1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.

Advertisements

Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.

Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.

Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.

Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011

Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.

Penningpolitisk rapport oktober 2011

Penningpolitisk rapport juli 2009

Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.

Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.

Penningpolitisk rapport Oktober 2012

Penningpolitisk rapport Februari 2012

1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring

Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.

Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.

Penningpolitisk rapport 2007:1

Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.

Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.

PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.

Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.

Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.

UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.

PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.

Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.

Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.

Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.

Lönebildning och penningpolitik

PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.

Underlag för utvärdering av penningpolitiken –

Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.

Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.

Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.

Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.

Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.

PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.

Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.

Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.

Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.

PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.

Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.

Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.

Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.

Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.

Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.

1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.

PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Penningpolitisk rapport februari Låg tillväxt Lågt inflationstryck.

PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.

PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.

PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.

Penningpolitiken och det svårfångade resursutnyttjandet Maj 2009 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.

Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.

Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.

Finansutskotte t 22 februari 2007 Stefan Ingves. En jämförelse av prognosfel KPI 2006 Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken Anm. Genomsnittlig.

Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.

PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.

PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.

Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.

Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.

Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.

Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.

Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.

Global varuhandel och industriproduktion

Källa: US Department of Commerce

Presentationens avskrift:

1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och statsskuldväxel.

2. Centralbankers balansomslutning Procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB samt respektive centralbank

3. Världshandelsvolym World trade monitor index, år 2000 = 100, säsongsrensade data Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

4. BNP-tillväxt i världen Årlig procentuell förändring Källor: IMF och RiksbankenAnm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

5. BNP-tillväxt i USA och euroområdet Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009

6. Spridning i BNP-prognoser Standardavvikelser i prognoser för nästa år Källa: Copyright Consensus Economics Inc.

7. BNP i BRIC-länderna Årlig procentuell förändring *2010*2011* Brasilien5,75,1-0,44,73,7 Ryssland8,15,6-9,03,63,4 Indien9,47,35,67,77,8 Kina13,09,08,710,09,7 Källa: IMF * IMF:s prognos januari 2010

8. Konsumentpriser USA Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics och OECD

9. Konsumentpriser euroområdet Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat och OECD

10. Barometerindikator och inköpschefsindex Index, medelvärde = 100 respektive nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

11. BNP-tillväxt i Sverige Årlig procentuell förändring, fasta priser Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

12. BNP-nivå i Sverige Index 2008 kv 2=100 Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

13. Sysselsättningsgrad Sysselsättning i procent av befolkningen, år, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december.

14. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

15. Bytesbalans och offentliga finanser Procent av BNP Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

16. Industri- och tjänsteproduktion Index januari 2005=100, säsongsrensad data Källa: SCB Anm. 3 månaders glidande medelvärde.

17. Lågt resursutnyttjande Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

18. Sysselsättning i industri och privata tjänster 1000-tals personer Källa: SCB

19. Inflation, KPI och KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

20. Inflation mätt med HIKP Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat, SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

21. Arbetskostnader per producerad enhet Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

22. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.

23. Reporänta Procent Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009, kvartalsmedelvärden.

24. Inflationsförväntningar på 5 års sikt Procent Källa: TNS SIFO Prospera

25. Låga löneökningar Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos PPU december 2009.Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken