Ta ställning! Fundera över följande påstående och välj det som passar in bäst på dig… Instruktioner: Hälsa välkomna, men säg därefter inte så mycket mer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Heart to Change – att leda förändringsarbete
Advertisements

Mål med samverksanssystemet
Arbetsmiljö Vad är det?.
Nulägesanalys genom frågor
Kongress 2014 Vi utveck lar människor och industri Delfrågor i häftet Vår arbetsplats.
Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund – det tjänar du på
Attraktiva arbetsgivare
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Tjänstemännens moderna arbetsliv – Tar arbetsdagen aldrig slut
Mitt jobb & Min karriär.
Kollektivavtalet.
Så gör du.  Namn  Arbetsplats/Yrke  Fritidsintresse   En bra bok/film 5 SNABBA Kaffe – The Bil –
Praktisk arbetslivsorientering
Må bra på jobbet.
Tjänstemännen i det moderna arbetslivet Daniel Gullstrand, Unionen.
Intranät – inte för alla?
Individuellt utvecklingssamtal - mall
Resultatredovisning Arbetsmiljö och stress. 1. En av tio skyddsombud anser att det är svårt att på deras arbetsplats kombinera arbete med familj/fritid.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Det kreativa konceptets användning i rekryteringsannonser
Hjärta eller hjärna? Susanne Håkansson Karriärvägledare
Att styra med kompetens
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Riktlinjer för medarbetarskap vid Karolinska Institutet
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Upplägg Tidplan och förhandlingsläget övergripande Viktiga skillnader mellan oss och arbetsgivaren Fortsatt process lokalt.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Fakta om undersökningen
Lena Stenvall och Åsa Forssell
SKOP Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S21DEC11 Psykiatri PPH - Läkare, tillsvidareanställd, spec.komp.
ST inom FK Arbetsplatsfacket
Lönesamtalet.
Framtidens löner. Vi bygger framtidens löner Vi vill: Ständigt förbättra lönevillkoren på vår arbetsplats Vi som medlemmar bestämmer hur Ta chansen att.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
STs Arbetsmiljörapport 2010
Medarbetarundersökning 2012
Ett aktivt medarbetarskap
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
Medlemskapets värde Ett förbundsgemensamt initiativ av medlemsförbunden och TCO Bakgrundsinformation använd vid TCO-rådsmöten hösten 2007.
Utvecklingsplan för förtroendevalda Sammanställning av gruppdiskussioner Ordförandekonferens november 2006.
STs lönepolitiska plattform Lönen ska vara bra för både individen och verksamheten ! En lönesättning som uppfattas som rättvis av alla på en arbetsplats.
Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter:
Novus Opinion Förvärvsarbetande i Skåne och Blekinge om arbetstider 20 januari 2010 David Ahlin Arne Modig.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Hälsofrämjande arbetsplats
Löneförhandlingskommunikation
Centralt avtal med lokala möjligheter, pass 1 Avtalsutbildning 2015
Unionen på företaget XXX. Vad är kollektivavtal? Dina rättigheter på jobbet Vad är kollektivavtalat och vad finns i lagen? Grunden i den svenska.
Hur kan jag utvecklas på jobbet?. Vad vill Unionen?
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Din lön och din utveckling
”Vision är ett fackförbund och i fokus för allt står du och dina visioner. Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för att uppnå det du vill.
Vision för rätt lön.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Vision för rätt lön
Medarbetarundersökning 2018
Drömarbetsplatsen.
Medarbetar- och chefsenkäten 2018
Maria Nordin Institutionen för psykologi
Nästa steg mot en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats
Presentationens avskrift:

Ta ställning! Fundera över följande påstående och välj det som passar in bäst på dig… Instruktioner: Hälsa välkomna, men säg därefter inte så mycket mer om vad ni ska göra. Inled i stället framtidsforumet med en värderingsövning. Syftet är att tydliggöra att man kan ha mycket olika åsikter kring frågorna ni ska diskutera.

