Formande gemenskap - att samlas runt pärlan Roland Spjuth Medarbetardagarna Okt 2012

”Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den” (Matt 14:45-46)

Pärlan och frikyrkans identitetskris!? Frikyrkans livsnerv är inte ”heliga individer” utan ”de troendes gemenskap”

Visionen om det fulla livet (pärlan) Matt 19:16-22 En ung man som ägde mycket Då kom en man fram till honom och frågade: ”Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus sade: ”Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.” ”Vilka?” frågade han, och Jesus svarade: ”Dessa: Du skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Visa aktning för din far och din mor och Du skall älska din nästa som dig själv.” Då sade den unge mannen: ”Allt detta har jag hållit. Vad är det som fattas?” Jesus svarade: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” När ynglingen hörde svaret gick han sin väg bedrövad, för han ägde mycket.

Apostlagärningarna 4:32-35 Egendomsgemenskap ”Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen betraktade något av det han ägde som sitt; de hade allt gemensamt. Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet om att herren Jesus hade uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd. Ingen av dem led någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde sin egendom och kom med köpesumman och lade ner den vid apostlarnas fötter, och man delade ut åt var och en efter hans behov.”

Kol 3:9-15 Ljug inte för varandra, ni har ju klätt av er den gamla människan och hennes vanor och klätt er i den nya, som förnyas till verklig kunskap och blir en bild av sin skapare. Då är ingen grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri. Nej, Kristus blir allt och i alla. Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta. Men över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger fullkomlighet. Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet. ”Om du är ensam, vems fötter ska du då tvätta?” (Basileios den store)

… men pärlan är inget ”ideal” Bonhoeffer, Liv i gemenskap Den som drömmer fram en bild av gemenskap, kräver av både Gud, andra och sig själv att drömmen ska uppfyllas. Han kommer med fodringar på den kristna gemenskapen, upprättar sin egen lag och dömer både bröderna och Gud själv efter den. Kristen gemenskap är inget ideal, utan en gudomlig verklighet … Gud hatar drömmeriet. Den som älskar sin egen dröm om vad en kristen gemenskap ska vara högre än denna gemenskap själv, kommer att bidra till upplösning.

Slutsatser Det liv vi längtar efter förutsätter formande gemenskaper inte individuell helighet Visionen om det fulla livet men inte legalism Barmhärtighetens gemenskap - inte idealism och drömmar om en perfekt gemenskap

Varför är det så svårt att etablera formande gemenskaper? Se de stora skiftena i Sverige under 100 år!

? OFFENTLIGT PRIVAT

Frikyrkorörelserna formade i en annan tid! Väcka en ”sovande kyrka”. Förutsatte ett kristet land (”kyrkan mitt i byn”). Del i folkrörelsernas kollektiv. Se föreningsmodellens kris! Fragmentisering och individualism gör det oerhört svårt uppehålla det gemensamma livet.

… hur upprättas formande gemenskaper i en ”splittrad tid”? Sociologiska problem måste också mötas med sociala lösningar (praktiker) Tiden – söndagsfirandet Familj och sexualitet – den lilla gruppen Konflikter – Herrens måltid

Tiden och söndagsfirandet Del 1 Tiden och söndagsfirandet ”Tiden” avslöjar flera av våra största avgudar: Jag/vi kontrollerar och planerar livet. Mammon är vår trygghet Karriären är vår livsmening och identitet Jakten efter tillfredsställelse/nöje. Hur ska man också hinna med gudstjänst på söndag?

Söndagen Den dag som bestämmer alla andra dagar ”Min tid” sätts in i Guds tid (in i Guds frälsningshistoria). INTE bara söndagen! Tar emot livet som en gåva från Gud: tacksägelse Vi delar varandras bördor och glädjeämnen; Förbön, kollekt och vittnesbörd ”Allas delaktighet” – speciellt de vilkas tid ingen fråga efter – se kaffe, värdskap, närvaro, sång, gemenskap, . . .

Gud & vår oändliga längtan efter kärlek Seminarium 2 Familj, hem, sexualitet & den lilla gruppen Pärlan och kärlek? Gud & vår oändliga längtan efter kärlek

Från bondesamhälle till den borgerliga familjen Det industriella samhället har slagit sönder byns väl integrerade produktions- och livsenhet. Uppgift för uppgift har tagits från familjen: Arbetet Utbildning Sjukvård och social trygghet

Konsekvenser a) Den privata familjen skiljs från den offentliga världen. b) När alla funktioner flyttat hemifrån blir det enda kvarvarande kittet kärleken ( = en stark känsla). c) Kvinnans roll förändras –hemmets prästinna (borgerliga hemmet). Differentiering, specialisering & flexibilitet – kärnfamiljen anpassad till det nya industrisamhället

Från industrisamhälle till K-samhälle Större flexibilitet och rörlighet (jfr postindustriellt arbete). Ökade möjligheter till förverkligande och tillfredsställelse. Skapar ett splittrat liv. Mycket dra isär och lite håller samman (känslorna). OFFENTLIGT PRIVAT

2.2. En ideologisk analys: Från romantik till ”den rena relationen” Shakespeare, Romeo och Julia (1595-96) En tragedi om ett ungt kärlekspar från två adliga familjer i Verona som ligger i dödsfejd (ska familjerna få bestämma?). Paret ingår ett hemligt äktenskap (kärleken övervinner allt), men slutar i tragedi (kan inte bli ”vardagsliv”). Pjäsens slutord: "Aldrig har det funnits en historia om mer olycka, än den här om Julia och hennes Romeo."

