Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 21 december 2015 Konjunkturläget, december 2015

Sammanfattning Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur Flyktinginvandringen ökar offentliga utgifter och förstärker konjunkturen Arbetslösheten faller till 2017, vänder därefter upp Otydlighet i finanspolitiken utan klart mål för det finansiella sparandet

Prognosen i sammandrag (augusti 2015 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -0,9 (-0,5)-1,1 (-1,0)-1,1 (-1,5) Offentligt finansiellt sparande 3 0,75 (0,75)-0,25 (-0,25)Reporänta 2 1,7 (1,7)1,5 (1,6)0,9 (0,9)KPIF 6,5 (7,0)6,8 (7,5)7,4 (7,7)Arbetslöshet 1 2,5 (2,6)3,9 (3,1)3,8 (3,0)BNP ,35 (-0,45)

Fördjupningar Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Bostadspriser och ränteutveckling Effekter av ökad flyktinginvandring till Sverige Från asylsökande till arbetssökande – det svenska flyktingmottagandet

Upplägg 1.Konjunkturprognos Fördjupning: Bostadspriser och räntor 3.Medelfristigt scenario

1. Konjunkturprognos

Konjunkturen förstärks i viktiga handelspartners, men fortfarande lång väg kvar i euroområdet Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden

Fed har börjat höja räntan i USA – det dröjer innan det är dags för ECB att börja strama åt Procent, dagsvärden

Kraftig recession i Brasilien och Ryssland – stabil utveckling i Kina och Indien BNP, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

BNP-tillväxten stiger i euroområdet, fortsatt konjunkturåterhämtning i världen som helhet BNP, procentuell förändring

Stark BNP-tillväxt i Sverige som fortsätter kommande kvartal enligt Konjunkturbarometern Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Alla branscher optimistiska om tillväxten Konfidensindikatorer, medelvärde=100, månadsvärden

Företagen rapporterar också om starkare efterfrågeläge än normalt i Konjunkturbarometern Nulägesomdöme, standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden

Högkonjunktur 2016 med positiva BNP- och arbetsmarknadsgap Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar, säsongsrensade kvartalsvärden

Exporten tar sig Procentuell förändring

Hushållens konsumtion ökar snabbare, men till stor del p.g.a. hög befolkningstillväxt Procentuell förändring, fasta priser

Bostadsinvesteringar Miljarder kronor, fasta priser respektive procent

Rekordstark ökning av offentlig konsumtion 2016 (lika stark som 1991 och 1998 per invånare) Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring

Arbetslösheten faller, men fortfarande mycket hög bland utrikes födda Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Stigande trend för arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda Procent av befolkningen, år Utrikes födda Inrikes födda

Starkare arbetsmarknadsläge ger högre löneökningstakt Timlön enligt konjunkturlönestatistiken, procentuell förändring

Inflationen är på väg upp, extra skjuts 2016 pga skattehöjningar Konsumentpriser, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Riksbanken börjar höja reporäntan i slutet av 2016, sedan större höjningar p.g.a. starkare konjunktur Procent, dags- respektive kvartalsvärden

2. Fördjupning: Bostadspriser och räntor Teoretiskt och empiriskt starkt samband mellan räntenivå och bostadspris Låga räntor  låg brukarkostnad  högt bostadspris Räkneexempel med enkel modell – Plugga in olika framtida räntor, se effekten på bostadspriser Priseffekterna kan bli både större eller mindre än modellens resultat Den centrala frågan är vilka ränteförväntningar dagens bostadsköpare har?

Två olika prognoser för framtida bostadsräntor Procent, årsmedelvärden Anm. Bostadsräntan från Konjunkturinstitutet approximeras med reporäntan plus 2 procentenheter. Hushållens förväntningar på 5 års sikt antas gälla även på längre sikt.

Modellsimulerade bostadspriser – 20 procent prisfall inte orimligt om bostadsräntan stiger till 6 procent Reala bostadspriser med olika ränteförväntningar Anm. Med konstant ränta antas reala bostadspriser stiga med 2 procent per år, dvs. med 4 procent nominellt per år om inflation en blir 2 procent.

3. Medelfristigt scenario

Kraftigt ökad flyktinginvandring innebär osäker prognos Asylsökande, tusental Anm. Migrationsverkets prognos från oktober 2015

Rekordstor befolkningstillväxt i SCB:s uppdaterade befolkningsprognos Befolkning, miljoner personer respektive procentuell förändring Anm. SCB:s uppdaterade befolkningsprognos

Migrationsverkets huvudscenario från oktober SCB:s befolkningsprognos från november Arbetskraften revideras upp m.h.t. – Ålder, kön, födelseland och vistelsetid Jämviktsarbetslösheten revideras m.h.t. – Ålder, kön, födelseland och vistelsetid – Arbetskraftens tillväxttakt Genomsnittlig sysselsättningsgrad bland födda utanför Europa når 55 procent på lång sikt, samma nivå som 2014 (åldersgruppen år) Offentliga finanser – Migrationsverkets tillfälligt höga utgifter lånefinansieras – Bibehållet offentligt åtagande som skattefinansieras Centrala antaganden i Konjunkturinstitutets scenario

Större arbetskraft, men först fr.o.m när årets flyktinginvandrare har fått uppehållstillstånd Tusental personer respektive procentuell förändring

Högre jämviktsarbetslöshet fr.o.m. 2017, som sedan långsamt faller tillbaka Procent av potentiell arbetskraft respektive procentenheter

Ökad efterfrågan kommer före ökat utbud i ekonomin… Revidering sedan augustiprognosen, procent, fasta priser

… driver först ner, sedan upp arbetslösheten Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Starkare arbetsmarknadsläge ger högre löneöknings- takt och inflation som skjuter över målet 2018 Procentuell förändring

Procyklisk finanspolitik med fallande strukturellt sparande trots förstärkt högkonjunktur Procent av potentiell BNP

Offentliga utgifter ökar snabbt som andel av BNP – faller sedan när sysselsättningsgraden stiger Procent av BNP

Skatter antas höjas för att bekosta bibehållet offentligt åtagande och förstärka sparandet Skatter och avgifter, procent av BNP

Bättre utgångsläge för offentliga finanser, sedan lägre sparande Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP

Fallande statsskuldskvot, men något högre än i augustiprognosen Statsskuld, procent av BNP

Sammanfattande kommentarer Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur Flyktinginvandringen ökar offentliga utgifter – Antas driva upp skatter och statsskuld På längre sikt sannolikt små effekter på offentliga utgifter som andel av BNP och därmed skattekvot Scenarierna kan dock inte användas som kostnadsintäktsanalys av ökat flyktingmottagande Finanspolitikens inriktning är otydlig utan klart mål för det finansiella sparandet – I scenariot antas gradvis förstärkning