BBIC:s utbildningsmaterial 2014 K) Särskilt för utbildare

Socialstyrelsens BBIC-utbildning Syfte Hitta sin utbildarroll Förslag och inspiration till lokala utbildning Förslag och inspiration till vardagsstöd Möjlighet för erfarenhetsutbyte ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Regionalt nätverk Alla kommuner tillhör ett regionalt BBIC-nätverk Nätverket leds av en BBIC-samordnare Antal träffar och innehåll varierar Forum för erfarenhetsutbyte, utveckling, gemensamma BBIC-frågor

Det lokala BBIC-teamet BBIC-ansvarig BBIC-utbildare Arbetsledare (om annan än BBIC-ansvarig) Systemansvarig Utbildningsplan, implementeringsplan och BBIC- koncept som verktyg Strategidiskussioner om genomförande

Hur ser ert behov ut nu? Utbildningsplan BBIC-organisation - BBIC-teamets sammansättning - möten - rollfördelning Utbildarens roll Utbildarens uppdrag Den lokala utbildningen — vad, vem, när, hur? - Intern utbildning i BBIC Extern utbildning/information Uppföljning Hur ser ert behov ut nu? ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

BBIC:s struktur för information Webb Socialstyrelsen Regionala BBIC-samordnare Nätverksmöten Du! BBIC-ansvariga BBIC-utbildare Handläggare

Var finns stöd för utbildare? BBIC-ansvarig BBIC- teamet och egna kommunens ledning Andra utbildare i kommunen Regionalt nätverk och regional BBIC-samordnare Utbildare från andra kommuner Regional utvecklingsledare Socialstyrelsen: nationella BBIC-utbildare

Utbildarens roll Utbilda internt och externt Ge vardagsstöd

Olika typer av utbildningar A. Grundkurs B. Fördjupningsutbildningar C. Information om BBIC

Relationer mellan olika utvecklingsformer Fritt efter Hansen-Skovmoes METOD Frågor Coaching Handledning Konsultation Mentorskap Vägledning Rådgivning Undervisning Instruktion Svar RELATION Maktbaserad Maktfri

Rollperspektiv Utbildarrollen Uppdrag Tillskriven Självpåtagen - formellt Tillskriven - informellt - förväntningar Utbildarrollen Självpåtagen - personlighet - egen historia - kompetens - inställning

Ta reda på! Vad ingår i min roll? Vilka ska jag utbilda? Hur mycket av min tid ska gå till BBIC? Finns en plan för BBIC- arbetet? Finns ett BBIC-team? Vilka ingår? Ansvar? Möten?

Att utbilda vuxna = andragogik

Lärande är inte att skicka folk på kurs Per-Erik Ellström

Vad driver/motiverar kunskapsprocessen Vad driver/motiverar kunskapsprocessen? Socialsekreterare och kunskapsbildning, Dalarnas forskningsråd Socialstyrelsen art. nr. 2000-00-090 Nybörjaren Intresse för klienterna Börjar utveckla sin vardagspraktik För att komma in i och accepteras i yrkesrollen av kollegor Oro för att handlägga ett ärende fel

Vad driver/motiverar kunskapsprocessen Vad driver/motiverar kunskapsprocessen? Socialsekreterare och kunskapsbildning, Dalarnas forskningsråd Socialstyrelsen art. nr. 2000-00-090 Den erfarne Intresse för klienterna Bemästra oro och utmaning i den egna vardagspraktiken Ökar förståelsen av sig själv, av klienter, av yrkesrollen Få en egen legitimitet för verksamheten – tro på sig själv som yrkesmänniska Yrkesutveckling och personlig utveckling Oro för att handlägga ett ärende fel

Socialsekreterare och kunskapsbildning Socialsekreterare och kunskapsbildning, Dalarnas forskningsråd Socialstyrelsen art. nr. 2000-00-090 Mötesformer där lärprocesser kan utvecklas handledning ärendedragningar andra diskussioner med arbetsledare och arbetsgrupp

Förändrat uppdrag Anna-Lena Lindqvist, docent socialt arbete, Stockholms universitet Från stöd till föräldrar och omhändertaganden till barnperspektiv och öppenvårdsinsatser Ökat beroende av samverkansparter, rörigare arbetsdagar Tidsgränser för förhandsbedömning och utredning BBIC och evidensbasering – höjda ambitioner

