa storskaliga trender i miljön, positiva och negativa  Att följa upp effekten av.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Miljötillståndet i havet
Rådgivarnas kompetens

Miljöersättningar och ekologisk produktion
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Presentationens avskrift:

Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag Har åtgärderna gett effekt? Uppdraget: Sammanställa tidsserier av Vattenkemi för jordbruksåar (stor del jordbruksmark, få punktkällor) Jordbruksstatistik för jordbruksåarnas avrinningsområden Totalt 65 jordbruksåar Finansiering från Naturvårdsverket, Jordbruksverket och LRF Foto: Joakim Ahlgren Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för vatten och miljö Institutionen för mark och miljö Jens Fölster, Katarina Kyllmar, Mats Wallin och Stefan Hellgren

Nu börjar vi se effekt! Inte överallt, men i 20-åriga tidsserier dominerar minskningar i både halter och transporter Kväve minskade i både 10-åriga och 20-åriga tidsserier Kvävetrenderna var tydligast i Västerhavets vattendistrikt där även åtgärderna varit mest omfattande För fosfor var bilden mindre tydlig, men i de 20-åriga tidsserierna dominerade minskningarna.

Varför har vi sett det först nu? Tröghet i systemet Mer åtgärder senaste decenniet Nationell och regional miljöövervakning ger möjlighet att följa upp Datavärdskapet har gjort att vi fått tillgång till regionala data

Data från 65 jordbruksdominerade vattendrag Halter av oorganiskt kväve och totalfosfor Vattenföring från SHYPE Beräknade transporter Flödesnormaliserade transporter 10- eller 20-åriga tidsserier Jordbruksstatistik (Jordbruksverket) Grödor Miljöersättningar Anslutning till rådgivningsprojektet Greppa Näringen Djurtäthet (beräknat från kommundata) Flödesnormaliserade transporter med semiparametrsisk modell (Grimvall och Stålnacke)

10-åriga trender Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) Flödesnormaliserad transport 2001-2010 Minskande trrender dominerar i hela södra och mellersta Sverige De signifikanta trenderna återfinns i Västerhavets avrinningsområde

Flödesnormaliserad transport 2001-2010 10-åriga trender Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) Flödesnormaliserad transport 2001-2010 Skalan är förändring i procent på 10 år Mörka staplar är signifikanta Även de starkaste trenderna återfinns i Västerhavet

20-åriga trender av oorganiskt kväve Flödesnormaliserade transporter Signifikanta trender mellan 35 och 60 % på tjugo år Minskande trendert i hela södra Sverige, men starkast trender i Västerhavet vattendistrikt där man även gjort störst åtgärder.

20-åriga trender av totalfosfor Halter Totalfsoforhalter minskar i hela landet uto i stora vattendrag i Västerhavets vattendistrikt Haltförändringarna visar att livsmiljön blivit bättre Flest signifikanta trender i Södra östersjöns vattendistrikt – de flesta i Skåne

20-åriga trender av totalfosfor Flödesnormaliserade transporter För flödesnormaliserade transporter är bliden inte lika klar. Färre stationer Signifikanta trender i Södra östersjöns vattendistrikt mellan 20 och 40 % Skilnaden i trender mellan halter och tramsporter behöver utredas. Halterna är inte lika självklart kopplade till marförluster som transporter Punktusläpp? Obetydligt i dessa bäckar? Enskilda avlopp?

Exempel från två vattendrag med minskande kvävetrender Flödesnormerad transport av oorganiskt kväve Obs möjlig ökning på slutet. Naturlig variation eller trendbrott? Fortsätt mäta.

Förändringar inom jordbruket Mindre areal åker (-10 % på 30 år) Ändrad grödfördelning - mer vall och grönfoder - mindre vårspannmål och våroljeväxter - mer höstspannmål och höstoljeväxter Lägre djurtäthet i de flesta regioner Miljöersättning för - fånggröda - vårbearbetning - markkartering, växtnäringsbalanser, växtodlingsplan, stallgödselanalys - skyddszoner - våtmarker - ekologisk produktion Rådgivningsprojekt – Greppa Näringen Regler - tidpunkt för spridning av stallgödsel - mängden P i stallgödselgivor 20- och 30- åriga dataserier Kommundata aggregerat för trendområden Förändringar Minskad areal åkermark Ändrad grödfördelning (mer vall och mindre andel vårsådd spannmål och våroljeväxter) Minskad djurtäthet i flertalet län och trendområden utom Östergötlands och Jönköpings län 10-åriga dataserier Specialbeställning av data från Jordbruksverket Information för varje jordbruksblock och varje år (2001-2010) om grödor och miljöersättningar som kan kopplas till växtnäringsläckage För varje avrinningsområde har vi skurit ut denna information till 10-åriga tidsserier Åtgärder med miljöersättning Ökade medvetenhet om växtnäringshushållning genom bl.a. rådgivningsprojektet Greppa Näringen Mest omfattning av åtgärder och Greppa näringen i Halland, Skåne och Blekinge där det också är mest nedåtgående trender, främst för kväve men också för fosfor

Åtgärder med miljöersättning Fånggröda och vårbearbetning, mest omfattning 2004, minskade sedan men ökar nu något igen Miljöskyddsåtgärder, en ny ersättning 2007, som syftar till att öka medvetenheten om växtnäringsflödena på gården. Lantbrukaren ska göra markkartering, växtnäringsbalanser, växtodlingsplan, stallgödselanalys. Mer vanlig i Mälardalen än i Skåne, Halland. Liknar delar av Greppa Näringen.   Skyddszoner ökade fram till 2007 men plöjdes sedan upp på många håll (åtagandeperioden tog slut) men har ökat igen och var 2010 som mest i 10-årsperioden. Något lägre andel skyddszoner i trendområden jämfört med regioner.

Rådgivningsprojektet Greppa Näringen – ansluten areal Sverige

Det har blivit bättre! Fortsätt mät! Bättre databaser! Följ upp odling och åtgärder! Fördjupa analysen!