PPR Juli 2010 100701. Diagram 1.01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Penningpolitisk rapport oktober 2011
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Juli Diagram 1.1. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Penningpolitisk rapport Februari 2012
PPR 2007:
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
PPR juli
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Penningpolitisk rapport februari Låg tillväxt Lågt inflationstryck.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
PPR september
PPR 2008:2.
Källa: US Department of Commerce
Presentationens avskrift:

PPR Juli

Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är delvis baserade på riskjusterade marknadsräntors förmåga att prognostisera den framtida reporäntan. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket BNP-tillväxten med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Osäkerheten baseras på Riksbankens prognosfel för KPIX för perioden 1999 till dess att KPIF-prognoser började publiceras under 2008, med justering för att KPIF och KPIX har varierat olika mycket. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram BNP i världen Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP Källor: OECD och SCB

Diagram BNP och ledande indikator för OECD-området Årlig procentuell förändring Källa: OECD Anm. OECD Composite Leading Indicators.

Diagram Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner och länder Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken Anm. TCW innebär viktad BNP för Sveriges främsta handelspartner. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Jämförelse av återhämtning vid olika recessioner, BNP USA Nivå, Index = 100 kvartalet innan recession inleds Källa: Bureau of Economic Analysis och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Legender avser kvartal då index = 100. X-axel avser kvartal. Konjunkturdatering enligt NBER.

Diagram BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Jämförelse av återhämtning i Sverige, USA och Euroområdet BNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken Anm. Kvartalet innan recessionen bröt ut i USA = 100. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.

Diagram Fasta bruttoinvesteringar Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Investeringskvot Andel av BNP, löpande priser Källor: SCB och Riksbanken Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.

Diagram Hushållens konsumtion Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram Resursutnyttjandeindikator Sandardavvikelser Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Dessa gap ska inte tolkas som Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Arbetskostnader per producerad enhet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.25 KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Diagram HIKP i euroområdet och Sverige Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat, SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram BNP i omvärlden TCW-vägd, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt Källor: Nationella källor och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPI i omvärlden TCW-vägd, årlig procentuell förändring Källor: Nationella källor och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Styrränta i omvärlden TCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden Källa: Respektive lands centralbank och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Timgap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Timgap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Reporänteantagande Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram BNP Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Timgap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Produktionsgap (BNP) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram Centralbankers balansomslutning Procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank

Diagram Statsobligationsräntor i olika länder Procentenheter Källa: Reuters EcoWin Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

Diagram Skillnad mellan interbankräntor och förväntade styrräntor (Basis-spread) Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders overnight index swap.

Diagram Börsutveckling Index, = 100 Källa: Reuters EcoWin

Diagram Penningmängd Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Penningpolitiska förväntningar i euroområdet och USA Procent Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan.

Diagram Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörer Procent Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken

Diagram Genomsnittliga avvikelser mellan terminsräntor och reporäntebanan Räntepunkter Källor: Reuters Ecowin och Riksbanken

Diagram Indikativa reala styrränteförväntningar i Sverige, USA och euroområdet Procent Källor: ECB Survey of Professional Forecasters Riksbanken, Philiadelphia Fed Survey of Professional Forecasters, Reuters Ecowin, TNS Sifo Prospera och Riksbanken.

Diagram Hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt Procent Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera

Diagram Världshandelsvolym World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

Diagram BNP internationellt Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Cabinet Office Japan och Office for National Statistics

Diagram Export Index, januari 2006 = 100, säsongsrensade data Källor: Eurostat och US Department of Commerce

Diagram Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index över 50 indikerar tillväxt Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank

Diagram Sysselsättning Index, kvartal = 100, säsongsrensade data Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

Diagram Konsumentpriser Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och Office for National Statistics

Diagram Konsumentpriser exklusive energi och livsmedel Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och Office for National Statistics

Diagram Barometerindikator Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10 Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Industriproduktion och tjänsteproduktion Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Källa: SCB

Diagram Konfidensindikatorer för hushåll Nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram Hushållens konsumtion av detaljhandelsvaror och bilar Index 2005 = 100, säsongsrensade data Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Hushållens detaljhandelsindex avser hushållens konsumtion inom detaljhandeln exklusive bensinstationer. Källa: SCB

Diagram Bankutlåning till företag och hushåll Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram Reala huspriser i olika länder Index, 1980 = 100 Källor: BIS, Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram Industrins kapacitetsutnyttjande Procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram Utrikeshandel med varor Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Fasta priser beräknade av Riksbanken.

Diagram Exportorderingång Nettotal respektive årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet 1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken

Diagram Anställda i näringslivet, förväntningar och utfall Nettotal, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet Anm. Förväntningarna är tidsförskjutna 3 månader framåt till den period de avser.

Diagram Löner i näringslivet och offentlig sektor Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram Varu- och tjänstepriser i KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.

Diagram Livsmedelspriser i olika led Årlig procentuell förändring Källor: The Economist och SCB

Diagram Olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R1. Hur statsfinansiell oro kan spridas inom och mellan länder

Diagram R2. Skillnad i olika länders tioåriga statsobligationsräntor mot Tyskland Procentenheter Källa: Reuters EcoWin

Diagram R3. Småhuspriser och bankutlåning till hushåll Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram R4. Två mått på produktiviteten i Sverige Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R5. Sambandet mellan genomsnittlig produktivitetstillväxt under en period med svag produktivitet och genomsnittlig produktivitetstillväxt under året efter en sådan period Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken

Diagram R6. En jämförelse mellan fem perioder med svag arbetsproduktivitet Årlig procentuell förändring Källor: OECD och Riksbanken

Diagram R7. KPI och BNP. Utfall och prognoser från Penningpolitisk rapport, februari 2009 Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R8. Reporänta och räntekostnader för egnahem, utfall, prognos och framskrivning Procent respektive årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R9. KPI och KPIF, utfall, prognos och framskrivning Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A8. Alternativscenario med statsfinansiell kris, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges

Tabell A9. Alternativscenario med starkare inhemsk efterfrågan, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges

Tabell A10. Alternativscenario med högre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges

Tabell A11. Alternativscenario med lägre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges