Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård www. regionuppsala

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Hälsa och samhälle Samhällets värderingar och syn på hälsa är avgörande för hälso- och sjukvården  Hur mycket resurser läggs ned på hälsovård  Samhällets.
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Livskvalitet i världsklass. Det här gör vi i dag 08.30–09.00Incheckning och kaffe 09.00–09.45Inledning Landstingsdirektör Gunilla Andersson återkoppling.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar Det finns fyra beredningar: öst, nord, syd och mitt. Beredningarna består av förtroendevalda.
Försäkringsmedicinsk utbildning för ST-läkare och specialister Sjukskrivningsmiljarden Överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess.
Vi förbättrar LIV. Detta ska vi göra idag – 13.05Välkomna och inledning (Gunilla Andersson) – 13.25Förändringsledarskap (Troed Troedsson)
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
Färdiga e-tjänster för att effektivisera er hantering kring ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 kom ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka.
Livsstil och Hälsa 9:e nationella konferensen för det Svenska Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus Östersund 2003.
Folkhälsa - Minskad psykisk ohälsa bland unga kvinnor år
Mina vårdkontakter blev 2015……
Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri
Barn som faller mellan stolarna
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Bästa utveckling för alla
Lärarstöd för att använda 1177.se
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
HFS - nätverkets vision, framtidsbild och strategi
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nyckeltal för socialtjänst
Nationellt kliniskt kunskapsstöd som en del i ny nationell samverkan
Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030
Patientlagen ger utökad valmöjlighet
På jakt efter en smartare välfärd
En åldrande befolkning i Norrbotten
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Verksamhetsplan 2015 Mål med verksamhetsplanen
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
9...
Barn och ungas delaktighet
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
Länsgemensam ledning i samverkan
Framtidens hälso- och sjukvård i Blekinge - med mål att ge bästa möjliga förutsättningar för invånare och medarbetare.
1177 Vårdguiden på telefon - hörnstenar
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Avdelningen för vård och omsorg
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
Gruppens uppdrag: Att via medarbetarna i Örgryte-Härlanda utveckla kund-/brukarfokus utifrån Visionen . Metod: Ta fram stöd till hjälp för varje arbetsgrupp.
Schyst offentlig upphandling
Projekt Göteborgssjukvården - juni, 2017
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Diagnos och delaktighet
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Nästa steg regionkalmar.se.
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Det går bra nu. Men sen kommer….
Regin Dahl Fysioterapeut Cytostatika sektionen/Palliativa teamet och Mobilt Närvårds teamet vid Sjukhuset i Arvika.
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Hållbar utveckling måste vara
Dokumentera rätt i vården
Implementering, utvärdering och systematisk uppföljning
Led- och muskelmottagning
Information om lagförslag: medicinsk bedömning inom 3 dagar
Samordnad utveckling för god och nära vård
Ett komplement till vårdens övriga hälsofrämjande arbete
Feber hos barn Hälsa i Sverige
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Caisa Hedlund, Vårdvalsråd Vårdval fysioterapi
Nätverket för barn-och elevhälsan
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Presentationens avskrift:

Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård www. regionuppsala Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård www.regionuppsala.se/framtidensprimarvard Region Uppsala Projektledare Sofia Kialt utvecklingsstrateg sofia.kialt@regionuppsala.se Kort sammanfattning ur beslutsunderlaget inför vårdstyrelsens möte den 28 feb För att möta framtidens utmaningar och ta tillvara möjligheter är det angeläget att stärka primärvården så att den kan bli patientens kontinuerliga kontakt med vården för de allra flesta vårdbehov som inte kräver vård på sjukhus samt kunna koordinera och integrera tillsammans med patienten, och se patientens samlade förutsättningar och behov.

… med målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Om arbetet ... … med målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård

Varför en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård? Projektgrupp: Sofia Kialt, Sofie Schwan, Monica Jonsson, Robert Kristiansson, Monica Cornefjord, Louise Hamark Vägledning Inspiration Skapa minnen av framtiden Knyter oss samman att dela våra bilder om framtiden Se den framtid som redan är här Region Uppsalas målbildsarbete pågår till augusti 2017 inför rapport till vårdstyrelsen i oktober. Dialogen fortsätter dock till våren 2018. Vi har mycket att vinna på att dela våra bilder av framtiden. Det kommer att hjälpa oss framåt.

