Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Matts Dahlkwist, 2013 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Socialpsykologi.
Advertisements

ATT UTVECKLA LÄRARES FÖRBÄTTRINGSFÖRMÅGA ULF BLOSSING.
EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Matts Dahlkwist, 2012 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det sociala livet i skolan.
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Kompetenscentrum för flerspråkighet Interkulturellt perspektiv Med nyanlända barn och elever i fokus.
KRAM – Kreativ, Respektfull och Ansvarstagande Medmänniska Utsäljeskolans fritidsverksamhet har ett gemensamt mål från förskoleklass till årskurs 6. Vi.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
LRKÖ FÖR VEM, NÄR OCH HUR?. LRK/Ö Strategi Hur skall vi nå målen! Uppdrag För vem, när och hur Värdegrund Så här skall vi förhålla oss till hundar, medlemmar,
Likvärdig utbildning – Likvärdig undervisning
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
Enskilda människors religiositet Varför blir man som man blir? Miljö, DNA, eller enskilda händelser? Varför blev just du såsom du är? Varför gjorde just.
Våldsbejakande extremism - en beskrivning av Nacka kommuns strategi Jan Landström Säkerhetssamordnare i Nacka kommun Jan Landström.
Flickor F98 Lindås Waves och Pixbo IBK –
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 2.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Integrative Model of Group Development (IMGD)
ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI
Samtalsmetodik i ett ledarskap
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Svenska som andraspråk 1
Barn som faller mellan stolarna
Sjukgymnastik/Fysioterapi inom palliativ vård
Övergripande ambition boendes inflytande och delaktighet
Att våga där men inte här! Om tonen på nätet.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
BEMÖTANDE - inledning Bästa Heby = utveckla och säkerställa god kvalitet inom kommunens alla verksamheter. Målbild – vem är vi till för? Detta är ett stödmaterial.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Kritiskt förhållningssätt
Konflikthantering på arbetsplatsen
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Karin Robertsson Ersta Sköndal Bräcke högskola SISU, 6 december 2017
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Om grupper/team & grupprocesser
Valideringsdelegationen 2013
Om grupper/team & grupprocesser
Det nya medielandskapet och våra relationer
Vi snackar lön!.
Johan M. Sanne Lisa Schmidt
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Samtalsgrupper - ett sätt att främja hälsa!
Din lön och din utveckling
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Uppföljningen av Om mig 2016: Psykisk ohälsa Albin Sjöberg Skrivet av: Amanda Ramidh & Narek Habo
RELATIONELL PEDAGOGIK ”utbildningens brännpunkt”
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Nästa steg regionkalmar.se.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Arvid nordquists uppförandekod
SOCIALPSYKOLOGI   SPEGELJAGET ROLL/ROLLKONFLIKTER/ FÖRVÄNTNINGAR.
Förslag på Power-Point för introduktioner till:
Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Ny som ledare Block A Förväntningar på en ledare
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Tips för det praktiska ledarskapet
Mellan makt, hjälp och ekonomi- en stund för reflektion
Presentationens avskrift:

Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Matts Dahlkwist, 2013 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det sociala livet i skolan

Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete Ur Styrdokumenten (Lgy 11) Normer och värden

 explicita/implicita värden (läroplanen?)  attityder, 3 komponenter -Kunskap: föreställningar om en viss sak -Känsla: de känslor vi har inför en viss sak -Benägenhet att handla i en viss situation Exempel: attityder till motvåld Lärarfråga: Olika värdegrund hem/skola – hur agera? Värden och attityder

 Normer är baserade på värden  Normers funktioner: -att hålla samman gruppen -att definiera roller och relationer -att befästa gruppens identitet -att ge struktur och att fostra Formella och informella normer Den dolda läroplanen (Jackson, Broady m fl) Lärarfråga: Hur påverka normutvecklingen i klassen/skolan? Normer och regler

= Outtalade normer som reglerar beteenden i en grupp (delvis överlappande) -relationella regler – hur man bör vara mot varandra -strukturerade regler – strukturera verksamheten -skyddande regler – säkerhet och hälsa -personella regler – reflektion över det egna beteendet -etikettsregler – uppförande i sociala sammanhang Gruppnormer

1. Olika roller i en grupp – konstruktiva och destruktiva 2. Roller i mobbning (Olweus) -Offren -Mobbarna -Medhjälparna -Underbyggarna -Outsiders -Försvararna Sociala roller – förväntningar på agerande

 Reglers legitimitet och delaktighet, förankringen  Motiverade regler  Regler i samklang med normer  Elever är mycket känsliga för rättvisa och dubbla budskap hos läraren  Vid längre grupparbeten: Gruppkontrakt Regelskapande i skolan

 Stöd och vägledning vid gruppstarten, ”teambuilding” – att skapa trygghet och arbetsro. Gruppsocialisation.  Synliggöra och tillvarata gruppens resurser  Gemensamt regel- och normskapande  Konflikthanteringsstrategier  Personlig utveckling i gruppen Kohesion- gruppsamarbete och grupputveckling

 Att inte ”passa in”. Exkludering.  Attityd och beteende är inte kompatibelt med gruppens allmänna sociala klimat.  Skuldbördan läggs på den exkluderade. Social misfit hypothesis

