Vård- och stödsamordning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Advertisements

Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
1 Kommunfullmäktige i Göteborg Beslutade 25 februari 2016 om Göteborgs stads reviderade riktliner för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående Riktlinje.
Dagordning : LSS- Lagen om stöd och service Bostäder för personer med funktionsnedsättning Erbjudande om lägenhet.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
HEMTAGARTEAM. SYFTE Det övergripande syftet är att brukaren ska kunna återvända till hemmet efter en sjukhus- eller korttidsvistelse på ett tryggt och.
Projekt ”samsjuklighet” Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
Vuxna med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem.
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff 3 – 4-5 November 2015.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Försäkringsmedicinsk utbildning för ST-läkare och specialister Sjukskrivningsmiljarden Överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Nationell Patient Översikt
Övergripande ambition boendes inflytande och delaktighet
Trygg hemma Hur går införandet? Chefsträff 5, Kiruna
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Bästa utveckling för alla
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Länsgemensam ledning i samverkan
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Boendestöd.
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Analysseminarium – ÖK februari
Steg för livet
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Hälsokursen - vikt Träff 1 Välkomna!.
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Barn och ungas delaktighet
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
Gränsöverskridande Prehospital Samverkansutbildning November 2006
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Brukarmedverkan/Brukarinflytande
Specialiserad Sjukvård I Hemmet
Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning
Avdelningen för vård och omsorg
Nationell Patient Översikt
Program 16,30 – 16,45 Inledning Göran J och Per S
Brukarrevision för kvalitet i framtiden
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Diagnos och delaktighet
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test?
Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete
Samordnad individuell plan (SIP)
Värdegrund inom äldreomsorgen
Implementering, utvärdering och systematisk uppföljning
Rapport från Temagrupp Psykiatri
Språkombud En språkstödjande funktion inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvård.
Projektledare Ann-Sofi Medin
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
Projektplan: Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Struktur i modellen, 5 steg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Exempel på SU: Funk Verksamhetsutveckling från brukarundersökningar – förbättrad kommunikation mellan brukare och personal inom funktionshinderomsorgen.
Presentationens avskrift:

Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Catarina Sotterman, metodstödjare VOSS

Upplägg 13:30 Liselotte berättar om VOSS – metodens bakgrund, hur det går till, och hur vi jobbar med VOSS i Uppsala län 14:30 Paus 15:00 Catarina berättar om en brukare som har tagit del av VOSS 15:30 Avslut

Vad är Vård- och stödsamordning? Samordning av vård (psykiatri) och stöd (kommun): kommun- och psykiatripersonal jobbar i ”team” utifrån ett metodprogram Riktar sig till brukare med låg funktion pga. psykisk ohälsa Tre ”ben”: öka samarbete och samverkan mellan kommun och psykiatri för personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande och involvera närstående öka brukarens funktion och delaktighet i samhället

Forts. Vad är VOSS? Arbetar efter brukarens önskemål om förändring Modellen inbjuder deltagande från närstående samt övriga professionella: resursgruppsarbete Kartläggningsfas - förändringsönskningar - underlag för SIP Arbetsfas - stresshantering, kommunikationsträning, social färdighetsträning, psykopedagogisk utbildning, involvera närstående Hämtar sina verktyg från programmet Integrerad Psykiatri och har sin grund i ACT (Assertive community treatment)

ACT och IP ACT – Assertive community treatment (uppsökande samhällsbaserad vård) Ett kärnteam har ansvar för att brukaren får alla sina behov tillfredsställda och sköter den kliniska vården Varje brukare har en kontaktperson som står för bedömning, vård och utvärdering, ensam eller tillsammans med sitt team Personal har ansvar för ett begränsat antal brukare (ca 10-20) Behandlingen ges i hemmet och i samhället, för att det är effektivare att lära sig saker på plats Ska ha krisberedskap hela dygnet Programtrohet mäts med en skala IP är ett psykosocialt behandlingsprogram som involverar brukaren, dess närstående samt professionella kontakter Förenar medicinska och psykosociala insatser, vilket har visat på bästa effekt Innehåller psykopedagogiska interventioner såsom social färdighetsträning, 6-stegs problemlösning och psykopedagogisk utbildning

Bakgrund 80-talet: Assertive Community Treatment (ACT) skapades i USA Integrerad Psykiatri (IP) utvecklades av Ian Falloon, utifrån CM, ACT och familjeinterventioner 90-talet: IP lanserades i Sverige 1994-2007: Optimal Treatment Project (OTP), internationellt forskningsprojekt, bl.a. Nå Ut-teamet i Göteborg deltog Resultat: god evidens för IP IP främst använt inom psykosvården i Sverige, men är utvecklat för patienter med psykisk ohälsa + låg funktion oavsett diagnos! ACT (Assertive Community Treatment) – skapades i USA på 1980-talet. IP utvecklades av Ian Falloon (Nya Zeeland) i mitten av 80-talet, och byggde på ACT, CCM, familjeinterventioner och ett kognitivt förhållningssätt. I Buckingham utvecklade och implementerade man ett samhällsbaserat generalistteam som jobbade med IP med patienter med alla diagnoser. Internationellt forskningsprojekt OTP (optimal treatment project) 1994-2007. I Sverige 1994-2004 Nå Ut-teamet Gbg, generalistteam Svenljunga och Lysekil. Endast psykospatienter deltog. Resultat: ökad social funktion och nöjdhet med vården. Hög evidens. Resursgruppen en central komponent. (s.24-28 IP-boken)

