Utredning 1:1 satsning Norrbotten Bild: Peter Gärdenfors 1:1 satsningar okt 2012 Från flanotavlor till interaktiva skrivtavlor och surfplattor

Skollagen: Grundskolan 10 kap. 10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning Skollagen: Grundskolan 10 kap. 10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning Läroplanen (Lgr 11): ”Varje elev som går ut grundskolan ska kunna ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”. Läroplanen (Lgr 11): ”Varje elev som går ut grundskolan ska kunna ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”. EU:s Nyckelkompetens 4 ”Digital kompetens” Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informations-samhällets teknik i arbetlivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs användning av datorer för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. Vad säger våra styrdokument?

Sveriges digitala kompetens EU och regeringen vill se att: IT integreras i undervisningen på ett mer medvetet och strukturerat sätt, där IT inte endast används som ersättare till ett annat verktyg, utan på ett sätt som utvecklar både ämnesundervisningen och elevernas digitala kompetens. Genom EU:s nyckelkompetens 4 har Sverige lovat utveckla elevernas digitala kompetens ”till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet”. Granskning ska göras av vår digitala kompetens i Sverige 210 kommuner har genomfört PIM ( lärare) PIM blir inom ett år en utbildning som kommuner köper

Målsättningen och satsningen med 1:1 datorer i skolan återspeglar ofta en ambition av att skolan ska reflektera samhället och ta tillvara elevernas vardagserfarenheter. Interaktiva medier är numer självklar i våra utbildningsmiljöer där möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation är daglig verklighet. (netikett, etikett, källkritik mm) Skolmaterial i interaktiva former finns numer i nästan alla ämnen. Pedagoger och lärare har stora utmaningar i val av undervisningsstoff och undervisningsmetoder som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan skall reflektera samhället

Bild skolår 4-6 Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram Engelska skolår 7-9 Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. Geografi skolår 7-9 Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder Hem- och konsumentkunskap skolår 7-9 Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang Musik skolår 7-9 Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. Svenska skolår 1-3 Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Vad står i kursplanerna för grundskolan? Samhällskunskap genomgripande samtliga skolår Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, skolår 7-9 Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

Vad har forskare sett? Forskningen visar att lärare gör liknande saker som tidigare, (ingen förändring) skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen. (Puentadura) Det räcker inte med tillgång till interaktiva medier och grundläggande datorfärdigheter om skolor vill dra nytta av teknikens möjligheter för lärandet. Det gäller även att kunna hantera informationsöverflöd och struktur på nätet, d v s hur lärarna designar uppgifterna och lärprocesserna för eleverna. Skolan är inne i en otroligt spännande tid. Kombinationen med digitala verktyg, omdefiniering av lärande, bedömning för lärande och utvecklande av entreprenöriella förmågor kan bli lite av en revolution av/för skolan.

Forts forskning på 1:1 Skolledningen är avgörande för högre måluppfyllelse. Nulägesanalyserna visar att ca 50 % av rektorerna är missnöjda med att inte fått vara delaktig i beslut om skolans satsning på 1:1. Det gäller också att kunna bemöta den minoritet bland lärare som är negativa till satsningen för att undvika att utvecklingen bromsas upp. Ofta rör det sig om äldre lärare som arbetat länge på skolan och som kan ha ett stort inflytande bland sina kollegor. Eleverna upplever ofta en mindre förändring än vad lärarna gör. Visserligen används datorn och nätet, men det har inte förändrat undervisningen i någon nämnvärd grad.

1. Gedigen digital kompetens 4 områden är definierade som framgångsfaktorer enligt IT-forskarna: En nyckelfråga för att kunna använda IT på ett effektivt och motiverande sätt är en hög och relevant kompetens. (gäller elev, lärare, skolledare, lärarutbildare och beslutsfattare) Brister kedjan någonstans uteblir de önskade effekterna och likvärdigheten för eleverna äventyras. All pedagogisk personal har nödvändig kompetens för sitt arbete. Tydliga krav ställs på skolledare att förstå och kunna leda med hjälp av IT Varje skolhuvudman har en plan för tillgänglighet, kompetens och likvärdighet.

