Kris? Vilken kris? Södra Latin 2012-02-15

Fil dr., lektor i socialt arbete, socialpolitik, Malmö Högskola Daniel Ankarloo Fil dr., lektor i socialt arbete, socialpolitik, Malmö Högskola

Myter ”Välfärden blir svårare att finansiera!” Den ökande försörjningsbördan De allt fler och dyrare äldre ”Vi måste jobba mer för att få den välfärd ’vi vill ha’”. a. Fler arbetade timmar…

Verkliga krissymptom Välfärdsstaten fungerar allt sämre! Massarbetslöshet Ökade sociala klyftor Framtidsoptimism främst i överklassen – i underklassen alltmer desperation ”de stigande förväntningarnas missnöje” – ”de minskade förväntningarnas förnöjsamhet”

Ålderschocken! Antalet äldre över 85 ökar med 67 % 2020-2040: (Borgkommissionen) 67 %

Arbeta mer och längre! ”Skall välfärdsstatens kärna, utbildning, vård och pensioner, kunna räddas måste vi arbeta mer under en längre del av livet.” (Aftonbladet, 16/8-2010) ”Även Sverige behöver höja den faktiska pensionsåldern från dagens 63 år. Antagligen behövs en kombination av stimulanser, regelförändringar och attitydpåverkan… Svenskarnas förväntningar på livet efter 63 år kommer också att behöva ändras.” (DN Debatt 3/7-2010)

Ett realexperiement 1990-2010 Påstående: ”Under perioden 1990-2010 ökade antalet över 85 år från 150 000 personer till 250 000 personer = 67 %” Hur har utvecklingen under perioden varit i: 1. Sysselsättningen? 2. Skattenivåer? 3. Offentliga finanser? Stämmer förutsägelsen om ”ålderschocken”, bakåt i tiden? Ökande skatter? Ökande utgifter? och behovet av att vi måste arbeta längre.

Samhällelig arbetstidsförkortning! Sysselsättningsgraden har minskat under perioden 1990-2009!

Fortsättning… Antalet arbetade timmar har minskat mellan 1990-2007.

Kraftigt sänkt skattekvot 1990-2009 Skattekvoten har minskat med 8 procentenheter av BNP = 256 miljarder kronor = ett års pensionsutbetalningar!

Kraftigt förbättrade offentliga finanser Statsskulden har i förhållande till BNP på 12 år sjunkit med 20 procentenheter relativt BNP. Det motsvarar i relativa termer idag cirka 640 miljarder kronor. I avbetalningar på statsskulden.

Stabila utgifter för pensioner Årtal Utgift miljarder kr. BNP miljarder kr. % i BNP 1980 42,2 548,6 7,7 % 1990 115,7 1433,4 8,1 % 2000 169,9 2 217,3 2006 221,5 2837,0 7,8 %

Men framtiden då? Finansdepartementet har nyligen visat att ”bibehållen standardnivå” i välfärden kan säkras fram till 2050: Utan någon skattekvotshöjning från dagens 46,5 % av BNP. (1990 var den 53,7 % av BNP) Utan fler arbetade timmar i samhället från 2013, då arbetsmarknaden når ”jämvikt”. Med fortsatt kraftigt förbättrade offentliga finanser. Hela den offentliga bruttoskulden på 1350 miljarder kronor är avbetalad till 2040!

Offentliga finanser basscenariet % av BNP 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2090 Inkomst 54,4 49,7 49,6 49,8 49,6 49,2 48,9 skatt 51,3 46,0 46,1 46,4 46,5 46,2 46,4 Utgift 49,5 53,9 48,3 49,2 49,2 48,5 49,8 Transf. 21,0 21,8 19,9 19,8 19,6 18,9 18,9 Kons. 26,0 28,6 25,6 26,6 26,7 26,8 28,0 Invest. 2,5 3,5 2,8 2,8 2,8 2,9 2,9 Skuld brutto* 53,6 45,5 29,4 12,5 0,5 -11,3 -21,0 netto 5,7 -11,9 -15,1 -26,1 -33,6 -44,6 -65,0 * ”Maastrichtskuld” = Offentlig sektors bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av statspapper. Källa: Prop. 2009/10:1, bilaga 3, tabell 8.

Ginikoefficienten i Sverige Ökande klyftor! Ginikoefficienten i Sverige ”Ginikoefficient” 1951-2009 (Sverige)

Arbetslöshet i % av arbetskraften 2002-2011 Massarbetslöshet! Arbetslöshet i % av arbetskraften 2002-2011

Sysselsättningsgrad i % av arbetskraften 2002-2011 Massarbetslöshet! Sysselsättningsgrad i % av arbetskraften 2002-2011

Urholkat utbildningssystem! ”Samtidigt har svenska elevers kunskapsnivå försämrats kraftigt under de senaste 15 åren och den ökande segregationen på skolnivå har sannolikt spelat en viss roll för denna utveckling.” (Källa: Jonas Vlachos, Konkurrensens konsekvenser) ”Vi kommer att i rask takt transporteras tillbaka till privilegiesamhället, ett samhälle där endast eliten utövar något som helst omdöme och där alla andra är för beroende för att kunna ifrågasätta och dessutom saknar de kognitiva redskapen och vanan att göra det.” (Källa: Ylva Hasselberg, Vem vill leva i Kunskapssamhället?)

Urholkad välfärdsprofession! ”Alla prioriterar så att man tycker att helst vill man ha sådana [patienter] som har kort vårdtid […]; en del patienter blir som Svartepetter […] som man inte vill ha på sin avdelning, höll jag på att säga”. (Källa: SVT:s program Vårdlotteriet av Evin Rubar) ”Hon ifrågasatte små matportioner och låg bemanning. Då förklarades Monica illojal och fick lämna sin chefstjänst på äldreboendet.” - Jag hade alltid [under 30 års tid] gått med glädje till jobbet. Men här kunde jag inte vara stolt över det jag gjorde, [säger Monica]”. (Källa: tidningen Vision 2011-12-23)

En välfärd av inlärd misstänksamhet! ”Kunden” misstror ”verksamheten” – ”verksamheten” misstror ”kunden” (t ex lärare-student, FK-sjukfall, dagis-VAB…) ”Beställaren” misstror ”utföraren” (t ex ”80-sidiga kontrakt”, Carema, Skolverket, HSV…) ”Brukaren” misstror ”missbrukaren” (t ex ”bi-dragsfusk”, ”Invandraren”, ”den svage eleven”) … Leder mot en välfärd av ”övervakning” och misstro inte professionell utövning och tilltro…