Det tredelade föräldraskapet - stöd till föräldrar med placerade barn Ett utvecklingsprojekt i stadsdelarna Rinkeby-Kista, Skärholmen och Södermalm

Socionomer inom Familjehemsvården konferens Södertälje 23/3 2015 Bakgrund till projektet Projektorganisation Del I Förstudie september 2013 till april 2014 Del II Utforma en insats april 2014 till maj 2015 Del III Utveckla insatsen och inleda implementering maj 2015 till november 2015 Era erfarenheter kring stöd till föräldrar med placerade barn

Bakgrund till projektet Det tredelade föräldraskapet bör prägla vården av barn i familjehemsvård Sedan den 1 januari 2013 har barnet rätt till en särskilt utsedd socialsekreterare när barnet placeras i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende (SoL 6 kap. 7c §). Familjehemmet som skall utföra vården ska få råd, stöd, arbetsledning och handledning i vården av en särskilt avdelad familjevårdsinspektör som inte ansvarar för barnet ( Sol 6 kap. 7a §). Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, …..lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Nytt är att även föräldrar har rätt till stöd. (Sol 6 kap 7 § 4:e st).

Utmaningar Föräldern har ofta svårigheter som kan kräva insatser parallellt och som kan handla om missbruk, psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet, utsatthet för våld, svag etablering på bostadsmarknaden, svag etablering på arbetsmarknaden. Omständigheter som påverkar föräldraskapet Föräldern är ofta uppfylld av känslor av skuld och skam Att stödet är riktat till föräldrarollen Föräldern har ofta en komplicerad relation till socialtjänsten efter ett omhändertagande

Dilemman Barnets rätt till föräldrar och ursprung – Familjehemmets behov av lugn och ro för att ge trygghet och bygga tillit Föräldrarnas förmåga att ”släppa” och acceptera separationen från barnet - men samtidigt finnas kvar som förälder för barnet Att föräldern ser sin betydelse som förälder - utan att kunna utöva föräldraskapet som vårdare.

Struktur Finansiering Lokala utvecklingsmedel (LUM) från Utvecklingsenheten, Stockholm stad Styrgrupp Ingrid Persson Rinkeby-Kista sdf, Jaana Jansson Rinkeby-Kista sdf, Lena Svensson Skärholmen sdf, Efva Gullberg Södermalm sdf, Eva Lindström Socialförvaltningen Referensgrupp Nytänkargruppen för familjehemsvård i Stockholm stad Arbetsgrupp Handläggare från familjevården och barnenheterna i de tre medverkande stadsdelarna Forskarstöd Genom Marie Sallnäs och Maria Andersson Vogel, Stockholms Universitet

Projektmål Att erbjuda krishantering vid placering av barnet Att fortsätta ett motivationsarbete för att arbeta med förälderns egna problem Att stötta föräldern att orka komma tillbaka som vårdare, om förutsättningarna finns, inom rimlig tid Att stötta föräldern att vara förälder på avstånd, och kunna behålla föräldraskapet i de avseenden som fungerar bra. Att förälderns samarbete med familjevårdsinspektörer och familjehem kring umgänget förbättras Förbereda och ge stöd vid en planerad hemtagning. Ge stöd när bedömningen är att en vårdnadsöverflyttning är önskvärd för att trygga barnet Att stötta föräldern i samarbetet med familjehemsföräldern.

Effektmål Fler planerade tidsbegränsade placeringar. Färre beslut om umgängesbegränsningar Färre sammanbrott i familjehemsplaceringen Färre återkommande hemtagningsutredningar. Fler planerade hemtagningar. Fler vårdnadsöverflyttningar

 Del I Förstudie september 2013 till april 2014 Beståndsdelar Aktuell forskning Lagstiftning BBIC Statistik Goda exempel nationellt och internationellt Intervjustudie Fokusgrupper och intervjuer med arbetsledare Syfte Ge ett underlag för att utforma en eller flera föräldrastödsinsatser avsedda att erbjudas i samband med att barn placeras av socialtjänsten Rapport tillgänglig på Kunskapsbanken, Utvecklingsenheten, Socialförvaltningen Stockholm stad

Intervjustudien Intervjutid: 20131216 - 20140116 Fyra tidpunkter: Omhändertagande/placering, umgänge, vårdnadsöverflytt, hemgång Respondenter: barn/ungdomar 7-18 år placerade i familjehem enligt LVU§2, deras föräldrar, deras familjehem Hur många nådde vi? Barn 20 av 41 dvs 49% Föräldrar 23 av 42 dvs 54% Familjehem 24 av 41 dvs 58%

