1 minut.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Advertisements

EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Jämställdhetsenkät – sammanställning Under 2014 spred vi en enkät till alla som definierar sig som kvinnor och som bor på landsbygden.
Slöjd Så här blir du bättre och får ett högt betyg: Lär dig dessa fyra förmågor: Förmåga 1: Formge och Framställa föremål med hjälp av verktyg och tekniker!
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 1.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
TPI workshop. Team Pro Inventory Inledning Syfte Att få en tydligare bild av och diskutera hur väl teamet/arbetsgruppen samarbetar och interagerar. Mål.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Barn och ungdomars utveckling
Integrative Model of Group Development (IMGD)
Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Svenska som andraspråk 1
Religion - vad är det?.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Varför läser ni religionskunskap?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
BEMÖTANDE - inledning Bästa Heby = utveckla och säkerställa god kvalitet inom kommunens alla verksamheter. Målbild – vem är vi till för? Detta är ett stödmaterial.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Leda och utveckla en förening
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Mänskliga rättigheter istället för välgörenhet
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Studie- och yrkesvägledning
Regiongemensam elevenkät 2016
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Regiongemensam elevenkät 2016
Erfarenhetsutbyte 25 november
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Religion.
IFK MARIEFRED VERKSAMHETSIDÉ VERKSAMHETSOMRÅDEN VÄRDEGRUND VISION MÅL
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Din lön och din utveckling
RELATIONELL PEDAGOGIK ”utbildningens brännpunkt”
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Medlemsdialog Framtidens folkrörelse
Regiongemensam elevenkät 2016
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
Meningsfull fritid och sociala färdigheter
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Systematiskt kvalitetsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Övergripande struktur för
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Hållbar utveckling måste vara
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Tips för det praktiska ledarskapet
5 stegsmodellen Utbildardagarna 2019
Vad innebär kooperativt lärande i praktiken?
1 minut.
Verksamhets- och grupputveckling
Struktur i modellen, 5 steg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

1 minut

Hur kan vi förstå dessa tre faktorer på ett vetenskapligt sätt? SVENSK GYMNASTIK SKA … SÄKERSTÄLLA VÄLUTBILDADE OCH KOMPETENTA LEDARE UPPMUNTRA UTÖVARNAS INRE DRIVKRAFT BESTÅ AV VÄLMÅENDE FÖRENINGAR > 1 min Hur kan vi förstå dessa tre faktorer på ett vetenskapligt sätt?

SÄKERSTÄLLA VÄLUTBILDADE OCH KOMPETENTA LEDARE SVENSK GYMNASTIK SKA SÄKERSTÄLLA VÄLUTBILDADE OCH KOMPETENTA LEDARE > 1 min

VAD ÄR IDEELLT LEDARSKAP? ”Ledarskap är en process varigenom en individ påverkar en grupp individer att uppnå ett gemensamt mål” – Peter Northouse, ledarskapsforskare Hur ledaren påverkar gruppen att uppnå det gemensamma målet beror på: Hur gruppen ser ut Vad som är målet Hur omgivningen ser ut Dessa förutsättningar skiljer sig mellan arbetsliv och ideellt arbete. Vi ska undersöka vad som är speciellt för den ideella miljön. Med tanke på den problematik som med att få folk engagerade i ideellt arbete så finns det anledning att tänka att skapande av engagemang kan vara ett sätt att påverka gruppen att uppnå det gemensamma målet. Frågan blir då hur ideella ledare gör detta. Detta har jag undersökt i min forskning. För att förstå logiken i deras metoder behöver man först förstå hur de tänker kring vilka faktorer som påverkar det ideella engagemanget. Att skapa engagemang och motivation kan vara ett sätt att utöva ledarskap. Men hur motiverar man ideella?

UPPMUNTRA UTÖVARNAS INRE DRIVKRAFT SVENSK GYMNASTIK SKA UPPMUNTRA UTÖVARNAS INRE DRIVKRAFT Till skillnad från i incitamentsteorier om motivation ska ledaren enligt denna teori inte motivera med belöningar och bestraffningar. Detta passar bra eftersom den ideella ledaren inte har formell makt eller ekonomiska resurser.

SELF-DETERMINATION THEORY ”För att vi ska vara motiverade måste våra grundläggande psykologiska behov vara tillfredsställda” Om man känner sig tvingad att arbeta på ett sätt man inte själv har valt tappar man lätt motivationen och eftersom man arbetar ideellt kan detta leda till att man hoppar av engagemanget.

