Christian Lundahl Docent i pedagogik Uppsala universitet Bedömning för lärande Christian Lundahl Docent i pedagogik Uppsala universitet

Föreläsningens argument Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens Bedömning för lärandet kan förbättra resultaten med 100 procent Det är nödvändigt att ha en bedömningspolicy Copyright Christian Lundahl

Utvärdering och bedömning Central Lokal Summativa syften Utvärdering Bedömning Formativa syften Kunskaper Beteende Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Visible learning Hattie 2009 har analyserat resultaten av 50000 effektstudier: ”[T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers” (2009:23) Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det. Läroprocesser är oförutsägbara – därför måste de konstant synliggöras Copyright Christian Lundahl

Att synliggöra, men vad och hur Copyright Christian Lundahl

Konventionella bedömningar Är skriftliga Har skrivits av enskilda elever och inte i grupp Har skrivits utan hjälpmedel Har besvarats under tidsbegränsning Börjar med enkla frågor men blir successivt svårare Har begränsat svarsutrymme Bedöms med poäng (eller motsvarande) som vägs samman till en totalpoäng eller ett provbetyg Konventionella prov är uppbyggda precis som intelligenstester (Jönsson 2009:10) Copyright Christian Lundahl

Problem med konventionella bedömningar Copyright Christian Lundahl

Red pen mentality - bristfokus Utdrag 7: Ett enda litet fel Lärare : Vi har haft ett par stycken rättstavningsprov där, och på första hade du ju 39 av 40 poäng på och det andra 42 av 42. Så det var alltså … Mamma : Mm. Lärare : … ett enda litet fel på dom. (Hofvendahl 2010) Copyright Christian Lundahl

Symboliskt och ytligt lärande ”Jag kan lära in 60 siffror i rad om jag får dom på papper i en timme.” ”Tänk dig att på mitt svagaste ämne, engelska, fick jag 101,5 av 120. 7:e i klassen, och vi är ca 25 i klassen. På de andra proven har jag varit 2:a och 3:a i klassen.” ”Något annat som är kul är när jag slår en i min klass som heter Mats Hansson, för han och jag är ganska lika i många ämnen.” ”Jag tänker nog mycket på att bli färdig fort. Har någon av mina kompisar blivit färdiga före mig känner jag mig jättestressad. Och då kan jag inte koncentrera mig.” Copyright Christian Lundahl

Bedömning och motivation för den högra hjärnhalvan Copyright Christian Lundahl

Platsbanken 2011 (www.arbetsformedlingen .se) Art director Vi söker dig som Har en eftergymnasial utbildning med inriktning mot IT, grafik eller motsvarande. Du har erfarenhet av att arbeta i liknande roller tidigare och trivs med att arbeta i projektform. Vidare har du goda kunskaper i Adobes produkter. Som person är du kreativ, effektiv och bra på att samarbeta. Du har en helhetssyn och trivs i en ledande roll.   Ekonomihandläggare Är gymnasieekonom och som har kompletterat med högskolepoäng inom ekonomiområdet ex. med poäng inom företagsekonomi. Då du kommer att arbeta i en internationell och forskningsnära verksamhet är mycket goda kunskaper i engelska i såväl tal som skrift ett krav för tjänsten. Som person är du energisk, serviceinriktad, noggrann. Du har lätt för att motivera och engagera och trivs med att samarbeta samtidigt som du kan arbeta självständigt. Arbetet sker i nära samarbete med avdelningschefer och projektledare där en pedagogisk förmåga att förmedla kunskap och att kunna motivera beslut inom ekonomi är viktigt. Det är meriterande om du har erfarenhet av att arbeta med hemsidor. Copyright Christian Lundahl

De yttre incitamentens effekt på inre motivation Hämmar självständigt tänkande Skapar stress Leder till beroende av bekräftelse Kortsiktigt och snävt tänkande Kan hämma kreativitet Kan hämma problemlösning Uppmuntrar till fusk eller genvägar Copyright Christian Lundahl