2. Infrastruktur och tillgänglighet En stabil och tillgänglig infrastruktur i form av nät, digitala resurser och verktyg är en självklarhet i en utvecklad skola. Med öppna trådlösa nät, tillgång till datorer, surfplattor, telefoner – och digitala resurser på Internet skapas förutsättningar för lärande oberoende av plats, teknik och ålder. Elevtillgång till trådlöst Internet, via egna bärbara, eller via skolans utrustning. Nätverken ska vara öppna, säkra och stabila och ha kapacitet som motsvarar användarnas krav. Skolan måste garantera likvärdigheten genom att tillhandahålla utrustning till elever och pedagoger. Genom att: Elever och pedagoger väljer verktyg efter situation och har bred kunskap om hur digitala resurser kan användas i arbetet för att förstärka både det individuella och kollektiva lärandet Skolhuvudmannen ansvarar för att det finns ett rikt utbud av digitala resurser och att det finns former för delning och spridning av resurser producerade av pedagoger

3. Kompetensansvar för erfarenhetsutbyte Det behövs ett organiserat erfarenhetsutbyte för ökad IT-användning i skolan, lokala regelbundna former för erfarenhetsutbyte, råd och inspiration kring användning. En fysiskt och nätverksbaserad organisation med en webbplats som en central del av verksamheten. Erfarenhetsutbytet etableras som ett ansvarsområde i kommunen inriktat mot IT i lärandet. Att dela sina erfarenheter och kunskaper med andra är en naturlig del i den pedagogiska vardagen &Itemid=297 (ex. på elev- och lärarbloggar med läroplan och kursplaner i fokus) &Itemid=297

4. Dialog med forskning och utveckling kring IT-baserade undervisningsformer Viktigt med försöks- och forskningsprojekt som syftar till att studera befintliga och utveckla nya IT-baserade undervisningsformer inom olika ämnesområden. Resultaten sprids till skolor och pedagoger, vilka i ökad utsträckning är delaktiga i både forskning och erfarenhetsuppbyggnad. För att satsningen på IT ska lyckas, är det en förutsättning att IT integreras i den dagliga undervisningen. Forskning och erfarenhetsspridning syftar därför till utveckling av nya arbetssätt och arbetsformer. Stimulera lärare att dokumentera och dela erfarenheter på skolor och i kommunen

IKT- vad vet vi idag IKT-användningen är starkt beroende av läraren och den pedagogiska kontexten. IKT-användningen bidrar till utveckling av komplexa kognitiva färdigheter, självständighet och samarbetsförmåga (förmågor) IKT-användning kan gynna motivation och engagemang för studier Inga tydliga eller starka samband mellan IKT-användning och bättre studieresultat (på det sätts det mäts idag) Forskning visar att det inte är förrän tekniken används på ett omdefinierat sätt som det kan förbättra skolresultaten d v s att koppla skoluppgifter till verkligheten så elever kan publicera material på webben eller om att använda simulatorer och kommunikationsplattformar. IKT= informations-, och kommunikationsteknologi.

Norrbottens nuläge av 1:1 skolår skolår 6 1 Haparanda skolår Hap, Kalix Kiruna, Ö-torneå, några Luleå gymnasiet år A-plog, G-vare, Haparanda, Kalix, Överkalix, Övertorneå och inom Lapplands gy, samt år 1 gy i Boden och flertal elever i Ä-byn Ska satsa: Boden från för skolår 7-9 hösten 2013, Luleå bygger på succesivt, Piteå med 7-9 och gymnasiet i framtiden. Ingen satsning: Arvidsjaur, Jokkmokk, Piteå har ingen satsning ännu (Älvsbyn inte 1:1 men erbjuder elevdatorer på gymnasiet) Både PC och MAC (Boden Haparanda och Kalix enbart MAC) Jokkmokk bara PC Inom vilka skolår och skolformer finns 1:1

Möjlighet till avrop avtalsstart mars 2013 Syftet: att göra det möjligt för landets kommuner att på ett effektivt sätt kunna förse lärare och elever i skolor med moderna digitala verktyg. Upphandlingen tar också fasta på vikten av att i samband med en sådan satsning även genomföra kompetensutveckling och lyfta frågor om arbetssätt och lärande i ett vidare perspektiv för all berörd pedagogisk personal i skolan. Lösning: Upphandlingen avser en heltäckande lösning av tjänsten Pedagogiskt lärande och innefattar en bärbar dator eller surfplatta, utrustad med nödvändiga programvaror – samt dessutom införandestöd, utbildnings- och supporttjänster kring användningen för elevens lärande i klassrummet. ogiskt_larande Mobil

