Nu kraftsamlar vi för den sociala barn- och ungdomsvården

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Vad innebär ett barnperspektiv
 ”Lyfta” barn och ungdomsfrågor som ett viktigt, prioriterat område för landsting, regioner och kommuner  Barn & unga utgör 1/3 av befolkningen och tillbringar.
Närvårdssamverkan Csadadas Asdas Ksaldjaksld Saldöksaldö Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Plan för att genom platsbesök stödja och stimulera Regionala cancercentrum 2013.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 31 mars 2012 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Februari 2010.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Välkommen till ESF:s seminarium
Behov av habilitering och rehabilitering
Regional krissamverkan i Jönköpings län. Regional krissamverkan i Jönköpings län Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer.
Behovet av nationell satsning på IT-stöd Barns behov i centrum (BBIC)
Om värdigt liv inom äldreomsorgen
Samtal om eventuell förhandling om överenskommelse för 2015
Disposition och utgångspunkter
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Barn och ungas rättigheter BRÅ
Gemensamma mål för samverkan Strategigrupp äldrevård Samverkansrutiner - primärvård, sjukhus och kommun Habo kommunMullsjö kommun.
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 18 november 2013.
Bättre skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn och ungdomsvården Marlene Burwick Ordförande Beredningen för socialpolitik.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Bra initiativ med kalas och en eloge till skåne för detta arrangemang och allt bra som sker i skåne.
Nämndplan 2015.
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Varför e-förvaltning och e-strategier? Skapa NYTTA För samhället, medborgarna, företagen och för verksamheterna.
Kommunnätverk Giftfri vardag Lync-möte med länsstyrelserna 22 sept
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Socialdepartementet. Bred delaktighet, samarbete och samråd.
Delaktighetsdagen 2015 Myndigheten för delaktighet.
Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Förvaltning/avdelning/grupp/enhet som dragningen är för Datum:
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Socialdepartementet Blogg: socialbarnungdom.se
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Barns Röst. För och med: Barn med NPF år och yrkesverksamma inom BUP & Hab Mål: Ökad delaktighet i den egna vården Av: Riksförbundet Attention i.
Verksamhetsidé Förena arbetsliv och utbildning i ett gemensamt åtagande och ansvar att trygga personal- och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Barn- och ungasatsningen
Kvalitet i särskilt boende
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Krisberedskap
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Vad innebär regionbildningen?
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Förhållningssätten.
Politik för gestaltad livsmiljö prop 2017/18:110
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Samordnad utveckling för god och nära vård
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

Nu kraftsamlar vi för den sociala barn- och ungdomsvården 2015- 03- 23

Socialtjänstens viktiga uppdrag I Sverige lever de flesta barn under trygga och goda förhållanden Samtidigt finns barn som behöver samhällets stöd och skydd Här har socialtjänsten en mycket viktig roll Barnen och deras vårdnadshavare ska behandlas rättssäkert

Nuvarande utmaningar i den sociala barn- och ungdomsvården Exempelvis Många barn och ungdomar upplever inte att dom blir lyssnade på eller tagna på allvar i mötet med socialtjänsten (”Barnen vill –Vågar vi” Allmänna Barnhuset) ”Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn- och unga?” (IVO: rapport) ”Prövning och profession – en kunskapsöversikt om arbetsbelastning i socialtjänsten” (Pia Tham Vision) ”Personalomsättning, arbetsvillkor och kompetens i socialtjänstens barn- och ungdomsvård” (Anna-Lena Lindqvist SSR)

Nationell samordnare för att ytterligare stärka utvecklingen I dialog med kommunerna stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården så att barn och unga får den hjälp och det stöd som de behöver Stimulera och inspirera för att på bästa möjliga vis för att möta de utmaningar som finns Belysa kommunernas förutsättningar för att ge stöd och skydd Är det nationella stödet är ändamålsenligt utformat? ”Balansera bilden” – även sprida de goda exempel som finns inom den sociala barn och ungdomsvården

Regelbunden återkoppling till ministern Barn-, äldre- och jämställdhetsministern har förstärkt uppdraget Utforskande Återkoppling till ansvarig minister var tredje månad

Besök i 50 kommuner Besöka minst 50 kommuner vid två tillfällen Urval utifrån varierande storlek och geografisk spridning Urvalet görs utifrån kommungrupperingen i Öppna Jämförelser och att minst en kommun i varje län får möjlighet att medverka

Syfte Utifrån bästa tillgängliga kunskap och i bred delaktighet kraftsamla för att ytterligare stimulera det systematiska kommunala kvalitetsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Genom att lyfta vikten av att integrera kunskap från barn och vårdnadshavare med annan kunskap som finns på kommunal, regional och nationell nivå för att uppnå bästa gemensamma resultat.