 Risken för social loafing är störst vid: -stora grupper -svag motivation -inget eller svagt resultatansvar -enklare uppgifter En variant: ”free-rider effect” t ex i grupparbeten Ringelmanneffekten/Social loafing

 Formning: Gruppen formas  Stormning: Konfliktfas  Normning: Vi-känsla och gruppsammanhållning  Performning: Tydliga normer och roller  Separation (adjourning) Lärarfråga: Vilka konsekvenser har detta för lärarens ledarskap? Gruppens utveckling (Tuckman)

Grupptypologi m a p prestations- contra social inriktning 14 23

 Kännetecken: - Anpassning utifrån de två av de tre klassiska; auktoritärt contra demokratiskt ledarskap -Flexibel gruppanpassning med inriktning på mål och syfte. Varje grupp och situation kräver sitt ledarskap -Simultanförmåga -Att snabbt hantera nya situationer, att kunna fånga tillfället i ögonblicket -Prestigelöshet och lyssnande Det situationsanpassade ledarskapet

 Auktoritet: Inflytande och legitim maktutövning  Makt: -expertmakt -personlig makt -informationsmakt -legitim makt -belönande makt -tvångsmakt Läraren som auktoritet och maktfaktor

 Explicit värdepedagogik: metoder för att skapa lärtillfällen när det gäller värdefrågor  Implicit värdepedagogik: lärare som föredömen och rollmodeller Exempel: den dolda läroplanen, skendemokrati, sätt att hantera konflikter, stoff- och läromedelsurval, sätt att fostra. Prosocial utveckling hos barn och unga Värdegrundsarbete Värdepedagogik

Att handla med andras bästa för sina ögon - lärande genom modellering -skolans socialisations- och fostransuppdrag och värdegrundsarbete -motivationsfaktorer: empati, sociala normer, egoistiska motiv Prosocialt beteende

Fostransbegreppet Fostransstilar 1.Auktoritär: Lyda utan att ifrågasätta. Inget utrymme för förhandling och kompromisser. 2.Eftergiven: Minimal kontroll, acceptans, (värme) 3.Oinvolverad: Oengagemang, känslomässig distans 4.Auktoritativ: Styrande men lyssnande, resonerande (värme) Att fostra och att leda ungdomars utveckling

 Social påverkan – se t ex Milgrams experiment  Social smitta  Konformitet och grupptänkande  Faktorer som påverkar styrkan i grupptrycket i ungdomsgrupper. -status i gruppen -viljan att tillhöra gruppen -ålder -inställning till vuxna -självbild Grupptryck och konformitet bland unga

 Kollegial lojalitet (”kåranda”)  Den kollegiala paradoxen (Colnerud m fl) -vad är tillåtet att kritisera bland kollegor? -vanliga normer i personalgruppen/skolkulturen  Whistle blowing Lärarfråga: Hur agera då elever klagar på en kollega? Grupptryck och konformitet i personalgruppen

 Prospektiv medlem, på väg att bli medlem.  Nyanställd: Socialisationsfasen börjar - anpassning och lärande. Ökande känsla av samhörighet – utveckling mot ett fullvärdigt medlemskap - alt risk för marginalisering  Skolkulturens betydelse Lärarfråga: Hur agera som ny på en skola? Lärarsocialisation (enl Moreland & Levine)

 Prospektiv medlem, osäkerhetsfas  Socialisation. Assimilation till klassens normer och regler  Bibehållningsfasen. Grupptryck. Relation mellan önskad roll/förväntad roll. Risk för marginalisering, exkludering alt att bli accepterad av klasskamraterna som den han/hon vill vara. Gruppsocialisation i en klass (enl Moreland & Levine)

 Sociala jämförelser  Identifikation. In- och utgrupper  Stereotyper och fördomar  Subgrupper och kotterier Egen uppgradering: sociala strategier. -man ”peppar” varandra -uppvärdering av det egna (black is beautiful, ”rinkebysvenska”) -jämförelse med lägre värderade grupper Social identitetsteori

 Gruppolarisering: beslutsmekanismer i grupp contra enskilt – kan bl a leda till konflikter mellan grupper  Grupptänkande: irrationella beslut i slutna grupper. Vanligt i grupper med: -stark ”vi-känsla”/grupptryck -”ja-sägare”, opposition saknas -illusion om egen förträfflighet -under hög stress och tidsbrist Gruppbeslut

Vad lägger vi i Begreppet social kompetens? - Empati - Emotionell intelligens -Social intelligens/relations- begåvning Empati/social kompetens

 Minskad känsla av personligt ansvar  Bystander effect i mobbningssituationer  Förklaringar: Pluralistisk ignorans: ”ingen annan ingriper ju”.. Ansvarsdiffussion: ”vem bär ansvaret att ingripa”? Publikhämning: ”vill inte göra bort mig” Lärarfråga: Konsekvenser i värdegrundsfostran? Bystander effect

För- och nackdelar med grupparbete

 Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap)  Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering  Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning!  Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen  Var beredd att motivera gruppindelningen  Varierande grupper = social träning Gruppindelning