Välkommen!

CARINA GUNNARSSON Medlingsinstitutets generaldirektör

BOSSE ANDERSSON Moderator

#miavtal2017

500 Avtal ,3 miljoner Avtal Anställda

VALTER HULTÉN Medlingsinstitutets nationalekonom

Löneökningar i Konjunkturlönestatistiken t.o.m. juli 2016 Källa: Medlingsinstitutet

Konjunkturlönestatistiken för hela ekonomin 2013 vs 2016 Källa: Medlingsinstitutet

Konjunkturlöner januari-juli 2016 Procent Källa: Medlingsinstitutet

Industrimärket påverkar löneökningarna i svensk ekonomi Källa: Medlingsinstitutet

CECILIA HERMANSSON Industrins Ekonomiska Råd

Inför 2017 års avtalsrörelse Industrins förutsättningar – i tider av lågräntemiljö, globalisering och digitalisering en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2016

Utsikter om svag till måttlig tillväxt även på längre sikt 13 Källa: IMF, Varför den svaga tillväxten? Vad är normalt? Finanskrisen Ekonomisk politik/ institutioner Sekulär stagnation (efterfrågan) Sekulär stagnation (utbud)

Vad är normalt? 14 Källa: IMF.

Fortsatt låg global realränta – konsekvenser? 15 Global realränta (från långa statsobl), % Drivkrafter, räntepunkter Källa: King och Low, 2014.Källa: Rachel och Smith, BOE, 2015.

Konsekvenser för ekonomisk politik och svensk industri Svårt att både nå full sysselsättning och finansiell stabilitet, få ek.pol. verktyg vid ny lågkonjunktur Penningpolitiken kommit till vägs ände – troligt att kronan stärks …Finans- och strukturpolitik måste ta över (gäller särskilt EU – viktig svensk avs.marknad) Protektionism, nationalism, motstånd mot globalisering riskerar världshandeln – ökad global ek.pol. samordning För finansmarknad och industri  se över företagens avkastningskrav i lågräntemiljö, annars risk för låga investeringar och svag produktivitetstillväxt, samt ökade risker i verksamheten 16

Industrin bidrar alltjämt som viktig sysselsättningsgenerator Tilltagande arbetskraftsbrist och ökad sjukfrånvaro, få varsel och lägre arbetslöshet Kortsiktiga utmaningar: behålla/utveckla personal, modifiera kvalifikationskrav Långsiktiga utmaningar: ökat utbud kval. arbetskraft, utbildning och rörlighet, arbeta längre, reducera riskarbeten  digitalisering 17 Källa: SCB

Tre typer av digitalisering Digitalisering av produkten –Exempelivs fordon och köksmaskiner Digitalisering av produktionsprocesser –Automatisering, robotisering, 3D-printing Digitalisering av arbetslivet –Digital arbetsmiljö –Digitaliserat personalarbete *** Fler kunskapsintensiva jobb, färre enkla och riskfyllda jobb, kvalitativa. förändringar i arbetsinnehåll, kompetensbehov och arbetsmiljö 18

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Möjligheter –Stora möjligheter för svensk industri, både på produkt- och arbetsmarknaden. –Digitalisering kan bidra till industrins attraktionskraft som arbetsgivare –Omställningsavtalen en konkurrensfördel Utmaning: –Att manövrera bland de möjligheter som skapas så att innovationsarbetet verkligen bidrar till ökad konkurrenskraft. 19

Tillgång och kostnad för anställda viktigaste faktorer för lokalisering av tillverkning 20 Källa: intervjuer med 20 stora industriföretag i Sverige, Business Sweden

Sverige behöver stärka sin industriella bas Lokalisering inte enbart lågkostnadsländer. Tillnyktringen har skett parallellt med att cost of China stigit (frakt, kvalitets- säkring och till slut även löner). Större hemläxa att göra innan man tar beslut om lokalisering. I de allra flesta fall är tillverkningen en kärnaffär i industrin som är en källa för innovation och tillväxt. Vi bör slå vakt om den industriella basen. Större företag utvecklar allt oftare en regional strategi som innefattar såväl tillverkning, FoU och design, försäljning och marknadsföring. GVK har möjliggjort för nya företag att växa fram i Sverige även om vi saknar komparativa fördelar på vissa led i värdekedjan. 21

