Hermeneutik Hermeneutik – kommer från grekiskan och betyder ”utläggningskonst” eller ”förklarningskonst”

Definition: att tolka och skapa förståelse

3 viktiga begrepp inom hermeneutik (framför allt inom samhälls- och beteendevetenskapen): Livsvärld (objektet) – är det som vi människor dagligen lever i, talar om och tar för given i våra handlingar, dvs. den mening som människor knyter till sig själva och sina handlingar. Man är först och främst intresserad av hur människor föreställer sig världen, inte hur världen är. Förståelse (målet) – är det som man försöker uppnå genom att använda sig av hermeneutisk metod. Genom beskrivning av livsvärlden så uppnås förståelse Tolkning (medlet) – är det sätt man skaffar sig förståelse för en persons livsvärld.

Historia Ursprungligen till för att först och främst tolka religiösa och juridiska texter Från början av 1800-talet får hermeneutiken en ny inriktning och en vetenskaplig prägel.

Schleiermacher En psykologisk rekonstruktion Överindividuellt medvetande Kontextberoende

Wilhelm Dilthey Tysk filosof, sociolog, psykolog och historiker (1833-1911) Han presenterade hermeneutiken som humanioras motsvarighet till statistiken. Hermeneutiska cirkelns kriterium All forskning/tolkning består av ständiga rörelser mellan helhet och delar. Det handlar inte om att förstå varje del av information för sig, poängen är att förstå helheten. Men delar och helhet i det färdiga pusslet av tolkningar måste hänga ihop.

Jean Paul Ricoeur Fransk filosof (1913-2005) Enligt Ricoeur bör vi försöka förklara våra data, och dessutom leta efter dolda innebörder, för att begripa något nytt.   Tidigare forskning kan användas som nycklar som öppnar ny förståelse. Att förhålla sig misstänksam inför de dolda innebörderna ger möjlighet att se nya data.

Hans-Georg Gadamer Tysk filosof (1900- 2002) Enligt Gadamer påverkas våra tolkningar av våra tidigare erfarenheter och förförståelse (fördom).   Förförståelse består av tre grundläggande delar: Språk och begrepp Trosuppfattningar Personliga erfarenheter Vår horisont bestämmer vilka frågor vi ställer och hur vi tolkar ny information. Med horisont menar Gadamer summan av olika begrepp genom vilka vi förstår verkligheten. Viktigt att vara misstänksam mot sin egen förförståelse.

Hermeneutik som metod Metoder som söker mening/innebörd i enskilda människans upplevelser eller texter Vad är det som visar sig? Vad är innebörden i det?

Bibeln ”Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar. Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen. ” (Luk 10:3, 1917) ”Gå, jag skickar er som lamm in bland vargar. Ta inte med er några pengar, någon påse eller några sandaler, och stanna inte på er väg för att hälsa. ” (Luk 10:3, 2000)

Hermeneutisk angreppssätt Lyssnande Till de olika meningshorisonter som ryms i intervju. Möjlighet att ständigt göra nya tolkningar. Tolkning Vilar på intervjuarens förförståelse. Text vs Intervju Översättning Traduttori, traditori. Transkribering är en översättning från ett språk till ett annat. Krav: forskning, grundlig förståelse av språket(inkl. kroppsspråk), kulturell kunskap.

Forskarens roll under forskningsprocessen Modern vetenskapsteori avvisar föreställningen om den neutrala forskaren som inte har någon form av inflytande på kunskapsutvecklingen. Forskarens utgångspunkt, yrkesmässiga intressen, motiv och personliga erfarenheter avgör vilken den aktuella problemställningen blir, vilket perspektiv som väljs och likaså metod. Frågan är därför inte om forskaren påverkar, utan hur han/hon påverkar. ide nyfikenhet --> problemställning --> urval --> material <--> analys --> resultat

Tillsammans skapar vi den verklighet vi lever i, och tillsammans utvecklar vi ord och begrepp som förmedlar vår förståelse av verkligheten. Oavsett vilken metod vi använder eller vilket slags projekt vi ska genomföra så påverkar våran egen roll som forskare process och resultat. Det är forskarens ansvar att se sin egen roll i resultatet och kunna sätta sig ”utanför”. Att tidigt i forsknigsprocessen gå igenom sitt material med någon annan kan hjälpa en att identifiera sina egna blinda fläckar. Forskaren måste leva sig in i informatörens situation för att validiteten och reliabiliteten ska bli så tydlig och stark som möjligt.

Forskaren ska läsa sitt material och leta efter mönster, och de mönster som hittas är beroende av de mönster som forskaren har förmågan att läsa och känna igen. Två olika forskare kan se två helt olika mönster i samma material. Det är därför viktigt att redogöra var man själv står så att läsaren kan förstå varför resultatet blivit det de blivit. Det är viktigt att titta på sin förförståelse av ämnet; Är det relevant, kommer min forskning bli empirisk korrekt, vad förväntar jag mig att finna, vilka teorier använder jag mig av?

Den vanligaste fallgropen är att låta förförståelsen överrösta den kunskap det empiriska materialet hade kunnat få fram om vi satt våran egen ”vilja” åt sidan. För att förebygga detta är de bra att ta på sig den teoretiska referensramens glasögon. Dessa är de vi använder när vi läser vårt material och identifierar våra mönster. Det omfattar modeller, teorier, begreppsapparat, definitioner och forskningstraditioner. Beskrivningar och tolkningar går hand i hand. Det går inte att använda de ena och utesluta det andra-varje beskrivning är färgad av en tolkning och varje tolkning förklaras med beskrivning.

Den kvalitativa metoden hör hemma i hermeneutistisk kunskapstradition som handlar om att tolka vad mänskligt uttryck betyder. Den hermeneutiska förförståelsen är en äldre kunskapstradition än den naturvetenskapliga, som medicinsk vetenskap idag bygger på. Som modern medicinare ska vi inte glömma att den hippokratiska läkarvetenskapen ursprungligen var en hermeneutistisk disciplin.