Tidslinje – utveckling av metoden 1960 1980 1990 2000 2010 VOSS – kommun och psykiatri arbetar i samverkan med verktyg från IP-programmet ACT IP R-ACT VOSS CM IP till Sverige F-ACT Flexibel ACT: Insatserna anpassas efter vårdbehovet. Individuell CM + läkare som grund, gemensamt teamansvar vid akuta lägen (snabba insatser). Tavla som hjälpmedel. Resursgrupps-ACT: Resursgruppen som nav vid utförandet av ACT. VOSS kan sägas vara en svensk översättning av R-ACT. Lästips: Metod på drift – Urban Markström

Reda ut begreppen IP - innehållet ACT – ramen CM –en roll VOSS – en kombination av alla!

Bakgrund Uppsala län 2009 Brukarstyrd kompetensutveckling i samverkan (BKS) 2009 Utbildningar: Återhämtningsinriktat arbete, MI, ACT, ISA 2012 PRIO 2012: statlig styrning på samverkan - ”psykiatriöverenskommelsen” Uppsala, Knivsta, Håbo, Östhammar och Affektiva metodhandledning 2015 ”Mölndalsmodellen” - metodstödjare och projektledare Uppsala, Knivsta, Enköping, Håbo, Östhammar i samverkan med psykiatrin Metodstödjare handleder och utbildar kollegor i länet 2017 Styrande dokument på Docplus Utvärdering inledd

VOSS vänder sig till personer som: Har stora funktionsnedsättningar pga. psykisk ohälsa, och som har kontakt med både psykiatrins öppenvård och boendestöd/boende från kommunen Har stora behov av samordnade insatser från de olika aktörerna och som har svårt att sköta den samordningen på egen hand Behöver hjälp att definiera sina svårigheter, behov och mål Har svårt att klara av att leva ett självständigt liv Upplever stora svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden (exakta målgruppsdefinitioner finns på Docplus)

Arbetsgång VOSS Arbetsfas Kartläggningsfas Uppstartsfas Erbjud och motivera Etablera kontakt med samarbetspartner Boka gemensamma tider Kartläggningsfas Samtycke Checklista Kontaktuppgifter Intervju En vanlig dag Nätverkskarta QLS 100 Tidiga tecken Analys av kartläggning Förberedelse inför SIP Kalla till SIP SIP-möte Arbetsfas Uppnå mål och delmål i SIP Uppföljande SIP-möten Skapa resursgrupp Närståendeintervju/er Kommunikationsträning Psykopedagogisk utbildning Stresshantering Social färdighetsträning 6-stegsproblemlösning Kartläggning för att komma fram till brukarens önskemål om förändring SIP - regelbunden uppföljning (v.3:e mån) Utse en resursgrupp som ska samarbeta för att hjälpa och stötta för att målen ska uppnås Utbilda resursgruppen/närstående i det som de behöver för att orka, och för att kunna vara ett bra stöd för brukaren Arbeta tillsammans med stresshantering, kommunikationsträning, social färdighetsträning Allt görs av de två vård- och stödsamordnarna tillsammans!

SIP – Samordnad individuell plan Kartläggningsfasen avslutas alltid med en SIP, som sedan följs upp var 3:e månad MEN: alla som har insatser från både kommun och landsting och har behov av samordning ska erbjudas SIP (lagstadgat i SoL och HSL) Syftet med en SIP är att det ska bli tydligt för alla inblandade vem som gör vad, inte att samla alla professionella kontakter! I VOSS blir SIP en del i processen, inte en enskild insats eller ett dokument

Stress/sårbarhetsmodellen Ju högre sårbarhet för stress, desto mindre stresspåslag krävs för att ohälsa skall uttryckas Stress Ohälsa Hälsa Sårbarhet

Syfte med Vård- och stödsamordning Att brukaren får formulera sina önskemål om förändringar och mål Att göra brukaren delaktig i de beslut som tas Att göra den psykiatriska behandlingen och det kommunala stödet begripligt Att öka tillgängligheten och tryggheten gällande vård- och stödinsatser Att förbättra kommunikationen mellan personerna i resursgruppen - samverkan Att lära ut hur man effektivt löser problem och uppnår mål Att förebygga och hantera kriser att brukaren blir mer självständig och uppnår återhämtning

VOSS i Uppsala Län Uppsala, Knivsta, Håbo, Enköping, Östhammars kommuner, i samverkan med psykiatrin implementerar i dagsläget metoden Kommunen: främst boendestöd och boenden Psykiatrin: Affektiva: VOSS-team/särskilt utsedd personal (fåtal!) Psykos: all personal i öppenvården ska utbildas Neuro/beroende: planering pågår Samverkan med heldygnsvården Länsövergripande utvärdering inledd

Frågor? Liselotte Sjögren 018-611 76 60 liselotte.sjogren@akademiska.se