Yttre krav har också effekter på lärares undervisning Lärare blir mer kontrollerande än stödjande Vågar inte stanna upp och säkerställa förståelse Blir mer föreläsande, kritiserande, berömmande, styrande (lotsning) Ger inte eleverna tid att hitta sina inre motiv Elliot & Dweck 2005 s. 362 Copyright Christian Lundahl

Från yttre till inre motivation Traditionella uppfattningar om motivation bygger på föreställning att det går att betinga fram lärande och gott beteende med belöningar och bestraffningar. Det kallas behaviorism. Ny motivationsteori bygger på föreställningar om individens behov av att styra och reglera sig själv mot ökad kompetens. Det kallas Self-Determination Theory (SDT) – Självbestämmande teori. Eleverna måste utveckla egna motiv till lärandet Copyright Christian Lundahl

Att främja självständiga motiv till lärandet Lyssna in Ställa frågor om elevens intressen Erkänna elevernas perspektiv på saker och ting Reflektera kring elevernas frågor Läraren visar, paradoxalt nog, hög grad av delaktighet i läroprocesserna och står för både motstånd och erkännanden (Elliot & Dweck 2005, 304) Optimerar elevernas utmaningar Ge möjlighet att utforska och experimentera (s. 580) Möjlighet att göra egna val (s. 586) Skapa lärandemål Copyright Christian Lundahl

Bedömning och kunskapssyn Copyright Christian Lundahl

1990 - Från kunskap till ”kunskapande” Lpo/Lpf 94 signalerar en övergång från en syn på kunskap som substantiv till en syn på kunskap som verb, som något performativt. Det påverkar bedömandet Copyright Christian Lundahl

Kursplanerna 2011, Svenska 1 gymnasiet Kunskapskrav Betyget A: Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. /…/ Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.(Svenska kunskapskrav 2011) Copyright Christian Lundahl

Hur ser vi på progression Det relativa betygssystemet mätte progression som skillnader mellan individer Det tidigare betygssystemet såg progression som skillnader mellan olika typer av kunskaper Det nya betygssystemet slätar ut skillnaderna mellan olika kunskaper men betraktar dem kvantitativt Copyright Christian Lundahl

C och A Svenska skrivning De texter eleven skriver är tydliga och i hög grad nyanserade och detaljerade. De innehåller utveckladevälutvecklade gestaltande beskrivningar, god språklig och stilistisk variation samt berättargrepp och textbindning av utveckladvälutvecklad och nyanserad karaktär. I sina texter använder eleven med mycket god säkerhet språkets normer och anpassar på ett utvecklatvälutvecklat och nyanserat sätt innehåll, struktur, ord och begrepp till olika texttyper och genrer. Eleven använder också med god säkerhet olika hjälpmedel för skrivande och gör utveckladevälutvecklade bearbetningar av sina texter mot ökad uttrycksfullhet, tydlighet och kvalitet. Utifrån egna och givna och egna kriterier avger eleven utveckladevälutvecklade konstruktiva konstruktiva omdömen om egna och andras texter. Copyright Christian Lundahl

Ny kunskapssyn – nya per/formativa bedömningstekniker Eleverna måste vara medvetna om kunskapens kvaliteter (mål/syfte och kunskapskrav) De måste ges möjlighet att i handling (verb) visa var de är och hur de tänker De måste se och uppleva att deras kunnande ökar De måste ges möjlighet att arbeta mot målen innan slutbedömningen Copyright Christian Lundahl

Klassrumsbedömningens aspekter i lärandet Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar bevis/tecken på elevernas lärande Ge feedback som för lärandet framåt Aktivera eleverna som resurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång Att inte veta hur ”man ligger till” är inte ett argument för betyg utan ett symptom på att ämnets syfte och undervisningen är otydlig! Copyright Christian Lundahl

Från prestationsmål till inlärningsmål Jag vill ha A i franska Jag vill lära mig tillräckligt mycket franska för att klara av de flesta vardagliga situationerna som kan uppstå när jag reser till Frankrike Elever som arbetar mot prestationsmål har svårare att använda sina kunskaper i andra sammanhang än de som prövas och eleverna får svårare att ta motgångar (Dweck 1999) Copyright Christian Lundahl

Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment Läraktivitet/undervisning Bedömning Undervisningen i ämnet vård och omsorg ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Texter, samtalsövningar, omvårdnadsövningar, praktik Rollspel där eleverna försätts i vårdsituationer, teoretiskt prov över begrepp eller får beskriva dilemman. Samtal med vårdhandledare Undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om arbetsmiljö, säkerhet och ergonomi för att minska skaderisken för patienter och brukare samt personal. Användning av medicinteknisk och annan teknisk utrustning samt informationsteknik inom verksamheten ska också ingå i undervisningen. Texter/instruktionsböcker, laborationer med apparatur Skriftligt prov med fakta och reflektionsuppgifter och/eller demonstration av teknisk färdighet. Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Använd elevexempel Använd bedömningsexempel från de Nationella provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade uppgifter från tidigare elever. Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte minst VARFÖR Copyright Christian Lundahl

Teachers are truely heroes! You may not believe it, but teachers are truely heroes. You often complain on teachers and say that they angry and throws homework at you. But have you ever think what would have happend if they wouldn’t? The first days will probably be like heaven, but later then? When you have no aducation and when you are going into collage? Then yoy will have so bad grades that youre not gonna make it But maybe some of you who's reading article are good at sports and don’t need any schoolwork. Okay, lets think that you’re playing basketball i NBA which is the greatest league. Imagine one day you will get hurt real bad, and you have to quit basket basketball. Now, you have no good grades no collage aducation and have never had a work before. You will never get a job! And when you don’t have a job, you won’t get any money, and if you don't have any money you can’t leave. /…/ (Skolverket, Ämnesprov English grade 9. Bedömning och exempel 2006, s. 27f) Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Bedömningsanvisning Med direkt tilltal (You may not believe it, but), entusiasm och många frågor anslår skribenten en personlig och intresseväckande ton som skulle passa t.ex. på en webbsida eller i en insändare. Eleven kommunicerar och resonerar med läsaren, exemplifierar och ger ett genomtänkt intryck. Inledningen är emellertid starkare än avslutningen, som hade kunnat fokusera mer på att förklara den egna rubriken Teachers are truely heroes! Texten stannar vid ett slags anrop som skulle ha vunnit på fler beskrivningar och större tydlighet. Den ger ett något obearbetat och talspråkligt intryck med vissa överhoppade ord (say that they angry; you who is reading article). Stavning och meningsbyggnad fungerar, men verbbehandlingen är genomgående osäker och ibland störande (have you ever think; may had been; shall had listen). Eleven visar flera exempel på ett relativt varierat förråd av ord och fraser (throws homework at you; will probably be like heaven; Imagine one day; So finaly), vilket stärker framställningen och ger flyt i läsningen. Förväxlingarna leave/live; curses/courses och not now kan möjligen missförstås. /…/Sammantaget bedöms texten motsvarar målen för skriftlig färdighet. Bedömning: Godkänd Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl 2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande Får eleverna visa vad de kan? - Välj redovisningsmetod som passa ämnet och eleverna - Ställ ”rika frågor” Är du säker på att du vet vad eleverna kan? - Diagnostiska frågor Copyright Christian Lundahl

Twittra om skolböcker ger signifikant högre betyg "The Effect of Twitter on College Student Engagement and Grades," Journal of Computer Assisted Learning, November 12, 2010, R. Junco, G. Heiberger, E. Loken Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl No hands up! Fördela frågor till ALLA elever utan att använda handuppräckning – ”fy vad elakt!” Ge dem frågor och uppgifter som utmanar mer än kontrollerar. Från förhörsledare till ”talkshow host”. Frågorna ska vara ett ”Fönster in i elevernas tänkande” Ge eleverna mer tid Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker du nu…, vad betyder det…, varför blir det så… Om du inte kan, lyssna vad dina kompisar säger så återkommer jag till dig så får du sammanfatta… Få eleverna att gå från ”jag kan inte” till ”jag förstår inte” Copyright Christian Lundahl