Vad sa barnen? Barnen har en hög medvetenhet om föräldrarnas svårigheter och deras stödbehov Barnen har konkreta idéer om vad deras föräldrar behöver för stöd Barnen känner stor oro för sina föräldrar efter att de separerats från dem Barnen beskriver att de hade mått bättre om de vetat att någon funnits där för deras föräldrar ”Jag önskar att min mamma hade fått hjälp och stöd när jag och min syster flyttade, någon hon kunde prata med. Hur enkelt är det för en mamma när någon tar ens barn ifrån henne?” ”Mamma behöver stöd. Hon mår inte bra, blir arg för ingenting och glad för ingenting. Hon skämde ut oss. Hon behöver någon som hjälper henne med hennes mediciner, att ge henne mat och se till att hon sover hemma. Om hon fick den hjälpen skulle hon inte må så dåligt och skämma ut oss”

Vad sa föräldrarna? Föräldrarna förstår inte allvaret i situationen eller vad som krävs av dem i deras föräldraskap Omhändertagandet utlöser ofta en kris och föräldrarna har vaga minnesbilder Flera föräldrar har uttryckt suicidtankar/genomfört suicidförsök Föräldrarna önskar ett slags lots/följeslagare som kan stödja/förklara/vägleda/upp- muntra/ge feedback ”Någon som har lite mer tid än handläggarna och som kan förklara och hjälpa en att ta kontakt med barnet på ett bra sätt. Första kontakten med barnet efter ett omhändertagande är det värsta man kan vara med om. När man ska försöka förklara vad som hänt fast man inte har koll själv” ”Att dom förklarar bättre vad man kan vänta sig, vad detta kommer innebära. Kommer jag någonsin få tillbaka honom?”

Vad sa familjehemmen? Föräldrarna behöver krisstöd i samband med placering Föräldrarna behöver vägledning och information Få familjehem har erfarenhet av att föräldrar fått stöd, något de tror skulle underlätta samverkan med föräldrarna Föräldrarna har ofta omfattande svårigheter som familjehemmen kan ha liten/ingen erfarenhet av att bemöta ”Man måste komma ihåg att vi kan ställa väldigt lite krav på föräldrarna – de har fått sina barn omhändertagna av en anledning och samtidigt är de i kris” ”Alla föräldrar har en inre dröm att få tillbaka sina barn oavsett hur verkligheten ser ut. Hjälp dom bearbeta detta fort, barnen kanske inte kommer hem men de är jätteviktiga ändå och kommer alltid att vara barnets föräldrar, de måste ha kontakt med barnet” ”Man måste vara extremt tydligt mot föräldrar vad som gäller och vad som kommer att gälla. Det är den bästa hjälpen”

Vad sa handläggarna? Handläggarna upplevde att det var svårt att ha utrymme att stötta föräldrarna i den utsträckning de bedömde skulle vara lämpligt Handläggarna ser ett behov av ett individuellt krisstöd så att föräldern inte fastnar i sin kris Vore bra att komplettera befintligt stöd med en extern stödperson med goda kunskaper om socialtjänsten och socialtjänstens arbete kring barn och unga Stödpersonen kunde stötta föräldern att klara den initiala krisen så att föräldern tex inte bryter kontakten med socialtjänsten och därmed riskerar att förlora kontakten med sitt barn

Slutsatser från intervjustudien Stöd till föräldrar som får sina barn omhändertagna saknas i hög grad och efterfrågas av barn/unga, föräldrarna, familjehemmen och handläggarna Många handläggare gör ett mycket gott arbete med att stötta föräldrarna men uttrycker att det vore bra om det fanns ett mer strukturerat stöd att erbjuda Viktigt att stöd erbjuds initialt så att föräldern får hjälp att hantera krisen. Tillgång till föräldrastöd kan bidra till att minska barnets oro för förälderns och därmed bidra till att barnet lättare etablerar sig i familjehemmet. Ett föräldrastöd kan stärka föräldern att mäkta med att finnas kvar för sitt barn.