Vad anser du vara viktigast för att du ska kompetensutvecklas? - Att tydligt kunna se nyttan mellan företagets mål och strategier och min egen utveckling. - Att jag har kontinerliga utvecklingssamtal med uppföljning. - Att kompetenskartläggning görs på min arbetsplats/avdelning/grupp. - Att det finns en större samverkan mellan arbetagivare och facket. Instruktioner: Ta fram bilden och låt vart och ett av de fyra hörnen i rummet representera vart och ett av svaren på bilden. Uppmana deltagarna att ställa sig i det hörn som de tycker passar dem. Låt ett par av dem förklara varför de ställt sig där de har.

Har FTF en roll att spela i medlemmarnas livspussel? - Ja - Nej Instruktioner: Tänk er en rak linje genom rummet och låt ena änden representera ”Ja – absolut!” och en andra ”Nej – absolut inte”. Mitten blir då till viss del. Låt deltagarna ställa sig på linjen och be sedan några förklara hur de resonerat.

Framtidsforum Vem har ansvar för Evas kompetens och Kalles livspussel? Medarbetarna mår bra Gör ett bra jobb Företaget går bra Trygga anställningar Talarmanus: Tack var de senaste årens medlemsundersökningar vet vi i dag mycket mer om FTF-medlemmarna än vi gjorde för några år sedan. Nu är det dags för FTF att intensifiera arbetet i några av de frågor som ligger medlemmarna varmt om hjärtat – stressen i branschen och kompetensutveckling för ett tryggare arbetsliv. Utmaningen för FTF är att bilden av vad våra medlemmar tycker och tänker i de här frågorna varierar. Och vet vi egentligen vad vi själva som förbund tycker? Är det till exempel en frihet eller en belastning att kunna svara i jobbtelefonen hemifrån? Att utvecklas i jobbet är en självklarhet för vissa medlemmar medan andra enbart vill jobba. Vad tycker FTF om det?  En stor möjlighet när det kommer till frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa, och när det kommer till kompetensutveckling är att både fack, arbetsgivare och medarbetare har gemensamma intressen – mår medarbetarna bra och trivs, gör de ett bra jobb och då går företagen bra och det leder till trygga anställningar. Har vi gemensamma intressen har vi också alla ett gemensamt ansvar. Framtidsforumen är en slags workshops som syftar till att samla in åsikter och idéer från lokalt för att få konkret input hur förbundet ska jobba vidare i dessa frågor framöver. Det blir också en inspiration till oss här inför ett aktivt arbete i de här frågorna. Jag hoppas att få många inspel.

Kalles livspussel… Talarmanus: Jag ska berätta kort om Kalle. Kalle jobbar på Trygg och säker på kundtjänst med uppringande sälj. De är ett glatt ungt team som funkar bra ihop – alla är viktiga för. Gruppbonus. Han är runt 30 och har ett barn. Ibland gnäller kollegorna för att han vabbar för mkt. Dessutom är hans fru är sjuksköterska. Båda jobbar skift. Lite pyssel är det att få ihop allt. Även för dem som är mindre styrda i sina arbetstider kan ibland livspusslet vara svårt att lägga. För dem flyter jobb och fritid allt mer ihop. Man kan jobba och vara tillgänglig jämt och överallt. Instruktioner: Brodera gärna ut berättelsen om Kalle. Har du egna erfarenheter av livspusslet? Dela gärna med dig.

Hälsomedvetet arbetsliv… Vill du vara med på Vårruset? Inget tvång alltså, men alla andra på avdelningen kör. Teambuildingdagen är naturligtvis obligatorisk. Vi ska köra en variant på Fångarna på fortet. Kul va,? För mycket att göra på jobbet? Vilken tur att du kan jobba hemifrån också! Här är det endast tillåtet att röka på lunchrasten. Det är ju så ohälsosamt! Stressad? Du borde gå på det där föredraget om mindfulness som HR fixat. s. Talarmanus: Jobbet med schysst arbetsmiljö och friska medarbetare kan se ut på olika sätt. På många företag är hälsoarbetet intensivt – friskvårdstimme, teambuildningsaktiviteter och stegtävlingar ska uppmuntra en sund livsstil, trivsel och förstås i förlängningen bra prestationer. Att arbetsgivarna vidtar åtgärder för att de anställda ska må bra är naturligtvis en fördel och kanske rent ut sagt livsviktigt om de anställda ska orka med att jobba. Ett proaktivt tänkande är bra för både anställda och arbetsgivare. Men ibland undrar om hälsoarbetet inte går lite till överdrift. Och om man tar den lätta vägen i stället för att verkligen göra något åt roten till det onda… (klicka fram de vita) I dag ska vi prata om stressen i försäkringsbranschen. klicka fram de röda) Från och med nu bjuder företaget på fredagsfrukt i stället för bulle. Vi inför GI-luncher i matsalen för hälsans skull!

Stress Stress är en naturlig reaktion på påfrestningar. Kortvarig stress höjer vår koncentrationsförmåga och motivation. Men långvarig stress får precis motsatt effekt. Sjukdom, sjukskrivning, utbrändhet. Kostnader/förluster/problem för den anställde, företaget och samhället. Instruktioner: Gå igenom punkterna. Du kan också nämna att stress förr i tiden handlade om att samla kraft inför utmaningen att överleva (jaga föda tex), men att stressreaktionerna i dag utgår från subtila och mkt individiuella faktorer.

FTFarna mer stressade än tjänstemannasnittet Talarmanus: Det intressanta, men också svåra är att vad som stressar oss varierar från person till person. Därför brukar man prata om självupplevd stress. Många av våra medlemmar vill jobba i ett högt och utmanade tempo, men de flesta av oss blir naturligtvis stressade om högarna på skrivbordet växer och man har svårt att hinna ned till noll. Men hur hög högen på skrivbordet får bli innan man stressar upp sig – det är olika från person till person. Det här är taget från FTFs stressenkät som gjordes nov-dec 2011 och vi kan konstaterar att den självupplevda stressen är hög inom branschen. De tre övre staplarna motsvarar 59% (i övriga tjäsntemannasektorn är den siffran 55 %) Instruktion: Be deltagarna reflektera över varför är stressen i försäkringsbranschen högre? Skriv upp stödord på deras svar. Konstatera: En del av det som de säger är antagligen möjliga fackliga frågor, medan annat är på ett personligt plan. Vissa frågor kanske individen själv bör hantera.

Tre stressorer Brist på kontroll Mätsystem Arbetsbelastning Vad är det då som stressar medarbetarna i branschen? Undersökningen visar att det är f a tre faktorer som åsamkar stress i vår bransch. Instruktioner: Den här ppt tar inte upp mätsystemen på ett djupare plan utan fokuserar på känslorna kring systemen, den upplevde stressen t ex. Underlag för diskussioner om systemen som sådana kommer tas upp i ett senare skede på liknande sätt. Försök med andra ord att INTE fastna i system diskussioner…

Brist på kontroll Nära hälften tycker att de har dålig kontroll över sitt arbete. En tredjedel kan inte bestämma när arbetsuppgifterna utförs. Nära hälften kan inte bestämma arbetstidens förläggning. Majoriteten inte kan delegera sina arbetsuppgifter (avsevärt högre än tjänstemannasnittet). Just när det gäller känslan av bristande kontroll över den vardagliga arbetssituationen sticker försäkringsbranschen ut på ett oroväckande sätt jämfört med tjänstemannakollektivet i stort. 46 % anser att de inte har kontroll/inflytande över det vardagsnära i jobbet. I övriga tjänstemannasektorn är det 34 %. En tredjedel kan inte bestämma när arbetsuppgifterna utförs Nära hälften kan inte bestämma arbetstidens förläggning Majoriteten inte kan delegera sina arbetsuppgifter (avsevärt högre än tjänstemannasnittet) Det är klart att det är trassligare för Kalle att få ihop livspusslet med dagisbarn och skiftarbetanade hustru om han inte kan flexa det minsta och schemaläggs på kvällar utan att han själv kan påverka vilka kvällar han ska jobba. Finns det relevanta förklaringar till att de anställda i vår branschen har mindre inflytande/kontroll?