Svensk industri är och har varit framgångsrik – när utmaningarna ökar beror framgång också på bra politik Näringspolitiken – satsningar på kunskap och regionala tillväxtområden snarare än enskilda industrier Utbildningspolitik – grundutbildning, högre utbildning, FoU, och ständig kompetensutveckling i företagen Överföring av teknologi innebär att ägandet blir en mer komplicerad fråga – Sverige-strategi för institutionella ägare? Viktigt upprätthålla mekanismer som tillåter att industrin förblir gränssättande för löneutvecklingen 22

Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET Oktober 2016 Lönebildningsrapporten 2016

Konjunkturinstitutets uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev från regeringen Lönebildningsrapporten analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen Analysera sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner Särskild vikt läggs vid lönenivåns och lönestrukturens betydelse för arbetslöshet och sysselsättning Konjunkturinstitutet beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens utformning och publiceringstidpunkt med hänsyn till avtalsförhandlingarna

Sammanfattning Arbetsmarknaden är tudelad, vissa grupper har svårare att få jobb, och tudelningen förstärks framöver Nästa års avtalsrörelse kommer att ske under en högkonjunktur med brist på arbetskraft Inflation och inflationsförväntningarna närmar sig 2 procent Produktivitetstillväxten relativt låg vilket kan påverka arbetskostnadsökningarna Parterna kan bidra till lägre jämviktsarbetslöshet genom väl avvägda avtal för generella löneökningar och lägstalöner Trovärdigheten för inflationsmålet är viktigt

Sysselsättningsgraden är hög Miljoner respektive procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden Utvecklingen på arbetsmarknaden

Fortsatt högt inflöde av asyl- och anhöriginvandrare de kommande åren Beviljade uppehållstillstånd, tusental Utvecklingen på arbetsmarknaden

Sysselsättningsgrad varierar med utbildningsnivå och födelseland Procent av befolkningen, 16–64 år Utvecklingen på arbetsmarknaden

Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda är stor i Sverige Procentenheter Utvecklingen på arbetsmarknaden

Arbetslöshetsnivån skiljer sig åt mellan olika statistikkällor Procent av arbetskraft respektive registerbaserad arbetskraft Utvecklingen på arbetsmarknaden

Stigande brist på arbetskraft i näringslivet kan gynna svagare grupper på arbetsmarknaden Procent, säsongsrensade kvartalsvärden, konjunkturbarometern Utvecklingen på arbetsmarknaden

Sänkta lägstalöner och lönesubventioner inte samma sak Lägstalönerna är höga och parterna kan underlätta inträde på arbetsmarknaden genom att anpassa lägstalönerna Målkonflikt mellan jämn inkomstfördelning bland de sysselsatta och hög sysselsättning Ett sätt att sänka arbetskostnader är tidsbegränsade lönesubventioner. Lönesubventioner är… Krångliga enligt arbetsgivarna Stigmatiserande Innebär statsfinansiella kostnader Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden

Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen BNP 1 3,12,32,01,61,8 Arbetslöshet 2 6,86,46,36,66,7 Timlön 3 2,83,23,4 3,5 KPIF1,41,62,02,32,2 BNP-gap 4 0,60,7 0,20,0 Prognosen i sammandrag. Procentuell förändring om inget annat anges. Inkommande statistik t.o.m. den 27 september 2016 har beaktats. 1 Kalenderkorrigerade värden 2 Procent av arbetskraften 3 Enligt konjunkturlönestatistiken 4 Procent av potentiell BNP Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Fortsatt trög återhämtning i omvärlden Procentuell förändring Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Den svenska exportmarknaden och exporten växer långsamt framöver Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Högkonjunkturen fortsätter trots lägre BNP-tillväxt under året Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Efterfrågeläget (nulägesomdöme) starkare än normalt Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet ökar något långsammare än historiskt genomsnitt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Arbetslöshet faller under jämviktsarbetslösheten Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Löneflexibiliteten i Sverige i linje med andra länder Om lönerna reagerar på variationer i arbetsmarknadsläget minskar risken för att kortsiktiga svängningar i arbetskraftsefterfrågan leder till kortsiktigt hög arbetslöshet och varaktiga negativa effekter på arbetsmarknaden Resultaten visar att om den regionala arbetslösheten fördubblas blir den privata sektorns lönenivå i länet omkring 3 procent lägre på kort sikt och 7-9 procent på längre sikt Den konjunkturella löneflexibiliteten i näringslivet i Sverige är ungefär lika stor som ett genomsnitt för andra industrialiserade länder. Den offentliga sektorns löneflexibilitet är lägre Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Arbetsmarknadsgap och timlön i näringslivet samvarierar Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Inflationsförväntningar har stigit sedan början av 2015 Procent, kvartalsvärden Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Ett trovärdigt inflationsmål gagnar företag och löntagare Penningpolitiken i Sverige är sedan ett par år tillbaka tydligt inriktad på att få upp inflationen till 2 procent Det mesta tyder också på att Riksbankens åtgärder har fått ungefär de effekter som man kunde förvänta sig; resursutnyttjandet stiger och priserna ökar i snabbare takt Parterna har mycket att vinna på att trovärdigheten för inflationsmålet återställs för att undanröja en stor del av den osäkerhet som på senare år rått om inflationsutsikterna och därmed förenkla kommande års lönerörelser Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Inflation och löneökningstakt fortsätter stiga Årlig procentuell förändring Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Riksbanken höjer reporäntan hösten 2017 Procent, kvartalsvärden Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Scenarioanalys med olika löneökningstakt Procentuell förändring Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Scenarioanalys med olika löneökningstakt Om lägre löneökningstakt – Riksbanken har fortfarande begränsat handlingsutrymme även om det kommer att öka framöver – Sannolikt små effekter på arbetslösheten Om högre löneökningstakt – Hur Riksbanken reagerar är av stor betydelse för hur arbetslösheten påverkas – Om Riksbanken agerar i enlighet med sin kommunikation, det vill säga är försiktig med att höja reporänta även om inflationen blir oväntat hög, så ökar inte arbetslösheten så mycket. En liten ränterespons ger stor effekt på inflationen men liten effekt på arbetslösheten, och en stor ränterespons omvända effekter. Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017

Bestämningsfaktorer för arbetskostnadsutvecklingen på lång sikt Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017 Produktivitets- utveckling på lång sikt Förädlingsvärde- prisutveckling på lång sikt Arbetskostnads- utveckling på lång sikt

Arbetskostnadsandel i tillverkningsindustrin Index 2005=100 Internationell konkurrenskraft

Ingen tydlig trend i relativ arbetskostnadsandel i tillverkningsindustrin Index 2005=100 Internationell konkurrenskraft

Lönsamheten i tillverkningsindustrin, handeln och privata tjänstenäringar högre än normalt enligt företagen Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden Internationell konkurrenskraft

Strukturomvandling bakom lägre vinstandel i näringslivet Procent Internationell konkurrenskraft

Fasta bruttoinvesteringar i näringslivet nära normal Procent av BNP Internationell konkurrenskraft

Överskott i Sveriges handelsbalans Procent av BNP Internationell konkurrenskraft

Sammanfattning Arbetsmarknaden är tudelad, vissa grupper har svårare att få jobb, och tudelningen förstärks framöver Nästa års avtalsrörelse kommer att ske under en högkonjunktur med brist på arbetskraft Inflation och inflationsförväntningarna nära 2 procent Produktivitetstillväxten relativt låg vilket kan påverka arbetskostnadsökningarna Parterna kan bidra till lägre jämviktsarbetslöshet genom väl avvägda avtal för generella löneökningar och lägstalöner Trovärdigheten för inflationsmålet är viktigt

I panelen: Håkan Hellstrand, SKL Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv Håkan Regnér, Saco Ola Pettersson, LO Göran Zettergren, TCO