Etik, personlighet och bemötande Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Värderingsförändringar och etik Några frågor, reflektioner och påståenden Vad gör oss moraliskt upprörda resp hoppfulla? Hur ser m a o vår moralism – våra etiska kärnvärderingar – ut? Etiska förändringar: Framsteg, förfall, pendelrörelse? Förändringar i synen på barn, invandrare, personer med funktionsnedsättning, äldre, kvinnor – män, etc? Trygghet & stabilitet!Frihet & självbestämmande! Stå ut! Var lycklig/ha kul! Ställ krav! Sköt dig! Utvecklas! Gör karriär! Bli entreprenör! Ökad uppmärksamhet på etik (t ex frågan om värde- grund, etiska koder m m) djur, dygder, bemötande … Ericsson: TAKING YOU FORWARD och/eller Nokia: Connecting People?

ETIK Fyra centrala frågor 1 Vad har värde bara genom sin existens? Vilket värde har människan – och djuren? 2 Vad gör en handling eller regel rätt? 3 Vad är ett gott och meningsfullt liv? Vad har egenvärde i ett gott liv – och vad har instrumentellt värde för att ge ett gott liv? 4 Vilka etiska karaktärsegenskaper bör vi ha? Vilken slags person(lighet) bör vi vara?

1 Vad har värde bara genom sin existens? Vilket värde har människan – och djuren? Människovärdesprincipen: Människans värde är … högt, lika, obetingat/givet med livet & överordnat djurens värde. Ur Regeringsformen (RF 1 kap, 2 §): Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Ur FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna, Art 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap.

2 Vad gör en handling/regel/praxis rätt? Att den stämmer med min/vår moraliska intuition (i en konkret situation)! SITUATION S-ETIK Att den bygger på giltiga etiska principer och normer! T ex värdighet, frihet, tolerans, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, humanitet, solidaritet, mänskliga rättigheter PLIKTETIK Att den (sannolikt) ger de bästa konsekvens- erna! KONSE- KVENSETIK Att den har sin grund i goda intentioner! SINNELAGS -ETIK

3 Vad är ett gott och meningsfullt liv? Vad har egenvärde i ett gott liv – och vad har instrumentellt värde för att ge ett gott liv? LYCKA! Livsglädje /lust/eufori som enda egenvärde. HEDONISM FLERA EGEN- VÄRDEN! T ex: Kärlek, livsglädje, frihet, kunskap & personlig- existentiell identitet ”OBJEKTIV PLURALISM” UPPFYLLDA ÖNSKNINGAR! … som enda egenvärde (PREFERENS- UTILITARISM)

ETIK Fyra centrala frågor 1 Vad har värde bara genom sin existens? Vilket värde har människan – och djuren? 2 Vad gör en handling eller regel rätt? 3 Vad är ett gott och meningsfullt liv? Vad har egenvärde i ett gott liv – och vad har instrumentellt värde för att ge ett gott liv? 4 Vilka etiska karaktärsegenskaper bör vi ha? Och vilka egenskaper bör vi inte ha?

4 Vilka etiska karaktärsegenskaper bör vi ha? Vilken slags person bör vi vara?

Några klassiska dygdelistor

Aristoteles (d 322 f Kr) dygdelista Måttfull Dumdristig Feg Modig Omåttlig Insensibel Slösaktig Snål Frikostig Vulgär Lågprofilerad Storslagen Inbilsk Försagd Stolt Karriärlysten Lat Ambitiös Lättretlig/vresig Andefattig Tålmodig/godlynt Skrytsam Blygsam Uppriktig Pajasaktig Tråkig Spirituell Inställsam Gnällig Vänlig Avundsjuk Skadeglad Empatisk

Ciceros (d 43 f Kr) dygdelista Mod, värdighet, rättskänsla, integritet, inre balans, självbehärskning, storsinthet, förfining, elegans, smak, bildning, spiritualitet, humor, finkänslighet, hänsyn, vänlighet, godhet, medkänsla, generositet, gästfrihet m fl

Dygder enligt Paulus (d ca 65) Kärlek, innerlig medkänsla, glädje, frid, mildhet, vänlighet, ödmjukhet, godhet, trofasthet, tålamod, självbehärskning m fl ”Tro, hopp och kärlek … störst av dem är kärleken.”

Benjamin Franklin (från 1784:) Måttlighet, tystlåtenhet, ordning, beslutsamhet, sparsamhet, arbetsamhet, uppriktighet, rättvisa, hovsamhet, snygghet, lugn, kyskhet, ödmjukhet.

Franklins modell för moralisk självuppfostran Dygd & dagMåTiOnToFrLöSö Måttlighet Tystlåtenhet Ordning Beslutsamhet Sparsamhet Arbetsamhet Uppriktighet Rättvisa Hovsamhet Snygghet Lugn Kyskhet Ödmjukhet

Etiska karaktärsegenskaper (A): Chefer: - mod/civilkurage - rättskänsla - saklighet & måttfullhet - balanserat omdöme - empati – lyhördhet - vidsynthet & tolerans - öppet sinne - uppriktighet & ärlighet - jämlik & vänlig grundhållning till andra (”primus inter pares”) Socialarbetare: - mod/civilkurage - rättskänsla - balanserat omdöme - empati – lyhördhet - vidsynthet & tolerans - integritet - respektfull, jämlik & vänlig grundhållning till andra

Personegenskaper med etisk dimension (B) Chefer: - ansvarstagande & effektivitet - kritisk självinsikt - kreativitet - samförståndsvilja - självständighet - tydlighet - kommunikativ förmåga - nyfikenhet & vilja att skaffa ny kunskap - beslutsförmåga & handlingskraft - artighet & korrekthet - omvärldsintresse - humor Socialarbetare: - ansvarstagande (se A) - kritisk självinsikt (se A) - kreativitet - samförståndsvilja & samarbetsförmåga - självständighet - saklighet & tydlighet - social kompetens - noggrannhet - humor

BEMÖTANDE

Ordet bemötande är belagt i svenska språket från 1734, i betydelsen 'gå i svaromål’. Ordet bemötande i betydelsen 'uppträda mot någon’ förekommer första gången i en titel 1979 i uttrycket ”Vårdyrkesinriktat bemötande”.

Ny uppmärksamhet på ”bemötande” – varför? Ökad distans till patienter, klienter etc – mindre intresse för ”mötet”!? Resursbrist och ökat tempo: Mindre att ge konkret, men ett bra bemötande kostar inget, tar mindre energi och ger lägre ”transaktionskostnader”!? Allt starkare medborgare – som inte godtar en nedlåtande och/eller dominant stil!? Större finkänslighet för andra människor och deras ”inre liv”!? ???

Bemötande … tar sig uttryck i … skrivna ord, tonfall, ansiktsuttryck (ögonkontakt?), kroppsspråk som framtoning och kroppsspråk som beröring, inom en viss … tidsrymd med en viss kontinuitet ( eller som en engångsföreteelse ) och inom ramen för en kontext som utgörs av en: situation i ett visst verksamhets- & organisationssammanhang.

Bemötande – olika aspekter Person- bemötande Organisations- /verksamhets- bemötande Pedago- giska aspekter Estetiska aspekter Etiska aspekter

Grundprincip, nyckelord för den andra & bemötande Grundprincip Nyckelord för den andra Bemötande Mänskliga rättigheter Människa, medborgare Respekt: Artighet & hänsyn Intresse & lyhördhet/empati s. uppmärksamhet Tydlighet & fasthet (ev även: kritik) Humanitet, generositet Medmänniska, vår nästa (Respekt etc +) Vänlighet Stöd & uppmuntran Empati som medkänsla Solidaritet Samhörig, förbunden, kamrat, vän (Respekt etc Vänlighet etc +) Jämlikhet Tillit & inkludering Vänskaplighet Sympati

Nyckelord för bemötande att reflektera över Respekt: Artighet (aktning?) och hänsyn Intresse och lyhördhet – empati som uppmärksamhet Jämlikhet (trots att relationen är asymmetrisk) Vänlighet Värdighet – stil och god smak (men ”värdighet” kan ha olika ”tonart”: t ex avmätt och distanserad eller varm och vänlig) Neutralitet och opartiskhet (likabehandling – i vissa avseenden) Saklighet, tydlighet och fasthet Kritik och konfrontation Stöd och uppmuntran Empati som medkänsla Tillit och inkludering Vänskaplighet Sympati Humor (och ”lätthet”) Vilka nyckelord bör vi ta bort resp komplettera med?

Att sakna humor är att brista i ödmjukhet, klarsyn och lättsinne, att vara alltför uppfylld av sig själv och alltför duperad av sig själv, att vara alltför sträng eller alltför aggressiv och därigenom nästan alltid brista i generositet, mildhet och barmhärtighet. Alltför mycket allvar, även i dygden, har något misstänkt och oroande över sig: det måste finnas någon illusion eller fanatism därunder. … Det är dygd som tror på sig själv och därigenom brister i dygd. Humor som ”annexdygd” citat från Comte-Sponville (1952-)