Ett rumsligt perspektiv på fritidsgårdens verksamhet se aktiviteter och insatser i ett sammanhang tydliggöra vad fritidsledare gör skapa en normativ struktur.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mål med samverksanssystemet
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Den Glada Internationella Vänskaps Veckan.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Den entreprenöriella skolan: från ledarskapet till det individuella programmet. Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation.
Föräldramöte 12 september 2011
Källbystugans kvalitetsarbete
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Susan Tetler Malmö högskola
Omvärldsspaning Kap Sounion. Många Fotograf E. Ubbe.
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Möten och kontroverser kring platser i staden
Familjebaserad korttidsintervention inom barn- och ungdomspsykiatrin •Telefonsamtalet • Brevet •Samtalet •Utvärdering.
SPF ARVIDSJAUR Norrbotten C:a 150 medlemmar MEDLEMSAKTIVITETSFÖRNYELSE (MAF-12)
Boendestöd för psykiskt funktionsnedsatta
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
United Sisters Sommaren 1996 var det flera tjejer som ville ha någon egen, riktad aktivitet just för dem. Tjejgrupper startades och den första gruppen.
Case management och case managers
VAD ÄR ETT LYCKAT UTVECKLINGSARBETE?
I transit – ensamkommande barn berättar
Styrgrupp Främlingsfientlighet Miljölobbying Fritidsgårdar/Aktiviteter Skolsamarbete Kollektivtrafiken Utveckla Södertälje Mohamed.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Fältarbete och social mobilisering
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Delaktighet.
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Ledarutveckling över gränserna
Vardagsliv och boendestöd
Ungdom i det offentlige rom Björn Andersson Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet.
Jessica Åström – Ungdomsombud Umeå kommun Jessica Åström – Ungdomsombud Jämlikhetsfrågor Umeå kommun Jobbar över flera förvaltningar För och Grundskolan,
Distansuppgift Klass 7 v ”Bilden av mig själv”
Hur kan vi förstå begreppet?
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Betydelsen av kompisar och öppna mötesplatser -
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Välkommen till Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor
Hur kan barn bli mer delaktiga genom praktiskt vardagligt socialt arbete?
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Perspektiver på makt Pål Aarsand
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1.Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem.
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Introduktionsförskola i Rinkeby
VAD ÄR VÅRDTAGARINFLYTNDE?
Hälsofrämjande arbete
Föräldramöte P/F f.11 och bollek
Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten
Samtalsgrupper - ett sätt att främja hälsa!
Utvärdera för framtiden ...mer än ParaGå
Välkommen till Habiliteringscentrum Västmanland
INTRODUKTION SKOLKLASSIKERN
Målgrupp år Boende på Tjärnaängar Kommunala fritidsledare
KRUT ATT GE PLATS.
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
INTRODUKTION SKOLKLASSIKERN
Projektplan: Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Presentationens avskrift:

Ett rumsligt perspektiv på fritidsgårdens verksamhet se aktiviteter och insatser i ett sammanhang tydliggöra vad fritidsledare gör skapa en normativ struktur kring olika delar av verksamheten

Hängställe socialt umgänge höra till destruktiva krafter hindrar andra komma personal ger service vardagens samtal och relationer

Aktivitetscentrum ha kul, något att göra testa och pröva mötesplats slentrian stereotypa aktvitetspedagogik

Fristad få ro prata ut kontrast berätta för mycket svåra problem professionell vuxenhet

Parlament tycka till påverka och bestämma ungdomspolitik låtsasinflytande starka styr delaktighetskultur

Spegelsal se sig själv och andra veta vem man är och vill bli reflektera självupptagenhet gruppedagogik

Korsväg lokalt nätverk samverkan kunskapsutbyte kafferep negativ allians samla, förstå, förmedla kunskap hålla i gruppsamverkan

Uterum ungdomsoffentlighet grannskapet centrala staden tappa fokus resurs- och tidskrävande uppsökande arbete arrangemang

Fler rum?

Fritidsledaren ska: Vara bra p å att hantera vardagliga samtal och relationer Kunna s ä tta gr ä nser samtidigt som man stimulerar socialt samspel Jobba med aktiviteter s å att de utvecklar b å de sociala och kunskapsm ä ssiga kvalit é er hos unga m ä nniskor Samtala med ungdomar om s å dant som bekymrar dem, om sociala problem och sv å righeter i deras liv Arbeta med grupper kring inflytande och delaktighet; engagera och entusiasmera Arbeta med grupper som behandlar teman om identitet och existens Hj ä lpa ungdomar att reflektera kring sig sj ä lva och att kunna se andra Samverka med f ö r ä ldrar, institutioner och f ö reningar f ö r att å stadkomma ett kollektivt b ä ttre resultat Arbeta i lokala och centrala utemilj ö er f ö r att tr ä ffa ungdomar i andra sammanhang Samla och f ö rmedla kunskaper om enskilda och grupper av unga Arbeta med arrangemang och organisering

”Det är i spänningen mellan ordning och kaos som kreativitetens möjligheter öppnar sig”