Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är max 5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst tre APT:er per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg, 2 76 32

Miniutbildning i jämställdhet och jämlikhet

Jämställdhet är en fråga som väcker känslor. Varför Jämställdhet är en fråga som väcker känslor. Varför? Insikten om att människor sorteras efter kön och att detta är en bärande ordning i samhället kan utmana. Det ställer invanda tankemönster om hur världen bör se ut på ända. Att denna maktordning, eller struktur, lever vidare på grund av att du och jag tillåter det kan låta tillspetsat, men är ändå värt att fundera över. Strukturer kan inte upprätthållas av sig själva, det är vi kvinnor och män som lever i samhället, som bär upp dem. Det innebär att vi också kan bestämma oss för att göra på ett annat sätt – att bygga nya strukturer. Ann Boman Särskild utredare för JämStöd

Några begrepp Jämlikhet Jämställdhet Genus Jämställdhetsintegrering Normer Vi behöver veta vad vi pratar om när vi pratar om jämställdhet och jämlikhet. Det är vanligt att begreppen blandas ihop. Jämställdhet Jämställdhet handlar om att kvinnor och män (jfr jämlikhet) ska ha samma möjligheter och rättigheter. Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Det finns en skillnad mellan formell och reell jämställdhet. Med formell jämställdhet menas att det i dagsläget inte finns några formella hinder (ex i form av lagstiftning) för att kvinnor och män ska kunna få tillgång till samma arbete, samma maktpositioner, samma ekonomiska oberoende etc. Den reella jämställdheten handlar om att göra den formella jämställdheten verklig i realiteten. För även om det inte finns formella hinder finns det mentala hinder, könsstereotypa föreställningar, traditioner, historia etc som gör att jämställdhet inte idag uppnås i praktiken.   Jämlikhet Jämlikhet handlar om alla individers lika värde avsett kön, ras, religion, social tillhörighet, mm. I politiska sammanhang handlar det även om inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati. Ett mycket bredare begrepp (och en aning diffusare) än jämställdhet. Genus Med begreppet genus avses inte det biologiska könet, utan de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön. Termen genus är ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster. Vad som uppfattas som ”kvinnligt” respektive ”manligt” är inte något definitivt, utan något föränderligt som vi ständigt skapar och omförhandlar. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas. Begreppen genus och genussystem lanserades i Sverige av Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Enligt Hirdman skapar och upprätthåller varje samhälle ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner. Genussystemet bygger på två principer, könens isärhållande och manlig överordning. Isärhållandet innebär att män och kvinnor, och det som är manligt respektive kvinnligt, hålls isär och ses som varandras motsatser. Det medför att kvinnor och män finns på olika arenor i samhället, både horisontellt och vertikalt. Uppdelningen mellan könen på arbetsmarknaden är ett exempel på detta, där kvinnor och män befinner sig i olika sektorer, vård – teknik, samt återfinns på olika positioner, manlig läkare – kvinnligt vårdbiträde. Den manliga överordningen och hierarkin yttrar sig bland annat i att det män gör betraktas som mer värdefullt. Därtill tjänar män mer, har mer makt än kvinnor och betraktas som norm, medan kvinnor ses som undantag och som det avvikande. Dessa könsmönster skapas och upprätthålls både på det personliga planet och på det strukturella planet av såväl kvinnor som män. Jämställdhetsarbetet syftar till att bryta denna ordning och det är först då som vi uppnått ett jämställt samhälle Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Normer Normer avser det ”normala” eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp; konvention, praxis. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem. Formella lagar uttrycker en del av samhällets normsystem, andra förmedlas via traditioner, seder och bruk. Enkelt kan det beskrivas som oskrivna regler som oftast inte märks förrän någon bryter mot dem. Heteronormen är exempelvis väldigt stark i samhället men den talas sällan om. Däremot blir det påtagligt när det visar sig tydligt när kollegan tar med sig sambon på festen och sambon är av samma kön. Ett exempel på när det är särskilt viktigt att tänka utanför heteronormen är exempelvis om det inkommer en våldsutsatt patient på akuten. Den medföljande vänliga och hjälpsamma väninnan eller vännen kanske inte alls är just det utan istället den våldsutövande partnern.

Filmen om jämställdhetsintegrering

Vad är jämställd vård? Jämställd vård = jämlik vård mellan kvinnor och män Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika och delvis olika → kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård och delvis könsspecifik vård Jämställd vård innebär att kvinnor och män får den vård de behöver. Kvinnor och män ska ha lika tillgång till vård utifrån könsspecifika behov och vården ska hålla lika god kvalitet oavsett kön. Det innebär att såväl medicinsk forskning som hälso- och sjukvården behöver arbeta med ett medvetet genusperspektiv

Åtgärder för att vården ska bli jämställd Mer forskning på eftersatta könsspecifika områden, samt mer forskning om genusaspekter i vården. Dvs. mer ekonomiska resurser till både den genusmedicinska forskningen samt den mer biologiskt inriktade forskningen inte minst om kvinnors sjukdomar. Vårdstatistik ska vara uppdelad på kön. Vårdresultat, liksom skillnader i kvalitet och tillgång bör analyseras ur ett genusperspektiv. Vårdinriktade utbildningar på till exempel högskolor och universitet behöver i betydligt större grad än nu införliva genusperspektiv i undervisningen. I vårdens organisationer behövs internutbildningar för att höja genuskompetensen, och därmed öka förutsättningarna för en vård som är jämställd såväl när det gäller tillgång som kvalitet och säkerhet.

Att diskutera Förslag till diskussionsfrågor Vad behöver vi arbeta med här hos oss för att kunna uppnå en jämställd och jämlik vård? Har du själv noterat någon skillnad som görs i vården/behandlingen/bemötandet/verksamheten mellan kvinnor, män, flickor och pojkar? Vad i så fall? Skulle det vara intressant att studera vidare? Har vi tillräckligt med kompetens för att kunna bedriva en jämställd och jämlik vård? Om inte, vad behöver vi påfyllnad i?