Konvergensfrågor och divergensfrågor Konvergensfrågor får eleven att söka sig fram genom många svar till det rätta svaret Divergensfrågor uppmuntrar eleven att komma på så många alternativa svar som möjligt Kombinera: Vad kan du göra med en filt och en sten? (divergens) Sätt om möjligt dina användningar i relation till fysikaliska principer (konvergens) Copyright Christian Lundahl

Har eleverna förstått frågorna? Använd trafikljus-metoden för att se om eleverna har bedömnings-literacy Använd utfallet som ett lärotillfälle. Att göra det skrivna och individuella provet till något kollektivt och muntligt är att vidga respektive elevs möjlighet att visa vad den kan. Copyright Christian Lundahl

3. Ge feedback som för lärandet framåt Copyright Christian Lundahl

Återkopplingens fyra moment 1) Tydliggöra målet och/eller de specifika kunskapskvaliteterna som skulle mötas 2) Utvärdera till vilken grad mål/kvaliteter mötts 3) Diagnostisera skillnaden mellan mål och resultat, eller andras problem (felanalys) 4) Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd “The issue with providing assessment for learning feedback is related to working out how to move forward (Black&Wiliam, 1998) along a progression (Harlen, 1998) after noticing a ‘gap’ (Sadler, 1989)” (Parr & Timperley 2010, s. 80) Copyright Christian Lundahl

Identifiera missförstånd och utmana dem Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Ju mer lärare gör den här typen av återkoppling desto bättre blir elevernas resultat (r=0.675) “Keri have a look at my recount – see how it is talking about what has already happened. A recount is about something – an event or experience – that has happened. Yours is not all about something that has happened. Can you change yours so you are writing about what has happened instead of what you are going to do?” “. . . I would suggest that you read this account out loud to a partner. This would help you to see where you need to put in punctuation to break it up so the reader can understand it better.” (Parr & Timperley 2010, s. 80) Copyright Christian Lundahl

4. Aktivera eleverna som resurser för varandra Gör det individuella till något kollektiv Arbeta med kamratbedömning Copyright Christian Lundahl

Diskutera resultaten offentligt. Lärande är kollektiva processer! Rättandet av skripta - ’De Emendatione Scriptorum’ Det är: ”välbetänkt att genomgå rättelserna icke tyst eller mumlande utan med hög röst, så att alla få del av vars och ens såväl fel som förtjänster, varigenom de lära sig att under ädel tävlan [’honesta aemulatione’] för framtiden undvika de förra och efterlikna de senare” (1649, s. 80) Copyright Christian Lundahl

Kamratbedömning med yngre barn En elev, vi kallar honom Kalle, läser upp en bit ur ”Kattis och den magiska kristallen” som är en del av en bokserie han skriver (han skriver mycket och det blir till små böcker). Innan Kalle läser upp har en kamrat läst och gett gensvar. Kamraten har tillsammans med Kalle tittat på stavfel och strukit under dem. De är ännu inte rättade. När Kalle läst upp får eleverna som sitter nära och runt om för att höra bra kommentera det som de hört utifrån frågeställningen: hur man kan skriva en berättelse som är intressant och beskrivande. Kamraterna ger följande återkoppling: Du skriver berättande text och vi ser bilder. Du beskriver detaljer. Du beskriver miljö och ljud. Du har med känslor. Det är spännande att lyssna på dina berättelser och det är spännande att läsa dem. När man läser vill man höra fortsättningen. Du läser med inlevelse. Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Klasskamraterna ska också säga vad de tycker att Kalle behöver utveckla och lyfter då fram att han behöver se över sin stavning bättre: ”Det är svårt att läsa din text med många stavfel”, säger en elev. Efter elevernas återkoppling kompletterar Ulrika (läraren) med sina kommentarer. Hon säger att texten innehåller mycket dialoger och att Kalle därför bör tänka på: Att använda talstreck i början av dialogen. Att du börjar på ny rad när någon talar och när du byter talare. Att du kan försöka varva dialoger med att berätta om det som händer. Ulrika frågar sedan hur Kalle tänker arbeta vidare med sin text. Kalle säger att han ska renskriva Magiska kristallen på dator. (Andra elever tipsar om att det finns stavningsprogram och då få man tips på hur ordet ska stavas. Att om ett ord är felstavat syns det med en röd linje under ordet). Kalle säger också att han ska renskriva sina böcker som han skrev i 1:an, 2:an och 3:an. ”De kan bli böcker att läsa för yngre barn”, säger han. Ulrika kommenterar och säger ”Du har många bilder i dina första böcker. Hur gör vi med dem? Jag kan scanna in dina bilder så att de kommer med i första böckerna”. Magiska kristallen som Kalle skrivit i fyran innehåller dock inga bilder, bara en karta. Kalle kommenterar: ”den boken är för äldre elever, den behöver inte bilder. Jag skriver så att det skapas bilder.” Copyright Christian Lundahl