Förändrat uppdrag Anna-Lena Lindqvist, docent socialt arbete, Stockholms universitet Uppdelning av utredning och stöd ger mer enahanda, tunga arbetsuppgifter Ökning av anmälningar Bedömningar och insatser mer komplicerade Mer komplicerade arbetsuppgifter under mer svårhanterliga arbetsförhållanden Barnen sannolikt mer allvarliga problem

Projekt Närd inte tärd FoUrum Jönköping, H. Post Mårtensson, S. Lager Milton

Mellan kunskap och handling om socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbetet, Lars Nordlander, Umeå universitet, 2006

Kunskapskällor Lars Nordlander (2006) Klientbild Yrkeserfarenhet Lagar/förordningar Utbildning Annan profession Kollegors erfarenhet Litteratur

Kunskapsanvändning Lars Nordlander (2006) Socialsekreterares kunskapsanvändning präglas av teoretisk reflektiv och instrumentell kunskapsanvändning Kunskapsanvändningen är situationsspecifik

Olika kunskapsformer Försvarsmakten 2000 Innebörd Man får… ...genom att FAKTA Veta att Information Memorera FÖRSTÅELSE Veta varför Mening/ innebörd Tolka/ analysera FÄRDIGHET Veta hur Förmåga Pröva FÖRTROGENHET Veta vad Omdöme Delta/ få erfarenhet

1. Utbilda internt och externt

1. Utbilda internt och externt - olika typer av utbildningar A. Grundkurs B. Fördjupningsutbildningar C. Information om BBIC

Varför, vem, vad, när och hur? Syfte Fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet Målgrupp Innehåll Disposition Tid Material Alternativa tillvägagångssätt (”plan B”)

Kompetens och utmaningsgrad Hög Oro Flytezon Uttråkad Kompetens Låg Hög

Involvera mig, så lär jag mig Säg det till mig, så glömmer jag Visa mig, så minns jag Involvera mig, så lär jag mig

A. Grundkurs för nyanställda enskilt i kommunen i nätverket Omsätta grundkursen i praktik

Del 1. Grundkurs - introduktion BBIC:s bakgrund Mål och syfte Vad är BBIC? Kvalitétssäkring Lokalt sammanhang

Del 2. Grundkurs - grundprinciper Grundprinciperna Barns delaktighet Barnperspektiv, lagstiftning Aktuell forskning

Del 3. Grundkurs - triangeln Barnets behov Förälderns förmåga Familj och miljö Hur triangeln kopplas ihop Triangeln som pedagogiskt hjälpmedel

Del 4. Grundkurs - utredning Utredningsplan Informationsinsamling Avstämning Analys, bedömning, beslut Att använda triangeln Formulär och stöddokument

Del 5. Grundkurs - uppföljning Uppföljningsprocess Mötesstruktur Att använda triangeln Formulär och stöddokument

B. Fördjupningsutbildning Vidareutbildning för egen personal Workshop Välj fördjupning utifrån årsplanering utifrån grupp eller ledning utifrån vardagsbehov

Kan till exempel handla om Utredningsplan Barn och föräldrars delaktighet Analys, bedömning och beslut Formulera mål i vårdplan och genomförandeplan Uppföljningsprocessen Att arbeta med ungdomar ”på väg” Utredningsplanens syfte och frågeställningar Att våga avgränsa utredningen Barn och föräldrars delaktighet i planeringen och genomförandet av utredningen Vad är relevant information – att inte utreda mer än nöden kräver Analys, bedömning och beslut Vårdplan, genomförandeplan, uppföljning - att följa den röda tråden Hur följa upp ungas upplevelser av öppna insatser? Att sätta barn i centrum i uppföljningsmötet Hur kan vi arbeta med det tredelade föräldraskapet?

Tema: Utredningsplan Föreläsning - diskussion Varför finns en utredningsplan? Vad händer om vi utreder för mycket/för lite? Hur får vi familjer delaktiga? Övning utifrån ärende Vilka frågor har vi – hur ska vi få svaren? Vad är viktigast? Vad säger familjen?