SELF-DETERMINATION THEORY Utgå från egna erfarenheter av ideellt engagemang. Vilka av behoven var tillfredsställda? Egen reflektion och berätta för den brevid

Ledaren hjälper medlemmarna att känna SAMHÖRIGHET genom: Varmt och respektfullt bemötande Aktivt lyssnande Bekräftande av andras perspektiv Emotionellt stöd Klargörande av roller Stärkande av den gemensamma identiteten Kom igång med detta efter 3 minuter Varmt och respektfullt bemötande – genom att inkludera i en ny grupp, apropå den som höll på ett år för att komma med. Även om problem uppstår tex att någon inte gör det den tagit på sig måste detta bemötas på ett respektfullt sätt. Alla har ju olika förutsättningar i sina liv. I diskussioner är det viktigt med respekt för andras åsikter för att de ska känna samhörighet. Aktivt lyssnande – i diskussioner är det viktigt att lyssna och försöka förstå andra perspektiv och förutsättningar. Bekräftande av andras perspektiv – det gäller att inte bara förstå utan även bekräfta istället så att medlemmen känner sig sedd. Emotionellt stöd - medlemmen behöver inte bara materiella resurser för att kunna utföra sitt uppdrag. Det är viktigt att ledningen ger stöd och visar att den finns till hands. Vi jobbar tillsammans och hjälper varandra. Klargörande av roller – Ansvarsfördelning, vem gör vad? Minskar risken för konflikter och missförstånd kring ansvar som kan bli tärande för gruppen. Stärkande av den gemensamma identiteten – att göra roliga saker tillsammans, visa att vi är en härlig grupp som man vill tillhöra. I det ideella är det lätt att ta utgångspunkt i den gemensamma övertygelsen i frågorna.

Ledaren hjälper medlemmarna att känna KOMPETENS genom: Positiv feedback Utnyttjande av starka sidor Fokus på lärande och utveckling Tydliga ramar och mål Höga förväntningar Tillgång till resurser och material Att stimulera jag-kan-upplevelsen, alltså känslan av faktisk kompetens, samt potentiell kompetens. Positiv feedback – ”Bra jobbat”, ”va bra du är på…” I första hand fokusera på det som fungerar bra för att uppmuntra och motivera till nya prestationer. Om man börjar med att lyfta problem riskerar kompetensbehovet att hämmas med minskad motivation som följd. Utnyttjande av starka sidor – upplevelsen av kompetens sammanhänger med att man får göra sådant man är bra på. Ledarskapet har ett ansvar att ta reda på vilka kunskaper medlemmarna har och försöka sätta rätt person på rätt plats. Fokus på lärande och utveckling – kan stå i konflikt till utnyttjande av starka sidor eftersom ingen är fullärd. Potentiell kompetens är lika viktigt som faktiskt och ledarskapet har ansvar att se till att lärande och utveckling uppmuntras och möjliggörs. Tex genom workshops, kurser och samtal. Tydliga mål och ramar – osäkerhet på vad som förväntas av en hotar kompetensbehovet … otydligt informationsflöde med för många mail kan hämma kompetensbehovet av detta skäl. Höga förväntningar – det kan vara farligt att för låga förväntningar på medlemmarnas möjlighet att engagera sig, tex enligt livspusselresonemang. Här är engagemangsmodellen bra Tillgång till material och resurser – metodstöd, skype och annan teknologi. Ekonomiska bidrag från riks och länsförbund för att kunna förverkliga målen. Dela ut resurser frikostigt. Det kanske kan innebära att man slänger lite pengar i sjön men det kan det vara värt om det ökar medlemmarnas motivation.

Ledaren hjälper medlemmarna att känna AUTONOMI genom: Uppmuntrande av initiativ Valmöjligheter i arbetet Tydliggörande av arbetets syfte Välkomnande av kritiska synpunkter Icke-kontrollerande kommunikation Undvikande av belöningar, straff och jämförelser Uppmuntrande av initiativ – bejaka idéer. Fånga upp det spontana engagemanget. Lyssna efter idéer och säg inte ”det där har vi redan prövat”. Det kan hända att man slänger lite pengar i sjön men det kan det kanske vara värt om man ökar medlemmarnas motivation. Valmöjligheter i arbetet – när styrelsen har en färdig som de vill att medlemmarna ska utföra är det viktigt att ge valmöjligheter så att medlemmen själv får bestämma. Lägga ut olika uppdrag med tydlig beskrivning, mål, krav och ansvar är ett sätt att göra detta. Tydliggörande av arbetets syfte – vid tråkiga uppgifter som måste bli gjorda är det viktigt att visa hur uppgiftens utförande är kopplat till uppfyllandet av föreningens mål och syfte. Då blir det meningsfullt och motivationen stärks. Välkomnande av kritiska synpunkter – Om en medlem ifrågasätter styrelsens hållning. Lyft till diskussion, detta kan leda till förbättringar men framförallt ökar det medlemmens motivation att ta initiativ och bidra till verksamheten. Om kritik tystas eller ignoreras kommer medlemmarna bli passiva och det är riskabelt för en ideell organisation. Icke-kontrollerande kommunikation – kopplat till tydliggörande av syfte. Undvik att säga att något måste göras, beskriv istället sakligt varför det är viktig och vilka konsekvenser som föreningen riskerar om det inte blir gjort. Undvikande av belöningar, bestraffning och jämförelser – Yttre motivation kan vara lockande för att få saker gjorda men det riskerar i längden att underminera medlemmarnas inre motivation vilken är en förutsättning för att de ska fortsätta engagera sig

Vilka tekniker använder du i ditt ledarskap? Vilka tekniker skulle du kunna vara extra användbara för att leda ideella? SAMHÖRIGHET KOMPETENS AUTONOMI Varmt och respektfullt bemötande Aktivt lyssnande Bekräftande av andras perspektiv Emotionellt stöd Klargörande av roller Stärkande av den gemensamma identiteten Positiv feedback Utnyttjande av starka sidor Fokus på lärande och utveckling Tydliga ramar och mål Höga förväntningar Tillgång till resurser och material Uppmuntrande av initiativ Valmöjligheter i arbetet Tydliggörande av arbetets syfte Välkomnande av kritiska synpunkter Icke-kontrollerande kommunikation Undvikande av belöningar, straff och jämförelser Fundera själv i några minuter Diskutera i grupp – kom överens om fem tekniker som ni vill utveckla och prova. Hur tränar man på det? (20 minuter) Skicka lista in till Åsa

SVENSK GYMNASTIK SKA BESTÅ AV VÄLMÅENDE FÖRENINGAR 1 minut

Vad har jag kommit fram till HUR RESONERAR LEDARNA? Vad tror du? Vad får folk att stanna kvar i en förening? Vad får folk att lämna en förening? Kort diskussion i par Vad kan ledarskapet göra för att stärka motivationen? Vad har jag kommit fram till i min forskning

”Folk kommer på styrelsemötena men dom gör ingenting, dom tar inte på sig nåt. Dom bara kommer på styrelsemötena. Och det tycker jag är väldigt tråkigt. Dom går runt och tycker att andra ska fixa allting” – Gudrun,65 år, ordförande Ett och samma problem förklaras på olika sätt beroende på antaganden kopplade till syn på människa och samhälle På vilken nivå ligger förklaringsvärdet? Vilken sorts ledarskap leder det till?

FYRA SÄTT ATT RESONERA Sakfrågor Livspussel Besluts- processer Grupp- dynamik Livspussel – medlemmarnas livssituation, kopplat till arbets- och familjeliv avgör hur mycket de engagerar sig Engagemang – medlemmarnas engagemang i sakfrågorna är avgörande för deras motivation att arbeta ideellt Gruppdynamik – sammanhållningen, samarbetsklimatet och relationer i gruppen avgör graden av motivation Maktstruktur – graden av inflytande och delaktighet i beslutsprocesser är avgörande för medlemmarnas motivation Generaliseringar: inte för att sätta stämplar utan för att göra komplicerade samband förståbara och som underlag för diskussion. Ingen av intervjupersonerna resonerade helt utifrån ett enskilt sätt - men ett eller flera dominerade ofta hos varje individ.

LIVSPUSSLET I FOKUS Illustration: Matilda Erika Strandberg Vanligaste sättet att resonera. Karriär, pendling och barn tar tid. Inte mycket tid över att engagera sig i föreningen. Samhällsfaktorer påverkar. Helt vanliga människor som ska få in det ideella arbetet i sina livspussel Samhället går inte att påverka men man kan anpassa arbetsformerna - Skypemöten, avgränsade uppdrag (tids och ansvarsmässigt), metodstöd (centralt utformad kampanj som de ideella utför) Illustration: Matilda Erika Strandberg

Vanligaste sättet att resonera. Karriär, pendling och barn tar tid Vanligaste sättet att resonera. Karriär, pendling och barn tar tid. Inte mycket tid över att engagera sig i föreningen. Samhällsfaktorer påverkar. Helt vanliga människor som ska få in det ideella arbetet i sina livspussel Samhället går inte att påverka men man kan anpassa arbetsformerna - Skypemöten, avgränsade uppdrag (tids och ansvarsmässigt), metodstöd (centralt utformad kampanj som de ideella utför)