Hög arbetsbelastning Hälften av FTFarna tar med jobb hem eller drar in på luncher ibland. 16 procent blir kontaktade av jobbet när de är lediga. Hälften har svårt att koppla bort jobbet och är för trötta för att umgås när de är lediga.

Mätsystem Nästan varannan upplever resultatmätningen som stressande. Men mer än en tredjedel upplever också resultatmätningen som ett stöd i det dagliga arbete. I försäkringsbranschen har vi relativt tydliga krav på vad som förväntas av oss vilket ger en känsla av tydlighet och tydlighet i sig kan minska stressnivåerna – om man vill kan man se det som en plussidan av mätsystemen. Målen kan utgöra ett stöd för det dagliga arbetet och uppmuntra - men saknar jag inflytande över dem blir det naturligtvis en stressfaktor.

På plussidan Tydliga mål/krav Bra förutsättningar Nära ledarskap Nära FTF Gemensamt intresse med arbetsgivaren Engagemang i frågan

Evas kompetens… Eva har arbetat inom försäkringsbranschen som skadereglerare i 8 år. Hon har en ekonomiutbildning på gymnasial nivå. Hon har två barn i åldrarna 2 och 7 år. När hon kom tillbaka från sin föräldrarledighet hade man genomfört en omfattande omorganisation på hennes arbetsplats. Evas arbetsgivare föreslår att hon kan få nya arbetsguppgifter – att registrera nya och avslutade ärenden i systemet. Arbetsgivaren hade vid det läget redan hyrt in 3 nya skadereglerare via ett bemanningsföretag för en kortare tid med anledning av att man ligger så långt efter med tanke på omorganisationen och det skulle ju ta ett tag innan Eva kom in i sitt arbete och fick flyt. Instruktioner: Brodera gärna ut berättelsen om Eva. Har du egna erfarenheter av lur du tagit steg för kompetensutveckling eller uppmanats kompetensutveckla dig? Dela gärna med dig.

Vilken roll får…. Hur kunde man ha hanterat detta annorlunda? Vilka blir konsekvenserna för Eva? Vilka möjligheter respektive hinder har hon ställts inför? Hur kunde man ha hanterat detta annorlunda? Hur relevant är hennes gymnasiekompetens om hon skulle vilja vidare? Vilket ansvar har hennes arbetsgivare? Eva? Arbetsgivaren? Facket? Vilka funderingar dyker upp när det gäller Evas situation? Instruktioner: Klicka fram

Varför gör vi detta? Kompetens och kompetensutveckling är en avgörande faktor för att medlemmar ska känna sig trygga och ha självförtroende. Olika parter har på olika nivåer haft ambitionen att utveckla olika modeller för kompetensutveckling. Vi behöver få en större inblick i våra medlemmars syn på samt deras behov av kompetensutveckling. Ställningstagande! Under lång tid har man inom branschen känt till att kompetens och kompetensutveckling är en avgörande faktor för att medlemmar ska känna trygghet i sitt arbete och har självförtroende för att bege sig ut på arbetsmarkanden. Vi tycker att det är hög tid att skapa medvetenhet i frågan och vill med detta underlag i syfte att få en större inblick i våra medlemmars syn på deras behov av kompetensutveckling och trygghet i branschen. Vi vill att våra medlemmar ska känna till var vi står i frågan och skapa en dialog kring ämnet. Vad kan vi tillsammans göra för att stötta våra medlemmar och sammarbeta i denna fråga?

Kompetens… …är en färskvara som utgörs av den ENSKILDE INDIVIDENS teoretiska och praktiska kunskaper, arbetslivserfarenhet och sociala färdigheter. Så hur definierar vi kompetens? Jo…

Hur är det för medarbetarna? Över 50 procent har varit med om en omorganisation. Nästan lika många tycker inte att deras kompetens tillvaratas. Cirka 50 procent tycker att de har dålig kontroll över sitt arbete. Skillnaden mellan de som arbetat länge och nyanställdas utbildningsnivå är stor. Dålig kännedom om verksamhetens mål och strategier och sin egen roll. Vad tycker våra medlemmar och vad säger våra undersökningar? Börja Klicka!