Mål Genom dialog med kommunala företrädare och med andra aktörer driva på utvecklingen till en social barn- och ungdomsvård med god kvalitet där barn och unga får det stöd och den hjälp som de behöver.

Noterna är regelverket och bästa tillgängliga kunskap Noterna är regelverket och bästa tillgängliga kunskap. Den nationella samordnaren utgår ifrån gällande regelverk där socialtjänstlagens portalparagraf och barnets bästa är grunden för uppdraget. Därefter har två paragrafer valts ut som förstärker uppdragets inriktning. Dels lyfter uppdraget att det är kommunen som har det yttersta ansvaret för socialtjänsten inom sitt område. Dels att vid kommunbesöken särskilt föra en dialog kring kommunens förutsättningar att leva upp till socialtjänstlagens kvalitetsparagraf. Dirigenten symboliserar kommunens samlade ledarskap såväl det politiska som det kommun- och förvaltningsmässiga. Därutöver även kommunrevison. Uppdraget vill understryka ett helhetsansvar för den sociala barn- och ungdomsvården där alla måste spela sitt instrument otroligt bra men det är först när vi lyssnar till varandra och spelar tillsammans som det blir bra för dom som verksamheten är till för. Bilderna med de olika instrumentet vill symboliskt illustrera specialiserings baksida ur barnet/ vårdnadshavarens perspektiv. Uppdraget kommer att ha barnets perspektiv in i socialtjänsten. Bilden ska även synliggöra vikten av att nationell, regional och kommunal nivå också spelar tillsammans och förstår varandras instrument.

Frågor vid kommunbesöken Hur är kommunens förutsättningar för att bedriva en social barn och ungdomsvård med god kvalitet? Hur möjliggör kommunen barnets och vårdnadshavarnas behov och rättigheter? Hur arbetar ni för att införa välfärdsteknologiska möjligheter inom den sociala barn och ungdomsvården?

forts. frågor Har ledarskapet och medarbetarskapet förutsättningar för att leva upp till en social barn och ungdomsvårs av god kvalitet? Hur arbetar ni för att systematiskt och fortlöpande utveckla kvalitén inom den sociala barn- och ungdomsvården? Hur beaktar ni barnets bästa och barns synpunkter på den sociala barn-och ungdomsvården i ert systematiska kvalitetsarbete? Hur arbetar ni för att i det kommunala kvalitetsarbetet integrera åtgärder och initiativ som sker på kommunal, regional och nationell nivå?

Samarbete och samråd Uppdraget bedrivs i sammarbete med SKL och de regionala utvecklingsledarna Uppdraget kommer att ske i samråd med Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Barnombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Statens Institutions Styrelse, Samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa, Föreningen Sveriges Socialchefer och Länsstyrelserna

Bred delaktighet Inbjudan till dialog med bland annat: Akademikerförbundet SSR, Arbetsmiljöverket, Barnens rätt i samhället, Datainspektionen, Ersta Barnrättsbyrå, Famna, FoU-miljöerna, Forum för familjevård, Föreningen Maskrosbarn, Goda företagare för barn och unga, Handikappförbunden, Kommunala företagens samorganisation, Maskrosföräldrar,Myndigheten för delaktighet Nätverket för socialarbetare i Stockholm: Nu bryter vi tystnaden, Lärosäten, Rädda Barnen, Röda Korset, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Samhällets styvbarn, Socialstyrelsens nationella nätverk för BBIC, Stiftelsen Allmänna barnhuset, Stulen barndom, Svenska Vård, Verdandi, Vision och Vårdföretagen Almega.

Uppdragets olika faser Den första fasen – utforskande våren 2015 Den andra fasen – kommunbesök hösten 2015 Den tredje fasen – analyserande Den fjärde fasen – kommunbesök våren 2016 Den femte fasen – analys, återkoppling och slutrapport

Metod Nationell dialog Kommunbesök Hearing och rundabordssamtal Webbinarier Blogg och twitter Mätning Följeforskning

En droppe droppad i Livets älv ”En droppe droppad i Livets älv har ingen kraft att flyta själv Det ställs ett krav på varje droppe Hjälp till att hålla de andra oppe” ~ Tage Danielsson

Kontaktuppgifter cecilia.grefve@regeringskansliet.se petra.rinman@regeringskansliet.se