5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är inget du är utan något du kan bli. Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner att den kan bli i princip vad som helst om man anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt. Copyright Christian Lundahl

Betyg och bedömning Lgr2011 Mål Skolans mål är att varje elev • utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Halva rättningar Ingen poäng ”comment only” kan användas här. Tre uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och förklara vad du tror gick fel. I en uppsats kan man sätta G (grammatik), S (stavning), P (punkt/komma) vid det stycke där något har blivit fel (raden för yngre barn). Eleven ska sedan själv upptäcka felet och åtgärda det. Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Pre-flight checklist Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför? Skriver du det viktigast först? Innehåller din text bara den information läsaren behöver? Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor? Använder du nyckelord och verb i rubriker? Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse? Har du skrivit ut alla förkortningar? Använder du många engelska ord? Har du slagit upp alla ord du är osäker på? Har du gjort en stavningskontroll? Har du korrekturläst med papper och penna? Har du låtit någon annan läsa din text? Copyright Christian Lundahl Forsberg (2008): Tydliga texter

Det är inte en till sak som ska göras – det ligger redan i uppdraget Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Skolans syfte 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. /…/ Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800) Copyright Christian Lundahl

Vad är då skolans resultat? Kunskaper Utveckla aktivitet, kreativitet och individuellt ansvar Livslång lust att lära Respekt för människors lika värden Demokratiska värderingar Se de egna behoven God kommunikation med hemmen Copyright Christian Lundahl

Bedömning för lärande – ”the missing link” Copyright Christian Lundahl

Bedömning för lärande - konklusion SYNLIGHET – DELAKTIGHET – ANSVAR Copyright Christian Lundahl

Mot en policy för bedömning Syftet med en policy är att markera: Vilken värdegrund (syn på elever, lärande, kunskap) skolans bedömningar vilar på Att all bedömning ytterst syftar till att främja lärande Att bedömning och undervisning hör ihop Att eleverna har möjlighet till inflytande över hur de ska visa sitt kunnande Att formativ och summativ bedömning sker i balans och att det tas fram ett schema för årets viktigaste prov Att det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring bedömning Att pedagogerna får det stöd som behövs från ledningen för att utveckla bedömningen tillsammans, att samsyn råder Att bedömningsarbetet utvärderas och följs upp Att det finns en plan för hur skolans mål och resultat kommuniceras, där lärandemålen står i centrum Copyright Christian Lundahl

Exempel på värdegrund för bedömning Skolan som en lärande kultur/lärandegemenskap Att eleverna frågar sig vad har jag lärt mig idag Att lärarna funderar på i vad mån de kan vara en ”felkälla” Fokus på vad eleverna lärt sig inte vad de gjort Väcka elevernas egna intresse för att dokumentera sina framsteg och sin utveckling Tydliggöra rektors ansvar för att balansera kontroll och lärande Utgå ifrån att elevernas olika förståelse av X är en källa att bygga lektioner av Att eleverna känner att de får visa vad de kan på ett rättvisande sätt Copyright Christian Lundahl

Det finns ett vägval att göra och det böra vara lärarna som gör det Två vägar för bedömning: Regeringens: Mäta, jämföra, förbättra Forskningens: Bedöma, förstå, utveckla Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Diskussionsfrågor Hur kan vi som lärare återta initiativet över skolans bedömningar? Hur ser vi på relationen mellan bedömning och motivation? Hur ser vi på relationen bedömning och undervisning(splanering)? Vilken eller vilka formativa bedömningsstrategier lämpar sig i mina klasser/ämnen och vilka kan vara svårare att tillämpa? Hur kan vi kommunicera elevernas resultat till dem själva och till deras föräldrar och till kommunledningen så att lärandet hamnar i fokus och inte statistik? Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen… Copyright Christian Lundahl

Tid för självbedömning – lärare och rektorer (skala 1 till 5) Jag förstår och kan artikulera målen för undervisningen innan undervisningen påbörjas Mina studenter blir regelbundet informerade om mål och betygskriterier på ett sätt så att alla förstår dem Mina elever kan beskriva vilka mål de ska nå, var de är nu och hur de ska nå målen. De vet vad som följer i deras lärande Jag kan omvandla mål och kriterier till bedömningsformer som ger korrekt information om hur det går för eleverna Jag använder löpande klassrumsbedömningar när jag hjälper eleverna och/eller planerar (om) min undervisning Copyright Christian Lundahl

Copyright Christian Lundahl Forts. 6. Den feedback jag ger till eleverna är beskrivande, konstruktiv, frekvent, omedelbar och hjälper eleverna i deras planering av sitt fortsatta lärande 7. Mina elever är involverade och aktiva i bedömningen av sig själva och sina klasskamrater och använder feedback för sitt fortsatta lärande 8. Mina elever är aktiva i klassrumsdialogen om sitt och de andras lärande och tar därmed ansvar förr det egna och klasskamraternas lärande 9. Jag förstår relationen mellan bedömning, motivation, framsteg och självkänsla (Fritt från Rick Stiggins 2009:135) Copyright Christian Lundahl

Självskattning skolledare Bedömningspolicy Skolan har antagit en vägledande bedömningsfilosofi eller värdegrund för bedömningar. Vår bedömningspolicy är till för att skapa lust och möjligheter och bygger inte på krav och regleringar. Bedömningspolicyn är också synlig i personalpolicy och personalutvärderingar. Bedömningspolicyn genomsyrar utvecklingspolicyn Budgetfördelningen bygger på att tillgodose behoven både av bedömning för lärande och av lärande. Vi har identifierat vilken bedömningspolicy som på ledningsnivå skapar bäst förutsättningar för praktiken. Vårt arbete med att utveckla bedömningspolicy är systematiskt. Vi utvärderar vår bedömningspolicy rutinmässigt. Vår vision definierar hur bedömning hör ihop med undervisning och lärande. Vi definierar framgång som framgång för alla elever. Copyright Christian Lundahl

Resultatproduktion och resultatkommunikation Det finns en tydlig plan över årets alla summativa, eller större, bedömningar, där såväl mål framgår som hur resultaten ska användas. Det finns ett schema som koordinerar nationella prov/utvärderingar och olika typer av lokala bedömningar/utvärderingar. Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer i förhållande till mål och kriterier. Mål och kriterier har anpassats till att bli elev- och föräldravänliga. Skolan använder ett webbaserat system för att kommunicera resultat. Skolan försäkrar sig om att informationen når fram. Skolan rapporterar resultaten till föräldrarna på fler sätt än via statistik. Eleverna har möjlighet att vara med och påverka formen för att redovisa/presentera sina arbeten. Copyright Christian Lundahl

Lästips Länk till skolverkets bedömningsstöd:http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/2.2454/2.2911/2.3109/bedomning-av-muntliga-prestationer-1.21279 Länk till lärare som arbetat med kamratbedömning och gensvar: http://www.pedagogstockholm.se/Web/Core/Pages/Special/DocumentServiceDocument.aspx?fileid=24b3398cdbc24467a98d986c51f54c72

Copyright Christian Lundahl Lästips Följ även min blogg: www.skoloverstyrelsen.se, hemsida: www.bedomningforlarande.se, Twitter: @DrLundahl Copyright Christian Lundahl