Hur har andra arbetat med stöd till föräldrar? På ett flertal orter runtom i Sverige har kommuner och frivilligorganisationer provat att erbjuda föräldrar med placerade barn gruppträffar Mer eller mindre strukturerade, vissa med tydliga teman, vissa mer i form av självhjälpsgrupp Svårigheter: mycket arbete för att få föräldrarna att delta, stort bortfall, litet underlag, få grupper har utvärderats Både i Norge och Danmark har föräldrar med placerade barn möjlighet att få stöd genom en egen kontaktperson En gruppverksamhet stack ut från de andra, ”Mamma trots allt” i Uppsala

Förstudiens slutsatser Föräldrarna önskar ett stöd i samband med placering av deras barn Forskning, handläggare, familjehem och andra berörda parter gav uttryck för att det föreligger ett stort behovet av stöd i samband med placering Föräldrarna befinner sig i en kris, har svårt att ta till sig information, har svårt att förstå vad som händer och vad som förväntas av dem Föräldrarna önskar en större delaktighet i planeringen kring barnen

Vilket stöd efterfrågas? Ett individuellt stöd i form av stödperson Ett rådgivande, förklarande och lotsande stöd Någon som lyssnar och stöttar Gruppstöd i ett senare skede i processen Att stödet ges av socialtjänsten men inte av handläggaren Att stödpersonen är en professionell person med god insikt i och kunskap om socialtjänstens lagstiftning, handläggning och det sociala hjälpsystemet i stort Att stödet bidrar till att föräldern upplever en ökad delaktighet i processen kring deras barn

Del II. Utveckla en verksamhet april 2014 till maj 2015 Del II Utveckla en verksamhet april 2014 till maj 2015 Utforma och genomföra två föräldrastödsinsatser ett individuellt stöd i form av stödperson och en gruppverksamhet baserad på Mamma trots allt Insatserna har utvecklats utifrån förstudiens resultat och tar därmed till vara brukarnas önskemål och synpunkter, handläggarnas/praktikens erfarenheter samt vad aktuell och relevant forskning säger Dokumentera och följa hur insatsen faller ut utveckla arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, arbetsdagböcker, säkerhetsrutiner mm

Föräldrastöd i Danmark 1994 startade FBU och Köpenhamns kommun Foraeldrastottan för att erbjuda stöd till föräldrar med placerade barn Enligt Serviceloven § 54 slås fast att föräldrar skall erbjudas stödperson redan under utredningstiden Foraeldrastottans personal består idag av fyra socionomer och en psykolog Foraeldrastottans målgrupp Föräldrar vars barn är placerade Föräldrar som är folkbokförda i Köpenhamn Föräldrar som har vårdnaden om sina barn

Foraeldrestotten individuellt stöd Stödet syftar till att stärka föräldern i samarbetet med familjehemmet och socialtjänsten Stöd ges i form av individuella stödsamtal Verksamheten är en råd- och stödinsats. Personalen har tystnadsplikt och för inga journaler men omfattas av anmälningsplikten Föräldern är uppdragsgivare Föräldrar söker sig själva till verksamheten och bokar tid Stödet är kostnadsfritt Stödet omfattar ej barnen/ungdomen Ex på stöd är att gå igenom och begripliggöra material kring placeringen, få information om rättigheter/skyldigheter, förbereda/vara med på/följa upp möten kring placeringen Stödet är inte en ombudsverksamhet

Foraeldrestotten gruppverksamhet Temakvällar 1 ggr/månad med filmvisning, föredrag och middagar, drop-in forum utan fasta teman medförde lågt deltagande Gemensamt julfirande och sommarutflykter Föräldrarna måste anmäla sig i förväg Även gruppverksamheten riktar sig enbart till föräldrarna och är inte öppen för barn/ungdomar

Hur når man föräldrarna? Foraeldrastottan medverkar på socionomutbildningen i Köpenhamn Foraeldrastottan träffar alla nyanställda i Köpenhamns kommun oavsett verksamhetsområde Foraeldrastottan medverkar vid utbildning av nya familjehem i Köpenhamns stad Foraeldrastottans informationsbroschyr finns spridd inom alla kommunens verksamheter, inom kriminalvården, på institutioner och inom landstinget Foraeldrastottan har en hög tillgänglighet på telefon och mail Foraeldrastottan ger möjlighet att få en första tid snabbt Foraeldrastottan bedrivs i en egen lokal och inte i socialtjänstens lokaler Vid behov används tolk

Föräldrastöd i Norge Projekt Rötter, Kirkens Bymisjon, Oslo Projekt mellan 2008 och 2011 i syfte att erbjuda stöd till föräldrar med placerade barn. Syftet med stödet var att: öka föräldrarnas och barnens livskvalitet förbättra samspelet mellan föräldrar, barn, familjehem minska konflikter mellan de olika aktörerna i det sociala system familjen ingår i bidra till att barnen upplevde mindre oro för sina föräldrar   Målgrupp: Föräldrar vars barn var placerade på Heggeli eller hade varit placerade på Heggeli och numera var placerade i familjehem 2017-04-12