Om framtiden är här – hur är det då? Framtidens primärvård, första valet för invånarna Om framtiden är här – hur är det då? Önskvärt tillstånd utan begränsningar Utgå i tanken från att primärvårdens utveckling har varit optimal och fått alla förutsättningar den behöver. Förflytta dig fram i tiden ca 10-15 år och dröm. Hur är det då? Vad är viktigt då? Inspirationsfrågor Vad uppnår framtidens primärvård?  Hur möter framtidens primärvård invånare/patienters behov? Hur är det att vara invånare/ patient i framtidens primärvård? Hur är det att utöva sitt yrke i framtidens primärvård?  Hur utvecklas framtidens primärvård? Sammanställ vad ni talat om och skriv i dialogforum www.regionupppsala.se/framtidensprimarvard Huvudfrågan som dialogen kring målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård fokuserar på.

Hur vill du vara delaktig i dialogen och arbetet med målbild för framtidens primärvård? Projektgrupp: Sofia Kialt, Sofie Schwan, Monica Jonsson, Robert Kristiansson, Monica Cornefjord, Louise Hamark Vad är viktigt för dig? – dela med dig För dialog med medarbetare och kollegor Grupp i början av sin yrkesbana och de i slutet av sin yrkesbana www.regionuppsala.se/framtidensprimarvard Material för inspiration Digitalt dialogforum Delta i dialogen och var med och bidra till att få igång ”pratet” om målbild för framtidens primärvård. Vad är viktigt för dig?  Dela med dig till andra om det du tänker.

Extrabilder som stöd för diskussion om målbild

Gruppdiskussion 5 och 5 ca 30 min Önskvärt tillstånd utan begränsningar Utgå i tanken från att primärvårdens utveckling har varit optimal och fått alla förutsättningar den behöver. Förflytta dig fram i tiden ca 10-15 år och dröm. Hur är det då? Vad är viktigt då? Inspirationsfrågor Vad uppnår framtidens primärvård?  Hur möter framtidens primärvård invånare/patienters behov? Hur är det att vara invånare/ patient i framtidens primärvård? Hur är det att utöva sitt yrke i framtidens primärvård?  Hur utvecklas framtidens primärvård?

Gruppdiskussion 5 och 5 ca 10 min Önskvärt tillstånd utan begränsningar Utgå i tanken från att primärvårdens utveckling har varit optimal och fått alla förutsättningar den behöver. Förflytta dig fram i tiden ca 10-15 år och dröm. Hur är det då? Vad är viktigt då? Inspirationsfrågor Vad uppnår framtidens primärvård?  Hur möter framtidens primärvård invånare/patienters behov? Hur är det att vara invånare/ patient i framtidens primärvård? Hur är det att utöva sitt yrke i framtidens primärvård?  Hur utvecklas framtidens primärvård? Sammanställ vad ni talat om och skriv i dialogforum www.regionupppsala.se/framtidensprimarvard

Stå upp diskussion ca 15 min Vad behöver vi för att nå framtidens primärvård? Vilka förutsättningar behöver vi? På kort och lång sikt  Sådant som inte kräver resurser som sådant som kräver resurser 

Stå upp diskussion ca 10 min Vad behöver vi för att nå framtidens primärvård? Vilka förutsättningar behöver vi? På kort och lång sikt.  Sådant som inte kräver resurser som sådant som kräver resurser  Summera och dokumentera i dialogforum. www.regionupppsala.se/framtidensprimarvard Vad är viktigast för oss att dela med de andra? - muntligt

Bakgrund och inspiration Använd gärna material från www.regionuppsala.se/framtidensprimarvard som inspiration, som film från föreläsning med utredaren av Effektiv vård Göran Stiernstedt, film från webinar med Mats Brännström med erfarenheter från Norrlandstingen, samt film från föreläsning med Doug Eby, South Central Fundation, Nuka, Alaska.