Hur funkar det för arbetsgivarna? Närmaste chefer saknar kännedom om verksamhetens mål/strategier. Närmaste chefer saknar metoder för att sammanföra verksamhetens mål och individuella utvecklingsplaner. De individuella utvecklingssamtalens kvalitet är ibland låg. Kontot för kompetensförsörjning utnyttjas inte.

Hur ser det ut för FTF lokalt och centralt? Ok skrivningar om den enskildes rätt att kompetensutvecklas. Starka skrivningar när det gäller omställningsstöd. Brister i att lyfta frågan om kompetensutveckling och trygghet med våra medlemmar på arbetsplatsen. Lite inflytande och delaktighet i verksamhetsplanering. För lite kännedom om medlemmarnas behov.

Vad vet vi om branschen? Branschöverskridningar (försäkring/bank). Högre krav ställs på specialiserade arbetsuppgifter. Högre krav på breddning. Konkurrensen har ökat. Svårt att göra branschen attraktiv för de ”nya”. Stort glapp mellan medarbetare – chef – ledning.

Medlemmen i fokus – vem gör vad? FAO/FTF Lokal FTF förening Arbetsgivaren FTF, medlemmen och arbetsgivarna delar intresse och därmed också ansvar för trivseln, utvecklingen och arbetsmiljön i branschen. I någon utsträckning har alla en roll att fylla här.

Fundera en stund… Hur kan FTF påverka och arbeta med det kontinuerliga lärandet? Hur kan FTF påverka och arbeta med arbetsmiljö och hälsa? Hur kan vi få våra medlemmar att vilja investera i sig själva och ta ansvar för sitt egen trivsel och välmående? Hur kan FTF stötta medlemmen i detta? Instruktioner: Nu knyter vi ihop säcken. Utifrån det som vi hittills diskuterat rörande stress, trivsel och utveckling ska vi ni försöka summera och f a konkretisera sätt att jobba.

Sätt medlemmen i fokus och tänk utanför boxen… Företagsnivå Svårt Lätt Instruktioner: Använd modellen för att se till att ni får med högt som lågt, medlemsnära och partsgemensamt. Spåna innebär att inget är fel. Men försök se till att ni landar i konkreta åtgärder! Observera också att detta inte är en ”att-göra-lista” utan helt enkelt underlag till en möjlig idébank att hämta inspiration ur. Detta jobb görs av många andra föreningar/klubbar också – alltså kan idébanken komma att bli stor och förhoppningsvis mkt inspirerande. Talarmanus: Vad kan vi i FTF göra eller driva i förhållande till arbetsgivare? Hur kan vi samarbeta med arbetsgivaren och med medlemmen för att skapa förändringar? Behövs starkare avtal? Bättre friskvård? Arbetsrotation för breddad kompetens? Kompetenskontot? Våga tänk utanför boxen! Om FTF eller kanske arbetsgivaren ordnar fredagsfika och stegtävlingar gör det knappast dramatiska förbättringar för Kalle om han inte mår bra på jobbet. Men troligen kan det ändå bidra till en bättre psykosocial arbetsmiljö och trivsel, t ex bättre relationer i gruppen så Kalle slipper gliringar om vabbandet, så att avfärda den här typen av åtgärder som trams tycker jag är orättvist. Det är också sådant som ligger nära Kalle och syns som konkreta åtgärder och det är inte oviktigt. Men vi behöver jobba på flera plan och en hel del arbete kan lämpligen göras ihop med arbetsgivarna. Medlemsnära

Vad händer nu? Framtidsforum för förtroendevalda i oktober-november. Insamling av resultatet från Framtidsforum. Rapport till FS i januari som underlag inför framtida arbete. Tack för bra diskussioner!