Projekt Rötter individuell insats Föräldrarna erbjöds: bearbetande samtal angående omständigheterna i anslutning till placeringen stöd i att finna sina nya roll som ”deltidsförälder” stöd i kontakten med myndigheter och familjehemmet stöd i kontakten med barnet förberedelser inför och stöd vid umgänge löpande information om hur barnet hade det i familjehemmet Samtidigt arbetade de parallellt med barnen som erbjöds: stöd att kontakta sina föräldrar löpande information om föräldern om föräldern inte förmår hålla egen kontakt med barnet Den individuella insatsen är idag avslutad

Projekt Rötter gruppverksamhet Foreldrestotten Bymisjonen erbjuder gruppverksamhet till föräldrar vars barn är eller har varit placerade på Hegggeli månadsvisa träffar som föräldrarna bjuds in till mellan 18:00-21:00 matlagning och förberedelser följt av gemensam middag efterföljande diskussioner om ett på förhand upppgjort tema kring föräldraskap och placeringen av det egna barnet vikten av att få delta i ett sammanhang med god mat och ett fint dukat bord med en välkomnande stämning poänteras verksamheten har hämtat mycket inspiration från Föraeldrastotten i Köpenhamn Gruppverksamheten drivs vidare av Bymisjonen

”Mamma trots allt” gruppverksamhet Baserad på en australiensisk gruppstödmodell En av få beforskade gruppverksamheter Riktar sig till personer med kognitiva svårigheter, antingen diagnostiserade eller självupplevda Erbjuds föräldrar minst sex månader efter att barnet placerats Tvärprofessionell gruppledning, psykolog och socionom Gedigen urvalsprocess; gruppledare och handläggare träffar deltagare vid flera tillfällen, löser och diskuterar hinder som föreligger Enkönat, bara mammor, vilket upplevdes positivt av deltagarna och som en framgångsfaktor av gruppledare

Stella individuellt stöd Insatsen Syftet är att stärka samarbetet med socialtjänsten och familjehemmet i frågor som rör barnet Ett erbjudande om en egen stödperson Arbetet kommer att bedrivas från lokaler i de tre medverkande stadsdelarna Stödpersonerna utgörs under piloten av projektledaren samt socionomer med lång erfarenhet av socialt arbete

Stella individuellt stöd Målgrupp Föräldrar vars barn är placerade i jour- eller familjehem av någon av de tre medverkande stadsdelarna Föräldrar vars barn kommer att familjehemsplaceras Föräldrar vars barn är 0-12 år Föräldrar som har vårdnaden om sina barn Föräldrar oavsett bakgrund och svårigheter Föräldrar i behov av tolk Föräldrapar

Stella individuellt stöd Föräldern får information om verksamheten genom vår broschyr Vi erbjuder ett första samtal snabbt Ömsesidig sekretess Anmälningsplikt Uppdraget formuleras av föräldern Lyssna och på och stötta föräldern Hjälpa föräldern att gå igenom material kring placeringen Förbereda, genomföra och följa upp möten med socialtjänst och familjehem

”Mamma trots allt” gruppverksamhet Under hösten 2014 utbildas till gruppledare Under våren 2015 erbjuda en eller två grupper bestående av föräldrar från de tre medverkande stadsdelarna Modellen är utvecklad särskilt för föräldrar med olika grader av kognitiva svårigheter Handledning och metodstöd av medarbetare från SUF Uppsala (samverkan, utveckling, föräldraskap)

Del III. Utprova en verksamhet maj 2015 till november. 2015 Del III Utprova en verksamhet maj 2015 till november 2015 Erbjuda Stella i fler stadsdelar Erbjuda stödgrupper enligt modellen Mamma trots allt Samverkan med LUM-projeket Mina båda världar Samverkan med Qrut-projektet/RFHL Samverkan med barnombud inom landstinget Socialdepartementet /Utredningen om tvångsvård för barn och unga S2012/07 Utveckla kontaktmöjligheterna tex genom mail Brukarråd Sprida kännedom om verksamheten till andra verksamhetsområden, myndigheter, frivilligorganisationer mfl

Kontaktuppgifter Sofia Forsberg sofia.a.forsberg@stockholm.se 08-508 01 631 Ingrid Persson Ingrid.persson@stockholm.se 08-508 01 360 3DF@stockholm.se 08-508 01 165 Telefontid 09:30-11:00 samt 14:00-16:00 alla vardagar Tack för uppmärksamheten!

Diskussionsfrågor Erfarenheter av stöd till föräldrar med placerade barn, vad vore bra att kunna erbjuda, vad efterfrågas, vad ser ni ett behov av? Reflektioner kring hur ett sådant stöd bör organiseras? Tankar om Stella? Tankar om Mamma trots allt?