SAKFRÅGORNA I FOKUS Illustration: Matilda Erika Strandberg Eldsjäl är ideal! Om medlemmarna är tillräckligt engagerade kommer de prioritera. Individens personlighet och intressen är viktigast. Är folk inte engagerade är de inte det. Därför behövs nytt blod. Engagemanget i sakfrågorna är grunden, detta måste stå i centrum. Konkurrens om resurser med de som brinner för andra sakfrågor är en risk. Kritisk hållning till ledarskap - finns inte i ideellt arbete. Svårt att styra eldsjälarnas engagemang. Därför bör de få fria tyglar. Illustration: Matilda Erika Strandberg

Eldsjäl är ideal! Om medlemmarna är tillräckligt engagerade kommer de prioritera. Individens personlighet och intressen är viktigast. Är folk inte engagerade är de inte det. Därför behövs nytt blod. Engagemanget i sakfrågorna är grunden, detta måste stå i centrum. Konkurrens om resurser med de som brinner för andra sakfrågor är en risk. Kritisk hållning till ledarskap - finns inte i ideellt arbete. Svårt att styra eldsjälarnas engagemang. Därför bör de få fria tyglar.

GRUPPDYNAMIK I FOKUS Illustration: Matilda Erika Strandberg Medlemmarna drivs minst lika mycket av den sociala gemenskapen som av engagemanget i frågorna. Om man blir exkluderad spelar det ingen roll hur mycket man brinner. Hur gruppen fungerar är viktigt för hur motiverade medlemmarna ska vara. Vikten av att strukturera mötena bättre för tydligare ansvarsfördelning Dagsformsrundan för att få bra socialt klimat Ringa runt till medlemmarna och inkludera medlemmarna drivs av social kontakt. Alla som kommit in i styrelsen har känt någon. Illustration: Matilda Erika Strandberg

Medlemmarna drivs minst lika mycket av den sociala gemenskapen som av engagemanget i frågorna. Om man blir exkluderad spelar det ingen roll hur mycket man brinner. Hur gruppen fungerar är viktigt för hur motiverade medlemmarna ska vara. Vikten av att strukturera mötena bättre för tydligare ansvarsfördelning Dagsformsrundan för att få bra socialt klimat Ringa runt till medlemmarna och inkludera medlemmarna drivs av social kontakt. Alla som kommit in i styrelsen har känt någon.

BESLUTSPROCESSERNA I FOKUS Demokratisk diskussion är viktig, såväl på riksnivå som lokalt. Har man varit med och fattat ett beslut är det större chans att man följer det. Rikskansliet fångar inte upp idéer. De toppstyr istället för sin egen vinning. Klyfta mellan professionellt och ideellt. Medlemsdemokratin viktig för motivationen men fungerar inte alltid. Illustration: Matilda Erika Strandberg

Demokratisk diskussion är viktig, såväl på riksnivå som lokalt. Har man varit med och fattat ett beslut är det större chans att man följer det. Rikskansliet fångar inte upp idéer. De toppstyr istället för sin egen vinning. Klyfta mellan professionellt och ideellt. Medlemsdemokratin viktig för motivationen men fungerar inte alltid.

Vilket sätt att resonera känner du igen från din egen erfarenhet? Diskutera i grupper 20 minuter (inklusive paus) Skriva ner på blädderblock och sätt upp

LEDARSKAPSDILEMMAN UTGÅ FRÅN INDIVIDEN UNDVIKA STYRNING Lyssna och anpassa efter individernas önskemål och förutsättningar Kompetens individen gör det denne är bra på Kompetens motverka stress Autonomi låter individen välja SAKFRÅGOR Vilka ledarskapsdilemman känner du ingen från egna erfarenheter? LIVSPUSSEL UNDVIKA STYRNING Decentralisera beslutsmakt och handlingsutrymme AKTIVT LEDARSKAP Ta initiativ och ansvar för att saker ska hända BESLUTS– PROCESSER GRUPP- DYNAMIK Autonomi delaktighet i beslutsprocesser Diskutera. Finns det t.ex. en tyngdpunkt på att sätta individen före gruppen eller tvärt om? Styr man mycket eller lite? Är den nuvarande situationen tillfredsställande eller blir det obalanserat? (15 minuter) Kompetens mötesteknik och struktur Samhörighet demokratiska samtal Samhörighet arbeta med grupprocessen ARBETA TILLSAMMANS Underlätta samarbete och interaktion

SVENSK GYMNASTIK SKA … UPPMUNTRA UTÖVARNAS INRE DRIVKRAFT SÄKERSTÄLLA VÄLUTBILDADE OCH KOMPETENTA LEDARE BESTÅ AV VÄLMÅENDE FÖRENINGAR På vilka sätt kan vi ha nytta av forskningen för att arbeta med nyckelfaktorerna?

LÄSTIPS Läs mer i ”förtroendevald” Det är det jag jobbar jag med nu! Har ni några frågor? Vill ni diskutera något?

TACK!