Nya förutsättningar och utmaningar Fler äldre Ekonomin  Kroniska sjukdomar 80% av vården Ur beslutsunderlaget inför vårdstyrelsens möte den 28 feb Det blir allt fler äldre och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar. Antalet personer äldre än 85 år att öka med mer än 90 procent till 2035 (Hälso- och sjukvården 2035). Om kostnadsökningarna fortsätter i samma takt som de senaste decennierna kommer skattesatsen för kommuner och landsting att behöva öka med i genomsnitt cirka 13 kronor fram till 2035 enligt rapporten. Eftersom sådana skattehöjningar inte är möjliga i praktiken, innebär det att hälso- och sjukvården behöver effektivisera resursutnyttjandet. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kan 80-85 procent av sjukvårdens kostnader knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar. I stort sett varannan vuxen har minst en kronisk sjukdom och var femte av dem under 20 år. Av dem som dör av en kronisk sjukdom har 90 procent en sjukdom som är möjlig att förebygga. Vården måste alltså anpassas till ett sjukdomspanorama som allt mer domineras av kroniska sjukdomar.

Automatiserade bedömningar och beslutsstöd Medicinsk information fördubblas vart 3:e år idag och var 73:e dag 2020 En specialist behöver idag läsa in 160 timmar i veckan för att hålla sig ajour Digitalt stöd för diagnos, beslut, behandling osv. Ur beslutsunderlaget inför vårdstyrelsens möte den 28 feb Värdet av hälso- och sjukvården uppstår i interaktionen mellan patienten och vården. En viktig förutsättning är därför att vården arbetar mer personcentrerat och hälsoinriktat jämfört med idag samt att såväl patient som medarbetare har lättillgängligt och anpassat kunskapsstöd med hjälp av digitala verktyg. Digitaliseringen är enskilt den starkaste förändringsfaktorn i hela samhället och e-hälsa är en del av den. Att utgå från hur patientvärde skapas har en avgörande betydelse för utveckling och prioriteringar. Nationellt pågår flera utvecklingsprojekt för att ge bättre förutsättningar för ledare och medarbetare i primärvården exempelvis nationella behandlingsrekommendationer, nationella programråd för de stora sjukdomsgrupperna, primärvård och levnadsvanor, uppföljningsstöd genom Primärvårdskvalitet och utvecklad uppföljning av tillgänglighet.

Hälsofrämjande, prevention & egenmakt Det går att förebygga ohälsa och även vissa kroniska sjukdomar och även om man drabbas går hälsan och välbefinnandet att förbättra. Idag finns bättre förutsättningar att följa sin egen hälsa och förbättra den. Digitaliseringen stödjer personers egenmakt för sin hälsa och kan vara ett stöd i att tillsammans med vården även utveckla riktade förebyggande insatser. Ur beslutsunderlaget inför vårdstyrelsens möte den 28 feb Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ökar förutsättningarna för en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård.

Välfärdsteknik för trygghet och självständighet Välfärdstekniken utvecklas, i många fall i samarbete med de som behöver den, för att öka upplevelse av trygghet och stärker självständigheten.

Vårdmöten på nätet är bara början Vårdmöten på nätet har bara börjat.

Personer, människor och patienter har kontroll över behandling och sjukdom i högre utsträckning. De väntar inte på att vården ska utveckla sitt stöd för att stärka och supporta egenvården. De hittar varandra och delar erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen/tillståndet och hur de kan leda sin egenvård i vardagen. Ur beslutsunderlaget inför vårdstyrelsens möte den 28 feb Många patienter söker sig till sjukhusakuterna i stället för primärvården med följd att patienter inte sällan befinner sig på fel vårdnivå. För de patienter som inte behöver sjukhusets resurser ska omhändertagandet främst ske inom primärvården. Primärvården har ett långsiktigt ansvar för listade patienter genom en fortlöpande kontakt och rådgivning.

Beteenden och behov för personer i kontakt med vården diskussionsunderlag för utveckling och innovation Många av dagens samhällstjänster är anpassade för att kunna lösas på flera olika sätt. När vi handlar mat kan vi till exempel beställa varorna på nätet, scanna själv i butiken eller betala i en bemannad kassa – flera lösningar för samma behov. Inom vården utförs många olika tjänster men kanske inte på så många olika sätt. Om tjänsterna anpassas brukar det oftast vara utifrån exempelvis diagnos. Samtidigt är det väl känt i vården att vi människor är så mycket mer än en diagnos. Vi har en rad personliga egenskaper, behov och beteenden och kanske är det utifrån det som vårdtjänsterna borde anpassas? Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med en forskargrupp undersökt olika behov och beteenden bland den svenska befolkningen. Resultatet kan delas in i fyra tydliga grupper.