IT chefers syn på elev-PC 30 % har inga centralt uppsatta mål för utvecklingen av elev- PC. 76 % svarade att man kommer att öka antalet elevdatorer. Av dessa uppgav 65 % att man kommer att satsa 1:1, inom en given tidsperiod. I 41 % av kommunerna finns det centralt beslutade konkreta mål för den framtida utvecklingen när det gäller PC till eleverna. I 10 % pågår test och pilotprojekt som ska ligga till grund för framtida målsättning. 13 % av kommunerna uppger att det pågår planering, förberedelser och diskussioner om att fastställa policy och riktlinjer för hantering av elev-PC:

Ingen frågar direkt i dag om att införa nya teknologier, däremot ställer många frågan hur? Med digitala medier uttrycker människor erfarenheter, kunskaper och frågeställningar inte enbart i text utan också med andra typer av representationer (bild, film, ljud, symboler) Programvaror för modellering, simulering, ritning, konstruktion, redigering av multimedia, databaser, YouTube med mera är redskap som förändrar villkoren för att uttrycka sig. I mobiltelefonen eller i surfplattan kan man ha ”appar” som följer händelser i världen i realtid, man behöver inte vara personligt närvarande. Det betyder att vissa typer av kunskaper och färdigheter blir mindre relevanta då det finns programvaror som förändrar inte bara vad vi kan göra utan också balansen mellan individen och verktyget. Undervisningsboken som norm utmanas.

Inköp av IT-utrustning har i många fall inte följts av satsningar för att utveckla det pedagogiska arbetet som gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. IT-utrustning har använts för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet. Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Det saknas övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen utgörs ofta av den enskilde lärarens intresse. Lärarnas behov av kompetensutveckling av IT-verktyg i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts. Skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i skolan därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. IT-support saknas också. Få skolor har kunnat uppvisa ett sammanhållet strategiskt arbete för att integrera IT-verktyg i undervisningen på ett sätt som kan bidra till att utveckla det pedagogiska arbetet Hur har det fungerat i kommunerna ?

Elever skolår 1-6 har ökat sin internetanvändningen ökat med 40 %. I övrigt kan man konstatera att åringarna är de som har högst tillgång till internetuppkopplingar. Hela 96 % har tillgång till bärbar dator. De som befinner sig i åldersgruppen är de som är mest benägna att titta på och ladda ner videor. Enligt rapporten kommunicerar flickor mer än pojkar med andra via internet. Var 7:e i världen har ett Facebook konto (1 miljard användare) Nära 100 % av 13-åringarna i Sverige är med i Facebook. DEBUTÅLDER för användning av internet (ålder då 50 % av en åldersgrupp började använda internet Statistik okt år år år år

Mer än varannan svensk är uppkopplad via mobilen. Hälften av alla 9–10-åringar kopplar upp sig via sin smarta mobil. Nästan lika många använder surfplatta. Den dagliga användningen av internet har, jämfört med i fjol, ökat med nära 40 procent bland skolbarn. Omkring 8 procent av 12–13- åringarna använde surfplatta i fjol. I dag är det 43 procent.. 72 timmar film laddas upp varje sekund på YouTube. Förskoleklassen på Tegelhagens skola ska ha "formjakt". Med kamerorna på surfplattorna ska de fota av olika former som sparas och visas i kollaget på skärmen. Foto: ANNIKA AF KLERCKER 2 åring jobbar med IPad Surfplattor och smarta telefoner

Streama/strömma Lyssna, titta på en fil via internet utan att ladda ner den (Youtube och Spotify använder sig av streamning Voddler – en gratistjänst som streamar film och tvprogram via internet till användarens dator eller tv Twitter – en microblogg där användaren twittrar dvs. skriver korta inlägg s.k tweets på max 140 tecken, ofta om pågående aktiviteter, som andra kan läsa på nätet eller i sin mobil Communities – sajter där man kan umgås och nätverka t.ex Facebook, Man skapar sin profil och kan sen koppla ihop den med sin bekantskapskrets profiler för att kunna kommunicera på sajten genom t.ex. e-post, chatt, bilder, blogg samt i forum och grupper. Blogg- kort för webblogg, en dagbok eller loggbok på nätet Podcast – metod för att publicera ljudfiler eller filma via internet. Man kan prenumerera på podradio-sändningar via RSS RSS ett nyhetsflöda från en webbplats som gör att prenumeranten får den senaste uppdateringen utan att själv besöka sajten Förklaring av begrepp