Romantiken Ett öde som drabbar oss Tror på den eviga kärleken som övervinner allt Sex är av underordnad betydelse Konsekvenser: Det modernas frälsningsbudskap / avgud: Kärleken (”vad lovsjungs i modern musik?”) Dålig grund för att leva vardagen tillsammans (jfr de romantiska filmerna). Avgudar sviker alltid!

b) Den rena relationen Anthony Giddens: Intimitetens omvandling (Doxa 1995). Kärleken är inte ett öde utan autonomt val. Renodlar familjens betydelse: ”den rena relationen”. Villkorat kontrakt (”den förhandlande familjen”) Sambo dess institutionella uttryck. Sexualiteten avgörande. Rätten för varje individ att välja den livsform han/hon önskar (RFSL, Queer-teori, …. ).

Sexualitetetens privatisering en lögn Sexualitet spegel av ”konsumtionssamhället”. Det finns ingen vara som lovar så mycket! Men … - Jagets njutning blir också pornografins tingliggörande - Oerhörd frustration för de som inte når sexuell tillfredsställelse. - Överkonsumtion = sexmissbruk Alla avgudar sviker!

Vi formar ett nytt rike genom våra kroppar, hem & familjer Vi formar ett nytt rike genom våra kroppar, hem & familjer. Den första kyrkan byggdes nerifrån nya ”hushåll”. Hem/familj måste ses som en del av formande gemenskap. Två moraliska grundsyner: individens rättigheter och skyldigheter eller moral för rikets liv. Vad är pärlan som motiverar nytt tänkande?

Kallelsen Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall bli ett. Detta rymmer en stor hemlighet, här låter jag det syfta på Kristus och kyrkan. Men dessutom skall var och en av er älska sin hustru som sig själv, och hustrun skall visa respekt för sin man (Ef 5:31-33)

Kärlekens oerhörda gåva och kallelse: Jag skulle vilja lära mig älska! trohet, utgivande, barmhärtighet, … Låt oss använda vår nya vigselordning till att återövra bröllopet som en vigsel till Gud och varandra!

Inkarnationens mysterium Heligheten / pärlan finns mitt i vårt vardagsrum

Den lilla gruppens gemenskap Delar vi livet med varandra? Får barnen plats? Inåtvänd eller utåtriktad? ”Medlemskap”? Likforma inte den lilla gruppen! Från kommunitet till arbetsgemenskap

FRÅGOR Vad ser du som de stora utmaningarna för en formande gemenskap? Brist på vision om rikets skönhet, legalism, idealism, individualism och/eller det splittrade livet? Roland hävdar att söndagen kan vara en dag som utmanar vår tids stora avgudar och de krafter som splittrar livet. Vad tycker du om hans tankar? Vad ser du själv att du/ni kan göra av söndagen för att detta skall förstärkas i ditt eget sammanhang? Stämmer det att vår frikyrkliga kultur har anammat en för privatiserad syn på familj och hem? Hur kan vi återerövra familjen & hemmet som en grundläggande bas i vårt gemensamma liv? Vilken roll kan smågruppen ha?

Konflikter och Herrens måltid Del 3 Konflikter och Herrens måltid Den största hotet mot formativ gemenskap (pärlan & viljan att älska): Konflikter och oförsonligheter

Frälsning är försoning Ty han är vår fred, han har med sitt liv på jorden gjort de två lägren till ett och rivit skiljemuren, fiendskapen. Han har upphävt lagen med dess bud och stadgar för att i sin person skapa en enda människa av de två, en ny människa, och så stifta fred. I en enda kropp försonade han de båda med Gud genom korset, då han i sin person dödade fiendskapen. Han har kommit med budskap om fred för er som var långt borta och fred för dem som var nära (Ef 2:14-17)

Fader vår … Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss … … Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser. (Matt 6:12, 14-15) Det är inte främst psykologi (må bra) utan det är en frälsningsfråga!

Guds kärlek (”pärlan”) möter oss som försoning i en söndrad värld. ”Förlåtelsen är fullkomlighetens enda form i denna värld.” Augustinus Försoning är en ”pärla” och oförsonlighet en pestsmitta (obs! angående övergrepp) Konflikter tillhör inte det privata – det handlar om Guds rike

Försoningspraktiken i Matt 18:15-20 Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig har du vunnit tillbaka din broder. Men om han inte vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sak avgöras. Om han vägrar lyssna på dem, så tala om det för församlingen. Vill han inte lyssna på församlingen heller, betrakta honom då som en hedning eller en tullindrivare. Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.

Praktiker för konfliktförvandling En väg mellan förnekelse och kamp för egen rätt – gemenskapens helande Syftet är försoning och återupprättelse av brustna relationer (rättfärdighet). Se Matt 18:12-14 (förlorade fåret) och 18:21- 35 (hur många gånger ska jag förlåta?) Att ”lösa och binda” Låt processerna ta tid! Gemensamt ansvar Mynnar ut i löften om Jesu närvaro

Försoning och Herrens måltid Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. Skynda dig att komma överens med din motpart medan ni ännu är på väg, så att han inte överlämnar dig åt domaren och domaren lämnar dig åt vakten och du sätts i fängelse. Sannerligen, du slipper inte ut förrän du har betalt till sista öret (Matt 5:23-26)

Evangeliet handlar om att Gud vill försona världen med sig! Guds mission är försoning

Vi måste ta aktivt ansvar för att bryta murarna mellan människor i Sverige! De många kulturernas församling En plats för de som inte normalt får vara med Funktionshinder De äldre . . . . … Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss …

Frågor 4) Hur kan vi bli bättre på att ta itu med konflikter och oförsonligheter? Berätta gärna positiva erfarenheter för varandra när du varit med om försoning! Vad kan vi lära av dessa erfarenheter? 5) Vad har jag inte tagit upp som du anser avgörande för ”formande gemenskaper i en splittrad tid”?