Tema: Det tredelade föräldraskapet Föreläsning - diskussion Vad är det tredelade föräldraskapet? Hur ser familjehem och föräldrar på detta? Påverkan på det placerade barnet när det fungerar väl? när det inte fungerar väl? Delat föräldraansvar? Framtagande av arbetsbeskrivning och rutiner Hur öka samarbetet runt barnet? Behöver familjehem ytterligare utbildning? Samrådsdokumenten

C. Information om BBIC Vilka är era samarbetspartners, som behöver information om BBIC? Vad behöver de veta?

C. Information om BBIC Syfte: fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet Vilken information? Bakgrund Triangeln Grundprinciperna Utredningsprocess Uppföljningsprocess Relevanta formulär

2. Ge vardagsstöd och coacha i BBIC

Coaching Engelska vagn, av franska coche, ytterst efter den ungerska byn Kocs där dessa vagnar ursprungligen tillverkades Fraktade människor från var de var till dit de ville komma

Coaching Coaching är ett arbetssätt där man får hjälp att tydliggöra sina mål för att uppnå en förändring dvs att ta sig från en punkt A till en punkt B Coachen fungerar som en ledsagare under resan, ej en vägvisare Filosofi-Sokrates förlösa människor från deras fördomar. Att känna sig själv. Kirkegaar och Existnsialism. Vi blir den vi är genom våra handlingar. Val o förpliktelse. Psykologin: Kognitiv (förnuftig, rationell), Humanistisk trad ex Rogers, Lösningsfokus+Idrottspsykologi A B

Smarta mål Mål Specifika Vad skall uppnås! Varför? Hur? Mätbara Hur vet du att du lyckats, är på rätt väg? Accepterade Är du med på tåget? Realistiska Rimligt att nå? Hinder? Tidsatta När ska det vara klart? Mål

Vilka resurser har och behöver du? NÖHRA - modellen 2. Önskat läge Vad vill du uppnå? 1. Nuläge Hur är det nu? 3. H i n d e r Vad hindrar dig? 4. Resurser Vilka resurser har och behöver du? 5. Aktiviteter Vad behöver du göra nu?

NÖHRA-modellen Grupper om tre –fyra personer: en coach, en som coachas, en - två observatörer, observatören är tidtagare 1. Välj en fråga du vill ha hjälp med 2. Coachingsamtal om frågan i fem steg 3. Reflektioner från observatör om det som framkommit i samtalet (steg 1 – 3 totalt 10 min) När alla samtal är genomförda: gemensamt samtal om hur det är att coacha och hur det är att bli coachad

Feedback Fråga om personen vill ha feedback och på vad Vad kan jag göra för att underlätta mottagandet och att skona självkänslan? du visste kanske inte att… ett annat sätt är att… så här kan det bli bättre... det här är redan mycket bra...

Feedback Vilka konkreta lösningar kan jag föreslå för att förbättra? Fråga om personen ser fördelar med det du säger

Motstånd och motivation

Motstånd kan bero på olika saker Osäkerhet Uppgivenhet Intressekonflikt Missförstånd Rädsla för att förlora makt Oro för merarbete Personen tolkar innehållet i det nya som ett underkännande av vad man håller på med

Att arbeta med motstånd Fånga upp kritik, oftast finns en värdefull och användbar kärna Bemöt motstånd – red ut missförstånd Om du inte vet – be att få återkomma Om kritiken tar mycket tid – fortsätt i annat sammanhang Låt inte kritik kasta omkull planering och struktur Dialog och samarbete med ledning

Att lära vuxna nya färdigheter Knowles, 1998, Wlodkowski, 1985, Rachal, 1983 Förstå varför Ansvarstagande och självstyrande Erfarenheter Omedelbar användbarhet Motivation Vuxna måste förstå varför de behöver lära sig något innan de sätter igång och lär. Vuxna ser sig själva (och vill att andra ser dem) som ansvarstagande och självstyrande och kan reagera kraftigt om detta inte respekteras. Erfarenheter är den största tillgången i vuxet lärande. Att ha deltagarnas erfarenheter som utgångspunkt är fundamentalt för vuxenundervisning. Att ha rollspelsövningar, problemlösningsövningar, gruppdiskussioner mm fungerar bättre än enbart teoretisk undervisning. Beredskap och intresse för lärande är kopplad till behov som har omedelbar användbarhet på jobbet eller i livet: nyttan Vuxna motiveras mest av inre förstärkare som att bli bättre på sitt jobb, bättre självkänsla, högre livskvalitet mm. Att påverka motivation genom att koppla samman nyttan med utbildning med individens inre förstärkare bör vara utgångspunkten för all vuxenundervisning.

Att förbereda och genomföra en utbildning

Förberedelser Stämma av med utbildningsplanen Inläsning och förståelsearbete Förberedelse tar tid! 3:1

Förberedelser Gör en disposition över innehållet Anpassning till tid Sammanställ och kopiera upp material Tänk om tiden inte räcker till, vad kan tas bort? det går fortare än planerat, vad kan läggas till?

Förberedelser Praktiska frågor Lokal och möblering Teknik Fika Inbjudan

Förberedelser Praktiska hjälpmedel Film Musik Dator + projektor Whiteboard Blädderblock Dator + projektor Åhörarkopior Skriftligt material

Gruppövningar Tänk igenom syftet - varför grupparbete? Vad vinner man? Exempel Få igång diskussioner Hämta in kunskap Öva på material Röra på sig

Gruppövningar Samma eller olika uppgifter till grupperna? Hur dela in i grupper? Om ojämnt antal? Bygg trygghet – 2 och 2 blir 4 och 4 Mindre grupper ger oftast ökad aktivitet Ge tydliga roller t ex sekreterare, samtalsledare, tidtagare, presentatör Fundera igenom redovisningen

De första minuterna… Inta scenen, ha ögonkontakt, ställ dig framför bordet Tänk igenom de första meningarna innan Presentera dig och berätta om dina kvalifikationer inom området – gör inget med lite lagom kaxighet Skapa nyfikenhet och förväntan, använd en berättelse, engagera med fråga, förmedla glädje och optimism

De första minuterna… Använd sammanhangsmarkeringar Beskriv strukturen översiktligt - upplägg, tider Förklara värdet med dagarna, vad det kommer att underlätta Stäm av med gruppen och deras förväntningar, farhågor Tydliggör dina förväntningar, spelregler

Aktivitetsnivåer Pedagog Deltagare 100-0 50-50 100-0

Att hjälpa deltagarna hålla fokus, vara aktiva och lära Varierat innehåll - flexibilitet i form och presentationsteknik Hitta ”flytezonen” - anpassning till gruppen Håll fokus på utbildningens syfte Använd lokala frågor och exempel Tänk på ordens roll, undvik: ”det vi ska göra nu är svårt…” Sammanfatta, repetera

Inlärningsstilar Inlärningsstilar är inlärda sätt att koncentrera sig, ta emot, bearbeta och bibehålla ny information Filter som våra erfarenheter passerar igenom Avgör vilken information som släpps fram

Inlärningsstilar Sensoriska kanaler – VAK Visuellt: saker vi ser Auditivt: saker vi hör Kinestetiskt: saker vi gör

Viktig slutsats Nå ut till så många sinnen som möjligt! bilder ljud känslor praktiska övningar

Förslag på övningar

Grundprinciperna Presentera grundprinciperna en efter en Dela in i grupper – ge principerna på papper Diskutera utifrån frågeställningarna: Vad fungerar bra i vår organisation? Vad behöver utvecklas?

Grundprinciperna Alternativ: Diskutera en grundprincip i taget tillsammans Låt olika grupper diskutera olika grundprinciper

Fyra hörn Dilemmasituation Fyra handlingsalternativ – fyra hörn i rummet Intervjua olika ståndpunkter Alternativ: Låta gruppen välja dilemma

Lika eller olika 15 – 20 påståenden Resa sig om man håller med Blanda nonsens med allvar Jag talar oftast sanning Jag skulle vilja byta jobb Jag borde motionera mera Jag har svårt att komma igen när jag tappat sugen Jag är nöjd med min lön Jag tycker mamma är viktigare än pappa för små barn Jag tittar på dokusåpor Jag tycker att man alltid ska tala med barn i en utredning Jag påverkas mycket av andras stress

Temperaturmätare Hur står jag i förhållande till BBIC? Alternativ Rita ett kryss på tavlan Ena axeln: Kunnig – icke kunnig Andra axeln: Intresserad – skeptisk Alla sätter ett kryss där man står Alternativ Skriva sitt namn istället för kryss Göra övningen en gång innan utbildning och en gång efter

Sagoleken (beställs på www.sama.se) Förväntningar på arbetet med BBIC Farhågor kring arbetet med BBIC Utbildarrollen Utredar- eller uppföljarrollen Berätta saga

Fredag kl. 15 Alla får sex olika anmälningar skriftligt Alternativ Läs igenom Identifiera risk- och skydd Rangordna Diskutera Alternativ Gör rangordningen först individuellt, sedan i smågrupper, sedan i storgrupp

Hur märker barnet att vi har ett barnperspektiv? Diskutera Vem definierar det? Egna erfarenheter av att vara barn i mötet med en vuxen

Barns delaktighet Shier’s delaktighetsmodell Diskutera Utgå från ett barn Relatera till er egen verksamhet med utgångspunkt från delaktighetsmodellen

Börja här Delaktighetsnivåer Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barnen delar makt och ansvar vid besluts- fattande Är ni redo att dela något av er vuxna makt med barn? Finns det rutiner som möjliggör att barn och vuxna delar makt och ansvar för beslut? Är det ett principiellt krav att barn och vuxna delar makt och ansvar för beslut? Är ni redo att låta barn delta i era beslutsprocesser? Finns det rutiner som möjliggör att barn deltar i beslutsprocesser? Är det ett principiellt krav att barn måste delta i besluts- processer? 4. Barnen är delaktiga i beslutsprocesser Denna punkt är det minimum ni måste uppnå om er avsikt är att följa FN:s konvention om barnets rättigheter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter Är ni redo att ta hänsyn till barnens åsikter? Gör er beslutsprocess det möjligt att ta hänsyn till barnens åsikter? Är det ett principiellt krav att barns åsikter måste beaktas innan beslut fattas? Har ni idéer och aktiviteter som hjälper barn att uttrycka sina åsikter? 2. Barnen får stöd i att uttrycka sina åsikter Är ni redo att stödja barn så att de kan uttrycka sina åsikter? Är det ett principiellt krav att barn ska få stöd i att uttrycka sina åsikter? 1. Vuxna lyssnar till barn Är ni redo att lyssna till barn? Arbetar ni på ett sätt som gör det möjligt för er att lyssna till barn? Är det ett principiellt krav att ni måste lyssna till barn? Börja här

Rollspel med fokus på barnet Utredningsplan Placeringsmöte Uppföljningsmöte med oberoende ordförande Barnets möte

Genomlysning Läs ett dokument, koppla till barnkonventionen Utredning i enlighet med BBIC och en tidigare utredning Diskutera ett dokument utifrån grundprinciperna Mål/ delmål

Mall för genomlysning SPRÅK, INFORMATION OCH UPPLÄGG Beskriv språket utifrån tydlighet och begriplighet? Vilken relevans har informationen? Vilken information saknas? Hur beskrivs barnets triangel?

Mall för genomlysning TRIANGELN OCH DEN RÖDA TRÅDEN Hur beskrivs barnets behov – styrkor och svagheter? Hur beskrivs föräldrarnas förmåga - styrkor och svagheter? Hur beskrivs faktorer i familj och miljö - styrkor och svagheter? På vilket sätt besvaras utredningens frågeställningar i analys och bedömning? På vilket sätt bygger beslutet (förslag till beslut) på den analys och bedömning som gjorts?

Mall för genomlysning BARNET Beskriv hur barnperspektiv blir synligt. Hur framgår barnets uppfattning och delaktighet? Hur framgår det av utredningen att barnets åsikter har tillvaratagits och/eller beaktats? Diskuteras konsekvenserna för barnet av olika vårdalternativ?

Triangelövning Fiktivt ärende - Emil, Pippi Ett ”riktigt barn”

Den försvunna analysen Din närmaste kollega har plötsligt blivit sjukskriven. Du har fått i uppdrag av chefen att ta över några av kollegans ärenden. I en av utredningar saknas de sista två sidorna, som innehöll analysen, bedömningen och förslag till beslut. Läs igenom utredning, som saknar analys och bedömning Skriv analys: fullständig eller med stödord, i grupp eller individuellt Diskutera

Den försvunna analysen Alternativ Den försvunna vårdplanen Den försvunna genomförandeplanen

BBIC Framgångsundersökning Syfte: Att identifiera framgångsfaktorer i din kommun Alla väljer ut en händelse, en kritisk situation med koppling till BBIC som blev till en positiv upplevelse En person berättar, en person är aktiv lyssnare och ställer följdfrågor, övriga är observatörer (3-4 min) Reflekterande samtal – alla utom berättaren reflekterar över berättelsen och vad som bidrog till framgången (3 min) Gemensam summering – lyssnare och berättare (1 min) Nästa person berättar osv tills ni gått laget runt! Summering: Vilka viktiga framgångsfaktorer hör ni? Skriv ned framgångsfaktorerna på post-it!

Att göra en disposition

Detaljplanera ett tillfälle Definiera målgrupp, mål och syfte Gör en skriftlig disposition: tid, moment, innehåll, hjälpmedel och metod

Disposition Tid Moment Innehåll Metod/ Övrigt Hjälpmedel 8.30-9 Inledning Välkommen Syfte Powerpoint 1-2 Dela ut material Dagens program Blädderblock Kolla pennor! 9-9.30 Bakgrund Placerade barn Powerpoint 3-12 Diskussion 2 o 2 Artikel fr. Socion.