PPU September 2011 110906. Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Penningpolitisk rapport oktober 2011
Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Juli Diagram 1.1. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Penningpolitisk rapport Februari 2012
PPR 2007:
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
PPR juli
Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade månadsvärden.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitik och produktivitet Vice riksbankschef Svante Öberg Januari 2008.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Penningpolitisk rapport februari Låg tillväxt Lågt inflationstryck.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
PPR september
PPR 2008:2.
UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall enligt IR 00:2 Tolvmånaderstal Källor: SCB och Riksbanken.
Presentationens avskrift:

PPU September

Diagram

Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.

Diagram 2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering.

Diagram 3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Diagram 4. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 5. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 6. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken. Prognos avser år.

Diagram 7. Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.

Diagram 8. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 9. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period.

Diagram 10. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: RiksbankenAnm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt.

Diagram 11. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Diagram 12. BNP i olika regioner och länder Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram 13. BNP-gap och RU- indikatorn Procent respektive standardavvikelse Källor: SCB och Riksbanken Anm. BNP-gap (HP) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. BNP-gap (PF) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.

Diagram 14. Timgap Procent Källor: SCB och Riksbanken Anm. Timgap (HP) avser arbetade timmars avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar.

Diagram 15. Börsutveckling Index, = 100 Källa: Reuters EcoWin

Diagram 16. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index över 50 indikerar tillväxt Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank

Diagram 17. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Tabeller Bedömningen vid föregående penningpolitiska rapport (juli 2011) anges inom parentes.

Tabell 1. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Tabell 2. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Förändringstakten för KPI baseras på reviderade indextal, vilka kan skilja sig från fastställda indextal. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser.

Tabell 3. Finansiella prognoser i sammanfattning Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken * Procent av BNP

Tabell 4. Internationella förutsättningar Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken Anm. Inom parentes anges köpkraftsjusterade BNP-vikter i världen 2010 enligt IMF. Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.

Tabell 5. Försörjningsbalans Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna.

Tabell 6. Produktion och sysselsättning Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken * Procent av arbetskraften Anm. Med potentiellt arbetade timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar enligt Riksbankens bedömning.

Tabell 7. Löner och arbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerat med totalt antal arbetade timmar, säsongsrensade data. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerat med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris.