PPR Oktober 091022. Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Penningpolitisk rapport oktober 2011
Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Juli Diagram 1.1. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Penningpolitisk rapport Februari 2012
PPR 2007:
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
PPR juli
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Penningpolitisk rapport februari Låg tillväxt Lågt inflationstryck.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
PPR september
PPR 2008:2.
Presentationens avskrift:

PPR Oktober

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

1.2 BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

1.3 KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

1.4 KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 1.5. BNP i världen Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.6. Skillnad mellan interbankräntor och statspappersräntor (TED-spread) Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram 1.7. Skillnad mellan interbankräntor och förväntade styrräntor (Basis-spread) Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

1.8 Börsutveckling Index, = 100 Källa: Reuters EcoWin

1.9 Börsvolatilitet Procent Källor: Chicago Board Option Exchange, Reuters EcoWin och STOXX Limited

Diagram Konsumentförtroende i Sverige, euroområdet och USA Nettotal respektive index, 1985 = 100 Källor: The Conference Board, EU-kommissionen och Konjunkturinstitutet

Diagram Hushållens nettoförmögenhet och sparkvot i USA Procent av disponibel inkomst Källor: Federal Reserve och Department of Commerce

Diagram BNP i USA och euroområdet Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken

Diagram Jämförelse av återhämtning i Sverige, euroområdet och USA BNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram Jämförelse av återhämtning vid olika recessioner, BNP Sverige Index, sista kvartalet innan recessionen inleds = 100 Källor: SCB och Riksbanken

Diagram BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Hushållens konsumtion, disponibla inkomst och sparkvot Årlig procentuell förändring, fasta priser respektive procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram Konfidensindikator och sparkvot hos hushållen Nettotal respektive procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde för sparkvot.

1.19 Svensk export och världsmarknaden för svensk export Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.

1.20 Fasta bruttoinvesteringar Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Riksbankens säsongrensning. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken.

Diagram Sysselsättningsgrad Sysselsättning i procent av befolkningen, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken.

Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken.

Diagram Faktisk och trendmässig arbetsproduktivitet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Trend beräknad med Hodrick-Prescott-filtret. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Nominella löner Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Diagram Arbetskostnader per producerad enhet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram KPIF exklusive energi och arbetskostnad per producerad enhet Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken

Diagram1.31. HIKP i Sverige och euroområdet Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat, SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.1. BNP i omvärlden TCW-vägd, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt Källor: Nationella källor och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.2. Arbetsmarknadsgap (arbetade timmar) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.3. KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.4. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.5. BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.6. BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.7. KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.8. Arbetsmarknadsgap (arbetade timmar) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 2.9. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Produktionsgap (BNP) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Arbetsmarknadsgap (arbetade timmar) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 3.1. Tioårsräntor Procent Källa: Reuters EcoWin Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

Diagram 3.2. Skillnad i olika länders statsobligationsräntor mot Tyskland Procentenheter Källa: Reuters EcoWin Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

Diagram 3.3. Tvåårsräntor Procent Källa: Reuters EcoWin Anm. Statsobligationer med cirka 2 års återstående löptid.

Diagram 3.4. Penningpolitiska förväntningar i euroområdet och USA Procent Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram 3.5. Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörer Procent Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken

Diagram 3.6. Monetär bas Miljarder SEK Källa: Riksbanken

Diagram 3.7. Hushållens och icke-finaniella företags totala upplåning från kreditinstitut Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3.8. Industriföretagens upplåning på kreditmarknaden Miljarder USD respektive EUR Källor: Bloomberg och Riksbanken

Diagram Priser på småhus Köpeskillingskoefficient, hela riket Källa: SCB

Diagram Penningmängden Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Växelkurser Kronor per euro respektive dollar Källa: Reuters EcoWin

Diagram Världshandelsvolym World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

Diagram Inköpschefsindex i euroområdet Index, säsongsrensade data Källa: Markit Economics

Diagram Export Index, 2006 kvartal 1 = 100 Källor: Nationella källor och Riksbanken

Diagram Konsumentpriser Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram Råvarupriser Index 2000 = 100, USD Källa: The Economist

Diagram Barometerindikator Index, medelvärde = 100 Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Konfidensindikatorer för näringslivet Nettotal, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Industriproduktion och orderingång Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Källa: SCB

Diagram Sparande och disponibel inkomst Årlig procentuell förändring, respektive procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Detaljhandelsindex Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källa: SCB

Diagram Hushållens förväntningar om framtiden Nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP Källa: SCB

Diagram Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram Utrikeshandel med varor i fasta priser Tre månaders förändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Fasta priser beräknat av Riksbanken

Diagram Exportorderingång Nettotal respektive årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet 1000-tals personer, år, respektive procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Data före 2001 är länkade av Riksbanken.

Diagram Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken

Diagram Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Anställda i näringlivet, förväntningar och utfall Nettotal, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Industrins kapacitetsutnyttjande Procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram Löner Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken

Diagram Löner i näringslivet Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken

Diagram Inflationsförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och TNS Prospera

Diagram Inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera

Diagram Skillnaden mellan nominella och reala 5-årsräntor (break even-inflation) Procentenheter Källa: Riksbanken

3.38 Varu- och tjänstepriser i KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.

Diagram Livsmedel, energi och räntekostnader i KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.

R1. Medelkvadratgap för inflations- och resursutnyttjandeprognoser UPPDATERAD Medelvärden av kvadrerade avvikelser under prognosperioden Källa: Riksbanken

R2. Penningmängden (M2), monetära basen och kreditmultiplikatorn Miljarder kronor respektive kvot Källor: SCB och Riksbanken

R3. Småhuspriser och total utlåning till svenska hushåll Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram R4. Bostadsinvesteringar Procent av BNP, löpande pris Källa: SCB Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde.

R5. Internationella reala huspriser Index, 1980 =100 Källa: Reuters EcoWin

Diagram R6. Hushållens nya lån fördelade över olika löptider Procent Källa: Riksbanken

Tabell A1. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Tabell A2. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A3. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A4. Finansiella prognoser i sammanfattning Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken * Procent av BNP

Tabell A5. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

Tabell A6. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A7. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A9. Alternativscenario med starkare tillväxt i omvärlden, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken

Tabell A8. Löner och arbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Tabell A10. Alternativscenario med förbättrad arbetsproduktivitet, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A11. Alternativscenario med högre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A12. Alternativscenario med lägre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken