Bemötande, motivation och förändring Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Basutbildning: Riskbruk, missbruk och beroende Måndagen den 11 oktober 2010 Karlskrona

Vad visar forskningen om orsaker till framgångsrika/effektiva behandlingar? Att socialarbetarens/terapeutens förhållningssätt har stor betydelse! Viktigare än vilken metod eller teknik som används! Betydelsen av att bygga upp en terapeutisk allians!

Relationens betydelse! Vad visar forskningen om orsaker till framgångsrika/effektiva behandlingar? Relationens betydelse!

förhållningssätt har betydelse! Socialarbetarens förhållningssätt har betydelse! Monitorering!

Frank och Frank (1991) Framgångsrika behandlingar har fyra kännetecken. En känslomässig och förtroendefull relation mellan brukare och behandlare. De bedrivs i en miljö som är läkande och där brukaren känner trygghet och kan utvecklas. De utgår från en myt eller förklaringsmodell som ger brukaren en trovärdig förklaring på dennes problem och hur problemen ska lösas. De innehåller ritualer eller förfaringssätt som både brukaren och behandlaren deltar i och som de anser meningsfulla för brukarens utveckling.

Wampold (2001) The Great Psychothreapy Debate Wampold (2001) The Great Psychothreapy Debate. Models, Methods and Findings. Metaanalys av ett stort antal psykoterapeutiska behandlingar. Den terapeutiska alliansen mellan brukaren och behandlaren samt hur behandlaren agerar i behandlingssituationen har stor betydelse för vilket utfall behandlingen får.

Kristiansen (1999, 2008) Socialt stöd och acceptans Relationer till människor som inte var missbrukare Arbete och bostad Behandling: relationer, förtroende, gemenskap, respekt, tolerans, engagemang, positive förväntningar.

Om att mäta ”framgång” i behandling? Några ”mätproblem” Komplexitetsproblemet (innehållsfaktorer; Vad i behandlingen ger ”framgång”?) Effektmättningsproblemet (tidsfaktorer; När ska resultatet, effekten, mätas?) Livsloppsproblemet (ju längre tid som går, ju svårare är det att påstå att behandlingen har haft betydelse)

Ingen behandling är bättre än vad som sker efter den… (Kristiansen, 2001) Om en människa efter en behandling måste återgå till samma sociala situation, och kanske till arbetslöshet och hemlöshet, som hon eller han kom ifrån innan behandlingen, är risken för återfall mycket stor, oavsett hur bra och effektiv behandlingen var. Betydelsen av stöd och uppbackning och andra positiva incitament efter behandlingen är tydlig.

”Eftervårdens” betydelse (Kristiansen, 2008) Betydelsen av stöd efter behandling är en fråga om det som ofta kallas ”eftervård”. Men egentligen är det inte framförallt en vårdfråga, utan en fråga om sociala och mänskliga rättigheter. Rätt till sysselsättning och bostad, rätt till socialt stöd och trygghet och rätt till att inte bli diskriminerad på grund av sin bakgrund.

Om motivation - förändringens villkor (Jenner, 1987, 1992; Kristiansen, 1999, 2008) Motivation är inte en egenskap. Motivation är till stor del situationsbunden och påverkas av hur individen tolkar olika incitament och villkor i det sociala sammanhang den befinner sig i. Motivation uppstår i relation till det sociala och samhälleliga sammanhang där individen befinner sig.

OM MOTIVATION Förändringens villkor - missbrukets pris Negativa konsekvenser av missbruket bidrar ofta till att drogmissbrukare söker hjälp mot sitt missbruk eller försöker förändra sina liv på egen hand (Blomqvist, 2002; Granfield & Cloud, 1999; Kristiansen, 1999; Kristiansen & Svensson, 2004; Svensson, 1996; West, 2006). sociala problem ekonomiska problem emotionella, psykiska problem kroppsliga problem

OM MOTIVATION Förändringens villkor – betydelsen av positiva incitament (Blomqvist, 2002; Kristiansen, 1999) Negativa konsekvenser av missbruket är givetvis inte tillräckliga som förklaring till att många människor lyckas bryta sig loss från drogmissbruk. Om beslutet att försöka sluta med narkotika ska kunna leda till förändring måste det medföra positiva konsekvenser och möjligheter till att leva ett liv utan droger. Till exempel att man får bostad, arbete och relationer till människor som ger stöd i ens strävanden att sluta missbruka narkotika.

Evidensbaserad praktik (Sacket et al. 1997) Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Professionell expertis Brukarperspektiv

Brukarperspektiv. Vad innebär det? Brukarperspektiv syftar på hur och om man tar hänsyn till brukarens behov och hur hon eller han upplever sin situation. Brukarmedverkan - Brukarinflytande

Brukarperspektiv - brukarmedverkan Brukarmedverkan syftar enbart på att det på något sätt ges utrymme för brukarnas synpunkter, men det anger inget om brukarnas synpunkter får en faktisk betydelse vid till exempel beslut om olika insatser.

Brukarperspektiv - brukarinflytande Brukarinflytande innebär att brukaren får ett reellt inflytande och möjligheter att påverka och kontrollera sin situation. Det handlar inte enbart om att lyssna till och förstå brukarens situation, utan att brukarens erfarenheter betraktas som en viktig kunskapskälla (Kristiansen, Denvall & Heule, 2007). Detta perspektiv åskådliggör rättighets- och maktfrågor och innebär att makt måste omfördelas mellan socialarbetare och brukare och mellan offentliga organisationer och brukarorganisationer.

Brukaren i missbruksvården De organisationer som arbetat för de funktionshindrade rätt till inflytande och kontroll över sina liv har varit framgångsrika. Situationen i missbruksvården ser annorlunda ut. Inom både den socialtjänstbaserade missbruksvården och den statliga tvångs- vården av missbrukare är brukarperspektivet fortfarande outvecklat. Även om det finns undantag, präglas en stor del av den offentligt drivna missbruksvården mer av paternalism och underlåtenhetsmakt än av ansatser att göra brukarna delaktiga i vården.

Brukaren i missbruksvården - evidensbaserad praktik Bilden av en paternalistisk missbruksvård som vänder missbrukarna ryggen rimmar illa med de initiativ som tagits av regeringen och Socialstyrelsen för att utveckla en evidensbaserad praktik, vilket kräver ett brukarperspektiv. ”Med evidensbaserad praktik menar vi en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.” (SOU 2008:18, sidan 10)

Varför är brukarperspektivet fortfarande outvecklat inom missbrukarvården? En förklaring kan vara att hindren inte primärt handlar om bristande ekonomiska resurser, otydliga riktlinjer och bristande kunskaper, utan att de finns i de föreställningar om missbruk och missbrukare som dominerar i samhället, som individualiserar missbrukets orsaker och betonar missbrukarnas brister, problem och tillkortakommande (Kristiansen, 1999; 2005). Detta är en viktig grund för den kategorisering, som möjliggör att missbrukare kan behandlas på ett sätt som knappast är tänkbart för andra brukargrupper i samhället. Att problematisera och medvetandegöra konsekvenserna av denna kategorisering är kanske den största utmaningen för att brukarperspektivet, och därmed kunskapsbasen, i missbruksvården ska kunna utvecklas (Kristiansen, 2009).